Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

This study is made in order to see how music teachers pedagogic design their teaching from a semiotic design theoretical perspective. A survey was done in a study to see how the music college students experienced their music theory teaching. This was followed by an observation of two different music theory teachers teaching music theory and with subsequent interviews. One teacher taught music theory at a swedish non-compulsory School of Arts, Kulturskola, and the other music teacher taught at an independent adult education college. The study's questionnaire, observation and interview revealed patterns of teaching, probably largely due to the teaching tradition. The study results also suggest that the artifacts and digital aids are not used to any great extension.

De senaste åren har varit omvälvande för musikbranschen då digitala verktyg har gett den strömmade musiken en allt större plattform. Vi har idag möjlighet att lätt nå miljoner låtar med endast några knapptryck, och barn i vår tid har under sin uppväxt tillgång till musik på ett sätt som ingen annan tidigare generation har upplevt. Detta gör att noter och notläsning kan tyckas föra en tynande tillvaro då det är så lätt att istället lära sig sånger via sitt gehör. Hur påverkar detta barns inställning till musikteori och notläsning? Finns det fortfarande barn som anser att det är viktigt att kunna läsa noter och sjunga sånger ”direkt från bladet”? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka källor som elever i tre musikklasser upplever som viktigast för deras notläsningskunskaper och om de upplever att det är viktigt att kunna läsa noter. Är det så att det är instrumentundervisning utanför skolan som är viktigast eller är det teorilektionerna i skolan, eller rentav körsångslektionerna? Har de tagit vara på möjligheten att lätt söka efter information på internet när de har studerat? Undersökningen genomfördes påbåde kvantitativ och kvalitativ väg med hjälp av en enkät som fylldes i av alla elever i varje klass samt intervjuer med tre utvalda elever. Resultatet visar föga förvånande att teorilektionerna är det som de allra flesta anser är den största källan till deras kunskaper inom notläsning. De vittnar om att dessa lektioner hjälper dem att sätta ord på vad de gör när de sjunger och övar deras gehör. Likaså uppger de elever som spelar instrument utanför skoltid att den undervisningen har varit väldigt viktigt för dem. Något som troligtvis beror på att de har fått mycket tid för individuell undervisning samt lätt har kunnat tillämpa teorin direkt på sitt instrument.

Detta arbete har utifrån ett integrativt förhållningssätt undersökt hur improvisationstekniken strettokanon kan användas i gymnasiets gehörs- och musiklärarundervisning. En undervisningsmodell har prövats och utvärderats i ett undervisningsförsök på estetiskt gymnasium, och funnits vara ett väl fungerande tillvägagångssätt för att lära ut strettokanon på gymnasienivå.

Detta examensarbete i musikteori handlar om folkmusikteoretiska metoder och koncept för variation och improvisation av melodik i svensk folkmusik ur pedagogiskt och konstnärligt perspektiv. Fokus ligger särskilt på vallåtar och spelmansmusik och arbetet beskriver olika musikteoretiska verktyg för melodisk improvisation och variation inom dessa genrer och prövar hur de kan omsättas i musikalisk praktik.  Som bakgrund till arbetet diskuteras olika synsätt på tradition, variation och improvisation inom folkmusik med några olika hänvisningar och forskningsreferenser. Arbetet är sedan tvådelat till sitt upplägg och sin metod: Den första delen är en beskrivning av metodik i undervisningen i folkmusikteori på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm (KMH), och särskilt den del som handlar om melodik, variation och improvisation. Beskrivningen utgår från lärarens perspektiv och syftar till att beskriva praktiken - att formulera, konkretisera och resonera kring undervisningens upplägg, innehåll, metoder och progression. Efter beskrivningen följer en sammanfattning och diskussion kring problem och möjligheter med metoderna. Den andra delen handlar om att pröva metodernas och konceptens giltighet och användbarhet genom att pröva dem i ett konstnärligt utforskande. Här beskrivs hur metoderna appliceras dels genom att referera till författarens egna tidigare musikaliskt-konstnärliga erfarenheter och dels genom att beskriva författarens examenskonsert som tar sin utgångspunkt i liknande metoder och förhållningssätt som ligger till grund för undervisningen. Metoderna sätts i ett sammanhang av en bredare beskrivning av konstnärliga val, parametrar för samspel och en musikalisk estetik. Arbetet i sin helhet syftar till att nå kunskap om användbarhet, giltighet och funktion hos vissa musikteoretiska koncept och modeller genom ett konstnärligt utforskande. Arbetet är alltså inte en vetenskaplig undersökning av en pedagogik utan en beskrivning av en metod genom ett konstnärligt utforskande. Metoder från undervisningen prövas alltså i första hand utifrån en konstnärlig praktik. Genom detta ger arbetet exempel på hur metoderna kan fungera i olika sammanhang och tillämpningar både mer allmänt och i relation till en viss estetik. Arbetes slutsats är att applicerandet av dessa metoder kan skapa vissa estetiska kvaliteter och ge förutsättning för ett elastiskt, varierat och improvisatoriskt förhållningssätt i musikskapandet. Förhoppningsvis kan också beskrivningen vara till nytta för den som är intresserad av att undervisa på liknande sätt, eller som är intresserad av en jämförande studie. / <p>Examenskonsert Master Musikteori – Olof Misgeld Improco 28/5 2014 19.30 . Länk till examenskonserten: http://youtu.be/8Hs97kOobfk</p><p>Program:</p><p>Improvisation - Vallåt efter Stina Sundelin och Polska av Gustav Jernberg</p><p>Vallåt fritt efter Hjort Anders</p><p>Polskor - trad efter Niklas Larsson</p><p>Maka emot den/Polska efter JemtOlle/Trolltämjaren - trad efter Gustav Jernberg/trad efter Gössa Anders/av Olle Lindvall</p><p>Gammelkäring - trad efter Hanne Kjersti Yndestad</p><p>Varför kom du hit? - av Olof Misgeld</p><p>Min ros min lilja - trad Dalarna</p><p>Tänkartravare - av Olof Misgeld</p><p>I Seljordsdalen - trad efter Margit Finnekåsa</p><p>Vid Hallonbacken - av Olof Misgeld</p><p>Kring Seljordsdalen/Halling efter Jörn Hilme - av Olof Misgeld/ trad efter Olav Moe</p><p>Vals Briqolage - av Olof Misgeld</p><p>Hambraeuspolskan - trad efter Gössa Anders</p><p>Da hömin The Evening Twilight - trad Shetland, översättning av Karin Ericsson Back</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Olof Misgeld – fiol och viola Petter Berndalen – slagverk Emma Johansson – flöjt, altflöjt Maria Misgeld – sång Leif Ottoson – ackordeon Anna Öberg – dans </p>

