Regional utveckling är ett område som enligt tidigare forskning uppfattas som komplext ämne, där många faktorer är med och påverka, där besöksnäringen är något som kan påverka regional utveckling i både regionen och utanför. I den regionala utvecklingen finns även faktorer kring styrning, marknadsföring och kommunikation som kan påverka hur destinationer påverkas av besöksnäringen, samt vilka resurser som kan användas i de olika områdena. I tidigare forskning om Värmland gällande regionala utvecklingsperspektiv, så har det varit fokus på regional utveckling i helhet och inte så stort fokus på besöksnäringens roll i den. Dock så ser regionen och kommunerna potential i användandet av besöksnäringen som utvecklingsverktyg. Då har studierna lyft fram hur landsbygdsregioners utveckling kan påverkas av besöksnäringen, samt att generellt öka till ny kunskap om regional utveckling i samspel med hållbarhet och besöksnäringen. Detta eftersom den regionala utvecklingen i Värmland fortfarande kan ha kvar en del av de hinder som uppfattats i tidigare forskning, där just hållbar utveckling av besöksnäring vid landsbygden sågs som ett större hinder, då det ansågs finnas brister i hur besöksnäringens utveckling skulle ske hållbart. I denna studie så har studiens syfte och frågeställningar, varit i åtanke när både teorin och empirin har samlats in, där stor del av fokuset har varit på bland annat, regional utveckling, destinationsutveckling och marknadsföring. Med dessa olika begrepp så har det blivit givna kategorier för att tydligare kunna se gemensamma nämnare för studerats teoretisk- och empirisk insamling med koppling till dessa begrepp, samt hur detta senare går att utläsa i studiens analys och slutsatser. I användandet av metoderna har studien valt att förhålla sig till ett socialkonstruktivistiskt synsätt, då författarna som har skrivit uppsatsen ser arbetet med regional utveckling som en komplex social konstruktion, som kommer från olika uppfattningar kring olika områden som den regionala utvecklingen berör. De metoder som studien använder sig av är dokumentanalys och en kvalitativ enkät, som utformats efter det teoretiska ramverket och frågeställningar för att kunna uppfylla syftet. Sedan i empiridelen så presenteras den insamlade empirin i uppdelning till frågeställningarna för studien. / Regional development is an area that according to previous research is perceived as a complex subject, where many factors are involved and have an influence, where the tourism industry is something that can affect regional development in both the region and outside. In regional development, there are also factors around governance, marketing and communication that can affect how destinations are developed by the tourism industry, as well as what resources can be used in the various areas. In previous research on Värmland regarding regional development perspectives, there has been a focus on regional development as a whole and not so much focus on the role of the tourism industry in it. However, the region and the municipalities see potential in the use of the tourism industry as a development tool. This study aims to highlight how the development of rural regions can be affected by the tourism industry, and to generally increase the knowledge about regional development in interaction with sustainability and the tourism industry. This is because the regional development in Värmland may still have some of the obstacles perceived in previous research, where sustainable development of the tourism industry in the countryside was seen as a major obstacle, as there were considered shortcomings in how the tourism industry would develop sustainably. In this study, the purpose and issues of the study have been kept in mind when both the theory and the empirical data have been collected, where a large part of the focus has been on, among other things, regional development, destination development and marketing. With these different concepts, categories have been given to more clearly see common denominators for the study's theoretical and empirical collection with connection to these concepts, and how this can later be read in the study's analysis and conclusions. In using the methods, the study has chosen to relate to a social constructivist approach, as the authors who have written the essay see the work with regional development as a complex social construction, which comes from different perceptions around different areas that regional development affects. The methods used by the study are document analysis and a qualitative questionnaire, which is designed according to the theoretical framework and questions in order to fulfill the purpose. Then in the empirical part, the collected empirical data is presented in division into the questions for the study. The empirical data is then analyzed from the theoretical framework, and the analysis is followed by the conclusions that can be drawn from the analysis.

