Syftet med denna studie är delvis att bidra till den rådande forskningsluckan beträffande hur muslimer framställs och representeras, efter ett terrorattentat, av svenskspråkiga användare på Twitter. Studien avser också att konkretisera rollen som användarna besitter på Twitter som gatekeepers och studera mönstren i det genererade innehållet som skapas inom användarens personal public. Detta utgör en grund för att visa hur användare befäster en stigmatiserad bild av muslimer, men också visar solidaritet.  Studien har med utgångspunkt i en kvantitativ innehållsanalys undersökt hur muslimer framställs av svenska twitteranvändare under veckan som följer efter attentatet mot Charlie Hebdo, samt en månad innan attentatet för att se eventuella skillnader i framställningen. Totalt har 588 analysenheter i form av tweets inkluderats i studien, varav 60 stycken under nedslagsveckan en månad innan attentatet och 528 stycken under veckan som följde attentatet. Analysen utgår ifrån teorierna Audience Gatekeeping, Stigmatisering, Personal Publics samt begreppen Solidaritet och ”Den Andre”. Resultatet visade att muslimer i regel framställs som en grupp och sällan skildras som individer. 43 procent av användarna framställde muslimer på ett stigmatiserande sätt men 35 procent uttryckte också solidaritet efter terrorattentatet. Den svenska twitteranvändaren i studien är oftast en privatperson med omkring 500 följare som får begränsat med uppmärksamhet gentemot dem få elitaktörerna på Twitter, så som journalister. Tweetsens innehåll bestod till en tredjedel av länkar, företrädesvis nyhetsmedier, vilket teoretiskt gör en lika stor del av användarna till gatekeepers.

<p>Med utgångspunkt i postkolonial teori är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida bilden av islam i tre läroböcker för religionskunskap för grundskolans senare år ger uttryck för orientalism. Uppsatsen söker svar på frågorna: Hur uttrycks en föreställning om ’vi’ och ’dem’ i text och bild? Vilken islambild skapas utifrån detta? I vilken mån är läroböckernas islambild orientalistisk?</p><p>Med en kvalitativ innehållsanalytisk metod undersöks formuleringar och beskrivningar i texterna om islam i Religion och liv 9, SO Direkt Religion och Religion Punkt SO 3. Läroböckernas bilder undersöks på två sätt: i vilka länder som avbildade muslimer, islamiska platser och föremål befinner sig samt på vilket sätt de avbildas – med blicken riktad mot bildens betraktare; underifrån, ovanifrån eller i ögonhöjd med betraktaren samt på nära, medellångt eller på långt avstånd.</p><p>Uppsatsens slutsats är att det i de tre läroböckerna ges uttryck för en föreställning om ’vi’ och ’dem’ på ett sätt som framställer ’dem’ som annorlunda ’oss’, att ’de’ befinner sig på ett geografiskt och socialt avstånd från ’oss’ och att ’de’ är underlägsna ’oss’. Den islambild som utifrån detta skapas är orientalistisk. Islambilden är dock något olika i de olika läroböckerna. I Religion och liv 9 är islambilden starkt orientalistisk, i SO Direkt Religion är den orientalistisk och Religion Punkt SO 3 svagt orientalistisk.</p>

<p>Studien handlar om hur islam och muslimer har framställts i svensk dags- och kvällspress ledarsidor under perioden 2004-01-01 och 2007-01-01. I undersökningen ingår tidningarna, DN, SvD, Expressen, Aftonbladet, GT samt KvP som tillsammans bidrar med 179 ledarsidor. Till denna undersökning har det dels använts en kvantitativ textanalys och dels Faircloughs kritisk diskursanalys där även flertalet av våra teorier ingår. Teorierna utgörs av Runnymede Trusts öppna och slutna attityder, kolonialismen och postkolonialismen, stereotypisering samt hegemoni och common sense. I den kvantitativa innehållsanalysen presenteras dessa tidningars inställning i siffror, som redogörs via olika diagram samt en tabell. Resultatet visar att flertalet av ledarna har en negativ inställning mot islam och muslimer. Av de undersökta ledarsidorna stod hela 73 procent för attityder som enligt Runnymede Trust och övriga teorier skulle betecknas som slutna attityder medan 15 procent som öppna attityder. Undersökningen visar bland annat att det finns en skillnad mellan de olika tidningarnas framställning av islam och muslimer i synnerhet mellan Aftonbladet, som har flest ledare med öppna attityder, och övriga tidningar. Dessa skillnader kan bl. a bero på tidningarnas ideologier. I denna framställning av islam och muslimer förmedlas oftast en stereotyp bild av ”de andra”.</p>

