This essay examines how young Muslims, with connection to the coalition Sveriges Unga Muslimer, handle their Muslim identity. The essay examines strategies the young Muslims use in the meeting with the Swedish society and how they construct a functioning and secure identity. Six Muslim youths, who were members of two local associations connected to SUM, were interviewed. The results of this essay showed that democratic rights and liberties, a Muslim community and a self-constructed identity, freed from the stereotype media picture, are important in the development of a functioning and secure Swedish Muslim identity. The young Muslims in the study did not handle their identity in a conservative way, by way of isolation. Neither did they use a secular strategy, where they completely adapt to Swedish society. Instead these young Muslims have succeeded in finding a path between isolation and assimilation, a path where they consider themselves faithful to Islam and at the same time interact in a functioning way with their Swedish surroundings and actively participate in the society as self-assured Swedish citizens. Thus the young Muslims used a third type of strategy in their meeting with a western society. They also seemed to have constructed a sort of new European interpretation of Islam, a so-called euro-Islam.

I denna uppsats undersöktes med hjälp av en kritisk diskursanalys hur kvinnors användande av muslimska klädesplagg framställdes i Aftonbladet och Dagens Nyheter, under en månads tid då det kontroversiella burkiniförbudet i södra Frankrike rådde. Totalt undersöktes 26 texter däribland nyhetstexter, insändare och olika typer av opinionsmaterial. Elva av texterna var från Aftonbladet och resterande 15 var från Dagens Nyheter. Resultaten påvisade att slöjan ofta förekom i en negativ diskurs. Den vanligast förekommande diskursen var den nationalistiska där debatten präglades av ett vi- och de-tänk. Inom denna diskurs framgick att franska värderingar och ett bevarande av en ”fransk” identitet var genomgående. I diskursen fanns även en tydlig markering i att slöjbärande muslimer inte hör hemma i Frankrike och att de därför inte kan refereras till som fransmän. Slöjan framställdes allt som oftast som ett politiskt medel, eller också som något omodernt, våldsamt, främmande eller förtryckande. Resultatet visade också att muslimska slöjbärande kvinnor sällan fick uttala sig i texterna. De som istället förde debatten och blev opinionsbildare var inflytelserika och mäktiga politiker.

No description available.

No description available.

I dagens sekulariserade Sverige är det tvärvetenskapliga förhållningssättet till religionskunskapen inget som väcker anstöt. Att lära sig av andra religioner är en självklar och fullt accepterad infallsvinkel i undervisningen. Att religionsvetenskapen i skolan är tvärvetenskaplig är dock ett förhållningsätt som inte stämmer överens med hur religionsundervisningen ser ut i resten av världen. Hur anpassar sig de elever som kommer från länder där en konfessionell undervisning råder till den tvärvetenskapliga religionsundervisningen i Sverige? Syftet med denna uppsats är att lyfta fram och belysa dagens muslimska ungdomars upplevelser från den svenska skolan och dess religionsundervisning. Debatten kring religiöst betingade fenomen som bärandet av slöjor i skolan och hur vidare det skall få finnas religiösa friskolor eller inte, har tagit sig in i religionsdebatten. Allt sedan invandringen från muslimska länder har ökat, har även landets nationalistiska åsikter växt sig starka. Hur är det att leva som muslimsk ungdom i dagens mångkulturella Sverige, att inte enbart ta del av de ovanstående debatterna, utan även att vara en del av den minoritet som debatterna berör? Denna uppsats baseras på individuella intervjuer, vars syfte är att belysa kunskapen om muslimska ungdomars uppfattningar av den svenska skolan och religionsundervisningen.

The purpose of this study was to investigate how Islam and Muslims are portrayed a) in results from studies on Swedish teaching materials, and b) in articles in Swedish media newspapers. The study was conducted through two separate studies. In the first study, five previous research reports on how Islam and Muslims are portrayed in Swedish teaching materials were analysed in order to discern the main results regarding the portrayal of Islam and Muslims. In the second study, newspaper articles from 11 Swedish newspapers were analysed in order to discern which central themes emerge in the description of Muslims and Islam in said newspaper articles, as well as which properties and features are attributed to Muslims and Islam in the articles studied. In both studies, the data was analysed inductively through a qualitative content analysis. The theory used was Edward W. Said´s theory on Orientalism. The result indicates that in Swedish teaching materials, Muslims commonly are portrayed as ”The Other”, and that what is Christian is oftentimes used as a referential point. As regards the research of the newspaper articles, the result indicates that the portrayal of Islam and Muslims is relatively one-sided, wherein Islam and Muslims are associated with religious extremism and terrorism abroad. The study suggests that there are orientalistic tendencies in the investigated material, although there is also a small tendency to portray Swedish Islam and Muslims in a different, more personal manner. This serves to highlight the importance of teaching source criticism in school as well as the fact that teaching materials may require the complementation of additional educational aids and materials.

