Denna studie undersöker muslimska skolungdomars utsatthet i relation till deras synliga religiösa markörer. Syftet med studien är att undersöka om muslimska skolungdomar är mer utsatta än andra och vilka mekanismer som ligger till grund för detta. Förväntningarna är att muslimer är mer utsatta än andra elever och att ju mer synlig deras religiösa identitet är desto mer utsatt är de. Detta undersöks genom att klassificera de muslimska religiösa markörerna klädsel, mat, bön och moskébesök. Studien bygger på en omfattande enkätundersökning om intoleranta attityder och upplevd utsatthet bland skolungdomar i Sverige. Genom en statistisk metod har det varit möjligt att undersöka vilka religiösa aspekter som har betydelse för muslimska skolungdomars utsatthet. Resultatet visar att muslimer är mer utsatta än andra och att kläder och bön är de religiösa markörer som är av betydelse. Mest utsatta är de muslimska tjejer som klär sig enligt religionen, eftersom deras kläder är den tydligaste markören för den sociala identiteten. Unga muslimer blir inte utsatta på grund av en underliggande fientlighet mot islam som religion, utan utsattheten beror på deras synliga religiösa identitet, vilken skiljer dem åt från mängden. Detta grundar sig i majoritetens svårigheter att de utifrån sin egen grupptillhörighet har svårt att identifiera sig med muslimer som minoritetsgrupp.

Syftet med den här studien är att genom en empirisk undersökning besvara frågeställningarna; Hur upplever muslimska gymnasieelever att deras levnadsvillkor påverkas av att leva i två olika kulturer? Och hur påverkas de muslimska gymnasieelevernas identitetsutveckling av att leva i Sverige som svenska muslimer? Den ena foten står i en kultur som ungdomarna försöker anpassa sig till, det vill säga den svenska kulturen, medan den andra foten står i en kultur som ungdomarnas föräldrar kan relatera alla sina erfarenheter till. Det borde vara självklart att en ungdom har samma kulturella hemmahörighet som sina föräldrar, men för de här ungdomarna känns deras föräldrars kultur främmande. Genom en kvalitativ intervjuform har 16 stycken gymnasielever besvarat sex stycken frågor som handlar om identitetsutveckling och levnadsvillkor.  Ungdomarna går på olika gymnasieskolor i Gästrikland och många av tonåringarna visar på en stor komplexitet i sina svar. Det som de här ungdomarna har gemensamt är inte i första hand islam, utan den svenska kulturen. Det finns en mängd olika tolkningar av islam eftersom de muslimer som lever i Sverige inte är en homogen grupp. Det bidrar till att de muslimer som bor i det svenska samhället kan tillhöra olika former och inriktningar av en och samma religion. Med hjälp av Meads teori kunde jag förklara de rådande premisserna som de muslimska gymnasieeleverna står inför när de ska fundera över vilka de är? Resultatet gav indikationen om att både identitetsutvecklingen och levnadsvillkoren påverkas av att de befinner sig i den svenska kulturen i skolan och inom den muslimska kulturen utanför skolan. Den främsta orsaken visade sig stämma överens med Meads teori. Det är framförallt språket som är en bidragande faktor till att de muslimska gymnasieeleverna anser att de inte blir förstådda överallt. Inom den tidigare forskningen finns det gedigna empiriska undersökningar om muslimska ungdomars förutsättningar inom den svenska skolan. Det som skiljer min undersökning från Erika Lagerströms och Jonas Otterbecks studier är att min undersökning inte är ihopkopplad med några skolämnen eller läroplaner. Utan jag fann en stor relevans att försöka få ett annat resultat genom att allmänt studera de muslimska gymnasieelevernas identitetsutveckling och levnadvillkor. Några av de ungdomar som har deltagit i den här studien känner en kluvenhet kring sin etniska bakgrund, sin egen religiösa uppfattning och vad som förväntas av dem både från hemmet och ifrån skolan. Eleverna tenderar att hamna i en egen uppfattning kring sin identitet som hamnar i en egen kategori där varken skolans eller familjens värderingar stämmer överrens med de muslimska ungdomarnas. Identitetsutvecklingen påverkas negativt av en oförstående omgivning då inte ungdomarna upplever att de kan få utvecklas och bli förstådda utifrån vilka de är.