<p>Följande uppsats handlar om studie- och yrkesvägledares inställning till troende, främst muslimska klienter och hur deras förförståelse av religion i allmänhet och islam i synnerhet, påverkar deras arbete med dessa klienter. Den behandlar också hur de ser på religionsfrihet, frihet till frihet från religion. Den genomförda enkätundersökningen visar att vägledarnas professionalitet gör dem väl förberedda på att arbeta med troende klienter. Med få undantag uppvisar vägledarna en vilja till tolerans och öppenhet, även när deras egen livsåskådning är helt annan än klientens. De flesta vägledarna har en positiv syn på religionsfrihet, alltså att det innebär frihet att ha den religion man vill ha.</p><p>The subject of this paper is how some Swedish career counsellors view their religious, mainly Moslem, clients and whether their preconceived ideas influence their work as counsellors. Sweden is today a multicultural and multireligious society with people of almost all cultures and faiths and not, as it used to be, a culturally and religiously homogenous country. Another topic is how counsellors regard religious freedom, freedom to exercise religion or freedom from religion. The conclusions are that these career counsellors have a professional attitude to their religious clients, with a few exceptions, and manage to maintain an open attitude, regardless of their own view of life.</p>

<p>I uppsatsen har jag undersökt hur muslimer presenteras i tv-serien Andra Avenyn där strategin utgörs av en diskursanalys. Denna grundar sig på Edward Saids antaganden i verket Orientalism samt Magnus Bergs teori om hur orientalen framställs inom populärkulturen, vilket han presenterar i Hudud: en essä om populärorientalismens bruksvärde och världsbild. Jag diskuterar endast de aspekter av populärkulturen som berör film då mitt undersökningsmaterial är en tv-serie. Genom studien av Andra Avenyn presenteras ett förslag till en påbyggnad av Bergs teori om orientalen. I analysen diskuterar jag mig fram till hur Andra Avenyn liknar samt skiljer sig ifrån de populärorientalistiska filmer Berg analyserat.</p>

<p>This paper studies three Swedish textbooks for the A-course in religious studies, in the Swedish equivalency of high school, to see if the image of Islam and Muslims presented is diverse or homogeneous and exotic. The purpose of the study is to see whether or not the religious studies can contribute to the forming of islamophobic beliefs in pupils. Studies have shown that islamophobia is widespread in Sweden, therefore it could be interesting to see if the schools play any part in the forming or spreading of islamophobic views. The conclusion reached is that this cannot be excluded as a possibility. There are still some textbooks that present Muslims in a homogeneous and exotic manner to some degree. So it cannot be ruled out that the education, if guided by a textbook, can be a cause of a homogeneous and exotic view of Muslims, which ultimately can lead to islamophobia.</p> / <p>Den här uppsatsen undersöker tre läroböcker i religionskunskap för A-kursen i gymnasieskolan. Syftet är att se om böckerna presenterar en homogeniserad och exotisk bild av muslimer och islam, och därmed även vara en möjlig orsak till bildandet av islamofobiska föreställningar hos eleverna. Undersökningar har visat att islamofobin är påtaglig i Sverige, därför kan det vara av intresse att undersöka om skolan spelar någon roll i spridandet eller bildandet av islamofobiska åsikter. Slutsatsen som nås är att detta inte kan uteslutas som möjlighet. Det finns än idag läroböcker som i viss mån presenterar muslimer som en exotisk homogen grupp. Det kan alltså inte uteslutas att religionsundervisningen, om den styrs av en lärobok, kan ge upphov till en homogeniserad och exotisk bild av muslimer och som i förlängningen kan orsaka islamofobi.</p>