<p>I denna studie har jag undersökt hur musiklärare och läromedel i musik ser på musikteorin i undervisningen för elever i år 1-5. Jag har granskat läromedel och intervjuat lärare för att ta reda på vilka kunskaper de anser att vi bör ge eleverna i musikteori, men även i vilket syfte och med vilka metoder det ska ske. I samband med intervjuerna har musiklärarna gett mig synpunkter på de läromedel jag granskat.</p><p>Jag har förstått att de intervjuade musiklärarna anser att det är väsentligt att ge eleverna kunskaper i musikteori, men att den inte får ta överhanden och dominera undervisningen. Musik, tycker musiklärarna, är ett ämne där eleverna framförallt ska ges tillfällen att skapa och musicera. Gällande läromedlen har jag upptäckt att de skriver om en långt mer avancerad musikteori än vad lärarna lär ut.</p><p>Under intervjuerna betonade samtliga lärare vikten av att omsätta teoretiska kunskaper i praktiskt musicerande. I kontrast mot detta ger endast ett av tre läromedel idéer på praktiska tillämpningssätt.</p>

I denna studie har jag undersökt hur musiklärare och läromedel i musik ser på musikteorin i undervisningen för elever i år 1-5. Jag har granskat läromedel och intervjuat lärare för att ta reda på vilka kunskaper de anser att vi bör ge eleverna i musikteori, men även i vilket syfte och med vilka metoder det ska ske. I samband med intervjuerna har musiklärarna gett mig synpunkter på de läromedel jag granskat. Jag har förstått att de intervjuade musiklärarna anser att det är väsentligt att ge eleverna kunskaper i musikteori, men att den inte får ta överhanden och dominera undervisningen. Musik, tycker musiklärarna, är ett ämne där eleverna framförallt ska ges tillfällen att skapa och musicera. Gällande läromedlen har jag upptäckt att de skriver om en långt mer avancerad musikteori än vad lärarna lär ut. Under intervjuerna betonade samtliga lärare vikten av att omsätta teoretiska kunskaper i praktiskt musicerande. I kontrast mot detta ger endast ett av tre läromedel idéer på praktiska tillämpningssätt.

No description available.

The purpose of this study has been to research the method of which music students apply their knowledge of music theory when practicing music, and their beliefs how they most efficiently learn music theory, lastly how they want to be taught music theory. This study is of a qualitative nature and the method of choice has been focus group interviews with two separate groups of thirteen and seventeen music students. The results of this study shows that the student get to apply their knowledge of music theory when practicing their instrument, while performing individually and as a group. Their knowledge of music theory has also contributed to their oral skills. The result also shows that the most efficient way to learn music theory according to the participants is a combination of pen and paper work and the practice of music. Lastly the participants wants in their education of music theory summarizes into three categories; Materials, understanding and grouping, and integration of musical practice.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur en musiklärare kan integrera musikteori under lektioner i kursen Instrument eller sång 1. Musikteoridelen kommer att grundas i det centrala innehållet från kursen Gehörs- och musiklära 1. Studien vill visa på hur musiklärare inom ramen för undervisning i kursen Instrument eller sång 1, applicerar musikteoretiska inslag i sin undervisning. Det är en kvalitativ studie som har genomförts med hjälp av en intervju med en musiklärare och två observationstillfällen av instrument- eller sång 1-lektioner där samma lärare har individuella lektioner med en elev á lektion. Resultatet visar på att musikläraren integrerar musikteori med hjälp av språket med fokus på förståelse av musikteoretiska begrepp. När förståelsen är nådd applicerar musikläraren de musikteoretiska begreppen praktiskt i form av att översätta det teoretiska till gitarrspelande.