The thesis will be centred on the topic of tourism in Canada and the steps the tourism industry took in handling the Covid-19 pandemic. The aim of this thesis will be to examine how Canadian tourism has evolved through time and analyse the way Indigenous tourism has grown despite its limited support. The main research questions addressed will include how has Canadian tourism adapted to the crises of the Covid-19 pandemic? How have the snowbird, Nature and Indigenous tourism groups been impacted by Covid-19 and how can we understand the history of these forms of tourism? What old and new debates were provoked by the Covid pandemic? What strategies were put in place to mitigate effects and how did historical structures of colonialism affect mitigation? The thesis is built using a series of academic texts, newspaper sources, and reports published by tourism and Indigenous tourism associations. The text will be approached through a historical perspective using the postcolonial theory and Adaptive co-management. The case studies analyses of Nature and Indigenous tourism are important as they represent tourism in Canada and illustrate the effects of colonialism stressing the need for reconciliation. The text will conclude with a look forward and a potential path tourism can take, learning from the Covid pandemic, to become more sustainable. / Cette thèse aborde le tourisme au Canada et les étapes que l’industrie du tourisme a pris en réponse à la pandémie du Covid-19. Le but de cette thèse est d’examiner l’évolution du tourisme Canadien et d’analyser la manière dans laquelle le tourisme Indigène a grandi malgré les adversités. La question principale est d’adresser comment le tourisme Canadien s’est adapté face à la crise de la pandémie Covid-19 ? Comment les groupes de tourisme de snowbirds, Nature et Indigène ont subi les influences du Covid-19 et comment nous comprenons l’histoire de ces formes de tourisme ? Quels débâtes, vieux et neuf, ont été provoqués par la Covid-19 ? Quelles stratégies ont été mises en place pour atténuer ces effets et comment la structure historique du colonialisme a affecté ces atténuations ? Cette thèse est bâtie sur une série de textes académiques, des journaux, et des rapports publiés par des associations touristiques et des associations Indigènes de tourisme. Ce texte sera approché d’un point de vue historique dont une théorie postcoloniale et d’adaptation à la gestion partagée. Les cas analysés de tourisme Indigène et tourisme de nature sont des cas importants car ils représentent le tourisme au Canada, illustrent les effets du colonialisme et soulignent la nécessité d’une réconciliation. Ce texte se termine avec un regard vers le futur et une avenue potentielle que le tourisme pourrait utiliser, en tirant profit des leçons de la pandémie Covid-19, pour devenir plus durable.

I denna studie har glampingkonceptet studerats utifrån ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv som fördjupat sig i svenska glampingföretags praktiska arbetsstrategier för att värna om miljön som glampingen äger rum i, samt hur hållbarhet är framträdande i aktörernas marknadsföring. Vårt intresse till studiens ämne baserades på nyfikenhet kring naturturismens ökande efterfrågan och hur det kommer att påverka den svenska naturen. Vi valde därför att fokusera på det naturbaserade turismfenomenet glamping, som förespås bli en efterfrågad produkt. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med etablerade glampingaktörer i Sverige för att samla kunskap om hur de arbetar för att driva en hållbar turismprodukt utan att överexploatera naturens miljö. Vidare studerades också hur hållbarhet framställs i aktörernas marknadsföring då tidigare forskare har konstaterat att glamping är en hållbar variant av naturturism. För att studera likheter och skillnader mellan aktörernas marknadsföring utfördes strukturerade observationer av varje företags Instagram och webbplats. Studien genererade ett resultat som påvisade att de intervjuade aktörerna använde likartade metoder för att värna om platserna som glamping utövas på. Däremot fanns det skillnader i företagens marknadsföring och hur de använde och framställde hållbarhet. / In this study, the glamping concept has been studied from an ecological sustainability perspective, focusing on Swedish glamping companies’ practical strategies to protect the environment in which glamping takes place, and how sustainability is prominent in their marketing. Our interest in this subject was based on curiosity about the growing demand of nature-based tourism and how it will affect the Swedish nature. Therefore, we chose to focus on the nature-based tourism phenomenon glamping, which researchers say will become a high-demand product. We interviewed established glamping companies in Sweden to gather knowledge about how they work to run a sustainable tourism product without over-exploiting the nature and environment. We also studied whether and how sustainability is produced in the marketing as previous researchers have found that glamping is a sustainable alternative of natural tourism. In order to study similarities and differences between the companies marketing, observations were made of each company’s Instagram and website. The study generated a result that demonstrated that the companies used similar methods and strategies to safeguard the environment were glamping is practiced. However, there were differences in the companies’ marketing and how they used and produced sustainability.