Studien handlar om hur islam och muslimer har framställts i svensk dags- och kvällspress ledarsidor under perioden 2004-01-01 och 2007-01-01. I undersökningen ingår tidningarna, DN, SvD, Expressen, Aftonbladet, GT samt KvP som tillsammans bidrar med 179 ledarsidor. Till denna undersökning har det dels använts en kvantitativ textanalys och dels Faircloughs kritisk diskursanalys där även flertalet av våra teorier ingår. Teorierna utgörs av Runnymede Trusts öppna och slutna attityder, kolonialismen och postkolonialismen, stereotypisering samt hegemoni och common sense. I den kvantitativa innehållsanalysen presenteras dessa tidningars inställning i siffror, som redogörs via olika diagram samt en tabell. Resultatet visar att flertalet av ledarna har en negativ inställning mot islam och muslimer. Av de undersökta ledarsidorna stod hela 73 procent för attityder som enligt Runnymede Trust och övriga teorier skulle betecknas som slutna attityder medan 15 procent som öppna attityder. Undersökningen visar bland annat att det finns en skillnad mellan de olika tidningarnas framställning av islam och muslimer i synnerhet mellan Aftonbladet, som har flest ledare med öppna attityder, och övriga tidningar. Dessa skillnader kan bl. a bero på tidningarnas ideologier. I denna framställning av islam och muslimer förmedlas oftast en stereotyp bild av ”de andra”.

Följande uppsats handlar om studie- och yrkesvägledares inställning till troende, främst muslimska klienter och hur deras förförståelse av religion i allmänhet och islam i synnerhet, påverkar deras arbete med dessa klienter. Den behandlar också hur de ser på religionsfrihet, frihet till frihet från religion. Den genomförda enkätundersökningen visar att vägledarnas professionalitet gör dem väl förberedda på att arbeta med troende klienter. Med få undantag uppvisar vägledarna en vilja till tolerans och öppenhet, även när deras egen livsåskådning är helt annan än klientens. De flesta vägledarna har en positiv syn på religionsfrihet, alltså att det innebär frihet att ha den religion man vill ha. The subject of this paper is how some Swedish career counsellors view their religious, mainly Moslem, clients and whether their preconceived ideas influence their work as counsellors. Sweden is today a multicultural and multireligious society with people of almost all cultures and faiths and not, as it used to be, a culturally and religiously homogenous country. Another topic is how counsellors regard religious freedom, freedom to exercise religion or freedom from religion. The conclusions are that these career counsellors have a professional attitude to their religious clients, with a few exceptions, and manage to maintain an open attitude, regardless of their own view of life.

I uppsatsen har jag undersökt hur muslimer presenteras i tv-serien Andra Avenyn där strategin utgörs av en diskursanalys. Denna grundar sig på Edward Saids antaganden i verket Orientalism samt Magnus Bergs teori om hur orientalen framställs inom populärkulturen, vilket han presenterar i Hudud: en essä om populärorientalismens bruksvärde och världsbild. Jag diskuterar endast de aspekter av populärkulturen som berör film då mitt undersökningsmaterial är en tv-serie. Genom studien av Andra Avenyn presenteras ett förslag till en påbyggnad av Bergs teori om orientalen. I analysen diskuterar jag mig fram till hur Andra Avenyn liknar samt skiljer sig ifrån de populärorientalistiska filmer Berg analyserat.

Med utgångspunkt i postkolonial teori är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida bilden av islam i tre läroböcker för religionskunskap för grundskolans senare år ger uttryck för orientalism. Uppsatsen söker svar på frågorna: Hur uttrycks en föreställning om ’vi’ och ’dem’ i text och bild? Vilken islambild skapas utifrån detta? I vilken mån är läroböckernas islambild orientalistisk? Med en kvalitativ innehållsanalytisk metod undersöks formuleringar och beskrivningar i texterna om islam i Religion och liv 9, SO Direkt Religion och Religion Punkt SO 3. Läroböckernas bilder undersöks på två sätt: i vilka länder som avbildade muslimer, islamiska platser och föremål befinner sig samt på vilket sätt de avbildas – med blicken riktad mot bildens betraktare; underifrån, ovanifrån eller i ögonhöjd med betraktaren samt på nära, medellångt eller på långt avstånd. Uppsatsens slutsats är att det i de tre läroböckerna ges uttryck för en föreställning om ’vi’ och ’dem’ på ett sätt som framställer ’dem’ som annorlunda ’oss’, att ’de’ befinner sig på ett geografiskt och socialt avstånd från ’oss’ och att ’de’ är underlägsna ’oss’. Den islambild som utifrån detta skapas är orientalistisk. Islambilden är dock något olika i de olika läroböckerna. I Religion och liv 9 är islambilden starkt orientalistisk, i SO Direkt Religion är den orientalistisk och Religion Punkt SO 3 svagt orientalistisk.