I det här arbetet utforskade och förfinade jag mitt musikaliska uttryck genom att granska två låtar från mitt kommande album under artistnamn Addeyee. Jag har ett djupt intresse för att förmedla känslor och budskap genom min musik och ville undersöka hur andra uppfattar och tolkar dessa aspekter.  Arbetets syfte var att förstärka och utveckla min unika musikaliska signatur samt få insikt i hur mottagaren reagerade på musiken känslomässigt och budskapsmässigt.Genom en kombination av intervjuer och en enkätundersökning arbetade jag för att förtydliga mitt uttryck samt kartlade jag hur lyssnaren uppfattade min musik.  Resultaten pekade på att lyssnarna har en god förmåga att tolka mina musikaliska intentioner när det gäller både känslor och budskap. De faktorer som anses mest betydelsefulla för tolkningen av musiken inkluderar texten, instrumenteringen och produktionen avmusiken. Genom mitt konstnärliga arbete samt tillhörande undersökning gav rapporten en djupare förståelse för hur musiken kommunicerar med lyssnarna och hur olika faktorer påverkar deras upplevelse och tolkning. Jag blev överraskad över hur pass viktig texten var för att förmedla känslor genom musik. Det gav mig nya insikter kring hur jag kan fortsätta förbättra mina låtar och göra dem ännu mer kraftfulla för lyssnarna.

Som musikproducent har jag insett vikten av att göra medvetna val i skapandeprocessen och hur det ofta berikar det slutgiltiga resultatet. I mitt arbete har jag utforskat just detta under inspelningen och produktionen av mitt band Ebb & Flods debutalbum. Under processen har jag analyserat mitt eget beslutsfattande, våran dynamik som grupp, när det uppstår diskussioner och hur vi förhåller oss till varandras åsikter. Jag har också vägt in eventuella utomstående faktorer som på ett eller annat sätt påverkat resultatet. Detta med syfte att få en djupare förståelse för konstnärligt beslutsfattande. Jag beskriver jag ett antal inspelningstillfällen och reflekterar över den konstnärliga processen. En insikt jag lyfter i diskussionsavsnittet är hur jag upplever att det är väsentligt att som producent vara ärlig mot mig själv i mitt beslutsfattande. Alla tecken på tvivel och tvekan är en indikation på att något inte står rätt till och bör redas ut. Jag reflekterar även över vikten i att planera och skapa de bästa möjliga förutsättningarna för att kunna göra medvetna och meningsfulla val.

This Master’s thesis explores a relatively under-researched area within (popular) musicology, the art of record production, and metal music studies: the phenomenon of private music production in metal music. The thesis is coherently structured: it begins with a brief overview of the history of record production and discussions of the terms heavy metal and home production (chapter 1); states the research questions and objectives (chapter 2); presents a literature review of phono-musicology, rock and metal music studies, and music industries research (chapter 3); the theoretical framework, consisting of the Frankfurt School and French sociology, amongst others (chapter 4); the study’s methodology (triangulation of theoretical research, qualitative interviews, participant observation, autoethnography) (chapter 5); then the three main parts of the investigation. The empirical study deals with the interrelationship between digital production practices, sound and aesthetics, and economics, which is examined in three extensive chapters (6 to 8). These chapters are followed by a detailed discussion with further theoretical considerations, which discuss the differences between private and commercial (metal) music production as well as the hypothesis/observation of music production as a product and reflection of society as a whole.

Bluegrass är en energi- och glädjerik genre som kräver mycket samspel och kommunikation mellan alla musicerande. Detta gör det svårt att fånga genren bra under organiserade inspelningsförhållanden utan att tappa själen i musiken. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur olika inspelningssätt, såväl tekniska som miljömässiga, påverkar musiker, instrument, ljud och känsla. Tre olika inspelningar har genomförts, en utomhusinspelning, en inspelning i studiomiljö samt en inspelning under en livekonsert. En mix mellan utomhus- och studioinspelningen skulle med facit i hand varit det allra bästa. Inspelningstekniken och miljön behöver anpassas efter den ensemble som ska spelas in. Allt beror på i vilket sammanhang musikerna känner sig avslappnade och trivs bäst. Det viktigaste som inspelningstekniker och producent är att skapa rätt förutsättningar för musikerna och att inspelningstekniken anpassas efter det sammanhanget. / <p>En inspelning från varje tillfälle medföljer, totalt tre inspelningar.</p><p>Den första är låten "Ill Fly Away" från utomhusinspelningen.</p><p>Den andra låten är "Man of Constant Sorrow" från studioinspelningen.</p><p>Den tredje låten är "Will the Circle Be Unbroken" från livekonserten.</p><p>Videodokumentären och musikvideos från respektive tillfälle finns på www.rebeckaroberts.com</p>