Syftet med arbetet var att undersöka hur en grupp bosnisk-muslimska kvinnor i en ort i södra Sverige håller kvar vid sin religion i en migrationssituation. Det som var mest intressant var att dessa kvinnor bor i en liten ort där det saknas alla former av allmänna bönelokaler och samlingsplatser för bosnienmuslimer. Vidare var syftet att ta reda på om deras religion har förändrats genom migrationen och vilken roll den har nu. En kvalitativ undersökning gjordes på så sätt att kvinnorna fick berätta sina livshistorier. Själva samtalet var delvis styrt eftersom jag mest var intresserad av vilken roll religionen har i deras liv. I själva undersökningen deltog fyra kvinnor. Studien bygger på religionsociologiskt perspektiv där människan anses vara en varelse som inte kan existera annat än som en del av ett samhälle. Parallellen dras till individens religiositet som något som skapas och upprätthålls genom att individen är en del av ett socialt sammanhang.

<p>Jordanien ser sig som en arabiskmuslimsk stat på väg mot en demokrati. Med en sådan självbild blir islam en integral del av samhället. Det stöd som det jordanska samhället gav det Muslimska Brödraskapet i valen november 1989 och 1993 visade dessutom att organisationen blivit något som kungahuset måste ta med i beräkningen i den demokratiska processen. För det Muslimska Brödraskapet kan det upplevas som en tilltalande idé då man genom ett samarbete med kungahuset både kan bevara sin maktbas och dessutom se till att andra konkurrerande och kanske mer militanta och extrema muslimska grupper marginaliseras.</p><p>Den demokratiska processen i Jordanien kan således ses som en samverkan mellan det Muslimska Brödraskapet och kungahuset.</p>

<p>I vår utbildning till lärare inom vård, hälsa och omsorg mötte vi i vår verksamhetsförlagda utbildning många elever med muslimsk bakgrund. En troende muslim bör fasta en månad varje år vilket innebar att dessa elever inte kunde äta eller dricka när de gick i skolan. Vi undrade hur de upplevde det. Syftet med denna studie var att beskriva några muslimska kvinnors upplevelser av att studera på omvårdnadsprogrammet under fastemånaden ramadan. Som undersökningsmetod användes en allmän kvalitativ ansats och vi valde att göra halvstrukturerade intervjuer med sex kvinnor för att samla in vårt material. Resultatet visade att man upplevde ramadan som en positiv upplevelse med fokus på religiositet och gemenskap, alla utom en av våra respondenter klarade att fasta hela perioden. Det förekom dock fysiska symtom som huvudvärk, hunger, törst och yrsel detta visade sig framförallt i början av fasteperioden. I skolsituationen upplevdes den teoretiska delen som mer krävande än den praktiska. Det framkom att eleverna hade önskemål men framförde inte detta till sina lärare. Eleverna erfor att lärarna inte hade samma möjlighet som handledarna i den arbetsplatsförlagda utbildningen att anpassa rutiner för undervisningen under ramadan.</p><p>While studying to become teachers in the field of health care, we met during the practical training many students with a Muslim background. A devout Muslim should fast one month out of every year, which meant that these students could not eat or drink while attending school. We were curious about their experiences. The purpose of this study was to describe some of the experiences of Muslim women who attended the Health Care Program during the month of Ramadan. Our method of research was to use a general qualitative approach, we chose to make semi-structured interviews with six women to gather our material. The results showed that they had a positive experience of Ramadan, with focus on religiousness and community. All of our respondents except one made it through the whole period of fasting, although some had physicals symptoms such as headaches, hunger, thirst and dizziness, especially during the first part of the fast. At school, they felt the theoretical part to be more demanding than the practical part. We found that the students had wishes they did not convey to their teachers. The students learned that the teachers did not have the same ability to adjust their teaching routines for Ramadan, as the instructors at the practical vocational training place had.</p>