Studiens syfte är att öka förståelse för muslimska minoritetsgruppers bakgrund, identitet, värdering och upplevelser.                                                                                                                                 För att få svar på studiens syfte har jag intervjuat 5 muslimska respondenter.  Jag har använt mig av den hermeneutiska metoden och jag har använt mig av min förförståelse och intryck för att kunna tolka och förstå respondenternas upplevelser. Fem vetenskapliga artiklar har används i denna studie som behandlar olika fenomen omkring islam och muslimer i Kanada, Sverige, Tyskland och Norge. Artiklarna handlar om hur den muslimska slöjan bemöts, vad som ligger bakom negativa attityder mot muslimer, integration och segregation och diskriminering av muslimer. Två teoretiker som jag ansåg vara lämpliga för mitt arbete var Taylor och Abbasian, som framför vikten av erkännande och integration i samspel med varandra i samhället. Resultatet  i denna studie visar att respondenterna vill behålla sina muslimska värderingar och den egna identiteten. Värderingarna och identiteten ska respekteras och accepteras av de övriga i samhället. Respondenterna anser inte att media har gett en rättvis bild av muslimer, och de har gett en felaktig bild av muslimer bland västerlänningar. / The purpose of the study is to increase the understanding of the Muslim minorities’ background, identity, values and experiences. To get answers for the purpose of the study, I interviewed five Muslim respondents. I have used the hermeneutic method and I have used some of my preunderstamdings and impressions in order to interpret and understand the respondents’ experiences. Five scientific articles have been used in this study, which deals with various phenomena about Islam and Muslims in Canada, Sweden, Germany and Norway. Articles about how the Muslim veil is met, what lies behind negative attitudes towards Muslims, integration and segregation and discrimination against Muslims. Two theorists who I considered to be suitable for my study were Taylor and Abbasian, who talks about the importance of recognition and integration in interaction with each other in society. The result of the study is that respondents want to retain their Muslim values and their identity. The values and identity must be respected and accepted by the rest of the society. The respondents do not believe that media has recognized a fare image of Muslims, and it has given the wrong image of Muslims among the western world.

Mitt syfte är att undersöka ”vita” svenska muslimers självbild i relation till omvärldens bild av dem i Sverige. Centrala frågor är: Hur identifierar sig de intervjuade? Hur beskriver de omvärldens bild av dem som muslimer? Hur hanterar de den beskrivna omvärldsbilden? Jag har intervjuat fyra män, varav tre är uppväxta i Sverige och en är växelvis uppväxt i Japan och Sverige med svenska föräldrar. Jag använder mig av ett postkolonialt teoretiskt perspektiv och använder mig av verktyg från detta fält. Jag har kommit fram till att informanternas identitetspositioner varierar situationellt och att de intervjuade förhåller sig till diskurser både hos den icke-muslimska omgivningen, diskurser hos andra muslimer och gentemot mig som intervjuare. Jag har sett att klädsel är en viktig markör för muslimsk identitet. Ett annat resultat av min studie som jag har sett är att de intervjuade använder sig av olika strategier för att bemöta stereotypa föreställningar från omvärlden. Det framkommer kritik mot media för att de inte utför sitt arbete vid skildringen av islam och muslimer och även kritik mot andra delar av samhället. / <p>HT 2015</p>

Genom en kvalitativ studie har vi undersökt hur journalister i Sundsvall själva ser på problemet som tidigare undersökningar och studier visar, att invandrare och muslimer framställs negativt av media. Vi har genomfört samtalsintervjuer samt analyserat redaktionernas policydokument och med hjälp av dessa har vi kommit fram till att Sundsvalls tre redaktioner inte är representativa gentemot sin publik, att redaktionerna saknar kontakter och språkkunskap gentemot invandrarna i staden. Samt att de även saknar tillräcklig kunskap om det nya svenska folkets kultur och traditioner något som gör att deras rapportering av minoriteten ger en negativ bild.

<p>The interest in providing a post 9/11 image of Islam to contrast the media’s frequent focus on its practitioners’ alleged tendencies toward hostility and violence has in Sweden manifested itself (among other things) in an increased range of courses on Islam given by denominational Muslim organizations. In this paper I examine the construction of Islam by two Muslim organizations that offer education in Islam to non-Muslims in the context of the management’s stated goals of the education. My aim is to illustrate how discourses within these organizations are a result of the combination of local and global conditions.</p>