This essay examines how reference music can be used as a tool to fix weaknesses within my own songwriting and production process. The weaknesses were found by analysing feedback from other students on my own music. Four reference artists were then analysed with the intent of finding solutions to these weaknesses. Four new songs were then written and produced by implementing the solutions from the reference artists into the creative process. The results were mostly positive, as the songs had improved on various issues found in the feedback analysis. However, the method restricted the creative process in some occasions rather than inspiring it. The reasons for this are in part due to the choice of reference artists and which aspects of their music were in focus for the analysis. / I detta arbete undersöker jag hur referensmusik kan användas som ett verktyg för att stärka svagheter i mitt eget låtskrivande- och produktionsprocess. Svagheterna hittades genom att analysera feedback från andra studenter på min egen musik. Därefter analyserades fyra referensartister med syftet att hitta lösningar på dessa svagheter. Fyra nya låtar skrevs sedan och producerades genom att implementera lösningarna från referensartisterna till den kreativa processen. Resultaten var mestadels positiva, eftersom låtarna förbättrades på olika svagheter som hittades i feedbackanalysen. Metoden begränsade dock den kreativa processen i vissa tillfällen snarare än att inspirera den. Anledningarna till detta beror dels på valet av referensartister och vilka aspekter av deras musik som analyserna var inriktade på.

Rapporten behandlar slumpfenomenets betydelse i musikskapandeprocesser. Syftet med den är att bidra till en djupare förståelse för slumpartade upptäckters betydelse för musikskapare under deras skapandeprocesser, såväl som slumpens värde i musiken de konsumerar, producerad av någon annan. Undersökningens teorier och tidigare forskning utgörs främst av litteratur om kreativitets- och slumpbegreppet. I och med undersökningen utvecklades av mig två begrepp, för att särskilja olika typer av slumper. Den rena slumpen, som definieras som ett tekniskt missöde eller ett misstag, och den framtvingade slumpen som definieras som en slump som är medvetet framkallad under skapandeprocessen men vars resultat är okänt tills handlingen är utförd. Undersökningen gick till genom en enkät vars syfte var att identifiera musikskapare, en fokusgrupp där dessa musikskapare sedan deltog samt en djupintervju med en musikskapare med erfarenhet av slumpen i sitt egna skapande. Resultatet visade att musikskapare värderar den rena slumpens resultat högre än den framtvingade slumpens. Båda typer av slump upplevs dock tillföra en önskvärd oväntad ingrediens i musik, både i skaparnas egna musikskapandeprocesser som i musiken som skaparna konsumerar. Det övergripande värdet av slumpen kommer från dess oväntade karaktär och slumpens inflytande i musikskapandeprocessen liknas vid det från en utomstående part, vilket kan upplevas som fördelaktigt för en del musikskapare. Empirin indikerar dessutom på att musikskapare med starka kontrollbehov mer sannolikt avfärdar slumpen i sina skapandeprocesser än dem med avsaknad av det. Musikskapare vars musikaliska arbetsmiljö innefattar arbete digitalt i DAW är även mer mottagliga för slumpen i sitt skapande, vilket kan tänkas bero på slumpens lättillgänglighet i denna arbetsmiljö. Det framkom dessutom att upptäckter från den rena slumpen ofta görs i kreativa sinnestillstånd, med starkt inflytande från det omedvetna, som omskrivits inom kreativitetsforskning. För framtida forskning vore det eventuellt relevant att utveckla de begrepp som kommit till i och med min undersökning. Utvecklingen skulle kunna göras genom att tillämpa och undersöka begreppens relevans inom andra typer av skapandeprocesser än musikskapande.

I tidningen Aftonbladet publicerades i februari, 2014, artikeln ”Glöm inte bort oss när historien skrivs”, där en historieskrivning som osynliggjort kvinnliga musiker uppmärksammas och diskuteras. Med bakgrund av ett ökat engagemang för synliggörandet av kvinnliga musiker är syftet med studien att ur ett genusperspektiv undersöka den kvalitativa representationen av kvinnliga musikartister i svenska dagstidningar. Utifrån sju artiklar om kvinnliga artister som deltagit i tv-programmet Så mycket bättre undersöks tre teman som noterats är genomgående i materialet. Detta sker med utgångspunkt i Stuart Halls teorier om representation samt Nina Lykkes och Paulina de los Reyes teorier om intersektionalitet. Det hermeneutiska kulturbegreppet är centralt, då materialet betraktas som kulturella texter. Avslutningsvis resonerar jag kring mitt resultat vad gäller representationen av kvinnliga musikartister i materialet.