I vår utbildning till lärare inom vård, hälsa och omsorg mötte vi i vår verksamhetsförlagda utbildning många elever med muslimsk bakgrund. En troende muslim bör fasta en månad varje år vilket innebar att dessa elever inte kunde äta eller dricka när de gick i skolan. Vi undrade hur de upplevde det. Syftet med denna studie var att beskriva några muslimska kvinnors upplevelser av att studera på omvårdnadsprogrammet under fastemånaden ramadan. Som undersökningsmetod användes en allmän kvalitativ ansats och vi valde att göra halvstrukturerade intervjuer med sex kvinnor för att samla in vårt material. Resultatet visade att man upplevde ramadan som en positiv upplevelse med fokus på religiositet och gemenskap, alla utom en av våra respondenter klarade att fasta hela perioden. Det förekom dock fysiska symtom som huvudvärk, hunger, törst och yrsel detta visade sig framförallt i början av fasteperioden. I skolsituationen upplevdes den teoretiska delen som mer krävande än den praktiska. Det framkom att eleverna hade önskemål men framförde inte detta till sina lärare. Eleverna erfor att lärarna inte hade samma möjlighet som handledarna i den arbetsplatsförlagda utbildningen att anpassa rutiner för undervisningen under ramadan. While studying to become teachers in the field of health care, we met during the practical training many students with a Muslim background. A devout Muslim should fast one month out of every year, which meant that these students could not eat or drink while attending school. We were curious about their experiences. The purpose of this study was to describe some of the experiences of Muslim women who attended the Health Care Program during the month of Ramadan. Our method of research was to use a general qualitative approach, we chose to make semi-structured interviews with six women to gather our material. The results showed that they had a positive experience of Ramadan, with focus on religiousness and community. All of our respondents except one made it through the whole period of fasting, although some had physicals symptoms such as headaches, hunger, thirst and dizziness, especially during the first part of the fast. At school, they felt the theoretical part to be more demanding than the practical part. We found that the students had wishes they did not convey to their teachers. The students learned that the teachers did not have the same ability to adjust their teaching routines for Ramadan, as the instructors at the practical vocational training place had.

Jordanien ser sig som en arabiskmuslimsk stat på väg mot en demokrati. Med en sådan självbild blir islam en integral del av samhället. Det stöd som det jordanska samhället gav det Muslimska Brödraskapet i valen november 1989 och 1993 visade dessutom att organisationen blivit något som kungahuset måste ta med i beräkningen i den demokratiska processen. För det Muslimska Brödraskapet kan det upplevas som en tilltalande idé då man genom ett samarbete med kungahuset både kan bevara sin maktbas och dessutom se till att andra konkurrerande och kanske mer militanta och extrema muslimska grupper marginaliseras. Den demokratiska processen i Jordanien kan således ses som en samverkan mellan det Muslimska Brödraskapet och kungahuset.

No description available.

Research shows that Muslims are often reproduced within the context that reinforces stereotyping of Muslims, see for example Otterbeck and Schielke. They are often regarded as a collective group with no distinct individuals and thereby the Islamic religiosity is portrayed as different and deviant from the more secular and private practiced Protestantism that is a common belief in Sweden. The purpose of this work is to study the already existing representation of Muslim women in a Western context, i.e. Muslim women in Sweden. This is done through an analysis of two ethnographic interviews and observational studies, written by researchers in Sweden (Karlsson Minganti and Sultan Sjöqvist) to investigate the existence of an "us and them" mindset. The two ethnographic studies which are analyzed in this work, deal with different types of Muslims: women who have been Muslims since birth and converted Muslim women. Furthermore, each researcher's results are put in relation to postcolonial theories to interpret and understand the conclusions of the researchers. My conclusion is that there are clear tendencies of an "us and them" mindset, where researchers place their research object as "them". The women are portrayed as different, with different values in relation to the "Swedish society" or the "Western world". Many of the women show awareness of being assigned the position of "the others" by the society. The women, both the converted and the ones who have been Muslim since birth, think that they do not fall into the norm of whiteness, they do not identify themselves as the "normal western woman" and they position themselves as a minority, forming the notion that they are "them" and confirming the exclusion of themselves. Other clear trends are the researchers ways to interpret and understand women's lives on the basis of the white 'middle-class women's experiences and thereby excluding the Muslim women’s own perception of their conditions of life.

This bachelor thesis is based on interviews with staff from three Egyptian NGOs in Cairo during the spring of 2013. The study examines how three Egyptian NGOs discuss the woman’s situation within the Islamic legal discourse in the contemporary Egypt. The empiric material was analysed through a theoretical framework of gender in Islam, and a discussion of the concept of human rights laws in a local context. The respondents emphasize the societies gender stereotypes as obstacles in the discussion regarding women’s rights. A woman is first and foremost a mother and wife, according to the local culture as well as the religion. The respondents are very critical towards the Muslim Brotherhoods political agenda, and claim that “they”(the respondents repeatedly referred to the MB as “they” in the empiric material) turn to interpretations of the religion to receive legitimacy as religious role models. According to the respondents the woman has legal rights but the implementation and interpretation of the Islamic law is problematic. Some of the respondents accuse the current political Islamic regime for deliberate neglect in the educational sector, and calls for a reform in the religious schooling system as well as informing women of their legal rights. This thesis also analyses the tension between western human rights laws and a local community, where human rights discourse is associated with an imperialistic and colonial power.