Denna studie undersöker hur musikproducenter och studiotekniker upplever sina olika roller i studioinspelningssammanhang. Detta utförs genom att studera studioteknikers och musikpro- ducenters skildringar av sig själva samt av vilka färdigheter som ingår i dessa olika roller. Studiens vetenskapsteoretiska ansats är kvalitativ, och bygger på ett hermeneutiskt perspektiv. Den metod som använts för att utföra insamlingen av data är semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetar, eller har arbetat, som musikproducenter eller studio- tekniker. Ljudupptagningarna från intervjuerna har transkriberats, bearbetats och analyserats med hjälp av tematisk analys utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatkapitlet klarläggs både informanternas syn på de olika rollerna samt deras uppfattning av att dessa roller ibland innehas av en och samma person. I studiens avslutande kapitel diskuteras dessa teman i relat- ion till studiens angivna bakgrundskapitel. Studien visar bland annat att informanterna, delvis tvärtemot den tidigare presenterade forskningen, anser att musikproducenter behöver ett stort mått musikteoretiska kunskaper för att kunna utföra sina uppgifter, att studiotekniker, förutom ljudtekniska kunskaper, även är i behov av konstnärliga kunskaper på ett djupare plan samt att många väljer att ta sig an rollen som både tekniker och producent på grund av ekonomiska och praktiska aspekter. Det fastställs även att gränserna mellan studiotekniker- och musikpro- ducentrollen i viss mån håller på att suddas ut. / This study aims to explore how music producers and recording engineers experience their different roles in a studio-recording context. This is done by examining recording engineer’s and music producer’s depictions of themselves and of the different sets of skills required within these roles. A hermeneutic perspective is the base for the scientific-theoretic approach of this qualitative study. The method for collecting data is semi structured, qualitative interviews and three persons identifying themselves as either music producer or recording engineer have been interviewed. The sound recordings from the interviews have been transcribed, processed and analyzed using thematic analysis and a hermeneutic approach. How both the informants’ perception of the different roles, as well as their understanding of these roles sometimes being held by one and the same person is being explained in the chapter result. The finishing chapter discusses these themes in relation to the previously given background. Among other things, the discussion chapter shows that the informants, partly opposite to what previously given research shows, thinks that music producers need theoretical knowledge in music to be able to carry out their tasks. It is highlighted that recording engineers, besides mastery of audio and technology, need to acquire a deeper level of artistic skills. It is also made clear that the lines between the recording engineer and the music producer are being erased, and that many people, due to economical and practical reasons, choose to take on the role as both music producer and recording engineer.

Detta arbete handlar om min låtskrivandeprocess, och om hur den skiljer sig när jag skiftar min utgångspunkt mellan text, melodi + ackord och beat. Syftet med arbetet har varit att ta reda på vilken metod som fungerar bäst för mig när jag skriver låtar till mig själv som artist, för att kunna bli en mer effektiv och strukturerad låtskrivare i framtiden. Jag har skrivit totalt sex låtar. I två av låtarna har jag börjat med att skriva text, i två av låtarna har jag börjat med att skriva ackord och melodi, och i två av låtarna har jag börjat med att producera ett beat. Jag har fört loggbok under arbetets gång, och utifrån den sedan beskrivit processen och bedömt resultatet av låtarna. I en diskussion har jag sedan kommit fram till att den metod som fungerar bäst för mig är att börja med beat, eftersom jag då upplever att jag får som mest frihet och inspiration till att skriva låtens topline.

Med detta masterprojekt har jag siktat på att göra ett album bestående av tolv låtar med syftet att skapa ett sammanhängande sound för mitt bandprojekt ”isolate”. Processen har varit en metod för att få djupare kunskaper om hur man skapar en sonisk signatur genom begränsning av konstnärliga och tekniska möjligheter. Detta examensarbete är en dokumentation av skrivprocessen, förproduktion, inspelning och ljuddesign, som undersöker min viktigaste fråga: Hur kommer jag till ljudet? Forskningen har genomförts som en autoetnografisk studie. Genom att fokusera de viktigaste instrumentrollerna på albumet har jag utforskat hur deras sound definierar albumets signatur och skapar ett soniskt narrativ. Inspelningen av albumet har genomförts både digitalt och analogt och jag har fokuserat mig på hur de tekniska verktygen främjar känslor i låtarna. I det här arbetet diskuterar jag även mitt ledarskap som musikproducent och musiker i bandsammanhang. / With this master’s project, I have been aiming for a record consisting of twelve tracks with the purpose of creating a coherent sound for my band project ”isolate”. The process of making this record has been a method to gain deeper knowledge on how to create a signature sound, limit myself in possibilities to gather inspiration and capture creativity. This thesis is a documentation of the writing process, pre-production, recording, and sound design, which investigates the main question: What brings me to the sound? The research has been done through an auto-ethnographic observation. By emphasising the main instrument roles on the record, I have been exploring how their sound defines the signature of the album and creates a sonic narrative. Both digital and analogue sound-shaping has been utilised during the recording stage and I have been focusing on how the technical tools facilitate emotions in the songs. This thesis also brings my leadership as a music producer, as well as musician in the band context, to the table.