This thesis has set out to shine a light on the prevalence of outdoor recreation in regional strategies, regarding how friluftsliv can contribute to regional development and growth. In the context of the outdoor recreation goals, friluftsliv has been pushed to be involved within the regional development and spatial planning process in regions. However, the extent of measures to involve friluftsliv in RDS/P (Regional Development Strategy/Plan) from regional authorities are far in-between. The County Administrative Board (TCAB) on the other hand, are actively working within their regions on how to involve friluftsliv in the spatial planning process, partly because of difference in responsibility factors from the two authorities. The same can be said regarding the many similarities and differences found primarily in the work from TCABs. For example, how friluftsliv frequently is described to have a positive contribution on citizens well-being and quality of life, that in-turn positively impact aspects of regional development, while some discuss the implications of friluftsliv on the environment. Friluftsliv can work as a catalyst for regional development, although it can be argued to be geographically dependant for commercial activities, while its indirect social, economic, and environmental contributions are not geography dependant. One conclusion made in the thesis is that a more transcending planning process regionally to promote friluftsliv is needed, where both the regions and TCAB carry out the planning in unison with the SEPA (Swedish Environmental Protection Agency) to spread the needed knowledge for the purpose of smart spatial planning between the authorities. / Denna masteruppsats har syftat till att belysa förekomsten av friluftsliv i regionala strategier, relaterat till hur friluftsliv kan bidra till regional utveckling och tillväxt. Detta analyserades i samband med uppkomsten av friluftslivsmålen, där friluftsliv är syftat till att vara involverad i den regionala utvecklingen och den fysiska planeringsprocessen i regioner. Emellertid är omfattningen av åtgärder för att involvera friluftsliv i RUS/P (Regional Utvecklingsstrategi/Plan) från regionala myndigheter låga. Länsstyrelserna å andra sidan arbetar aktivt inom sina regioner för att involvera friluftsliv i den fysiska planeringsprocessen. Detta är på grund av den skillnaden i ansvarsområden över specifika faktorer mellan de två myndigheterna. Detsamma kan kopplas till de många likheter och skillnader som främst återfinns i Länsstyrelsernas arbete. Exempelvis hur friluftsliv ofta beskrivs bidra på ett positivt sätt för medborgarens välbefinnande och livskvalitet, som i sin tur positivt påverkar många aspekter av regional utveckling, medan vissa fokuserar på att diskutera konsekvenserna av friluftsliv på miljön. Friluftsliv kan fungera som en katalysator för regional utveckling, även om friluftslivets kommersiella verksamhetsmöjligheter kan påstås vara geografiskt beroende kan dock dess indirekta sociala, ekonomiska och miljömässiga bidrag för regional utveckling syftas till att vara geografiskt oberoende. En slutsats som gjorts i uppsatsen är att en mer övergripande planeringsprocess regionalt för att främja friluftsliv behövs, där både regionerna och Länsstyrelserna genomför planeringen i överensstämmelse med Naturvårdsverket för att sprida den nödvändiga kunskapen i syfte att engagera i aktiv diskussion för främjandet av smart rumslig planering mellan myndigheterna.

In this study, crisis management has been studied primarily from the perspective of small business owners and lifestyle entrepreneurs. Over time, a need was also discovered to interview and study the relationship of public support organizationswith small businesses in crisis contexts. This is because in the theoretical research framework we experienced a lack of how private small businesses can act in a crisis. This is how our subject has been developed, and curiosity about practical crisis management versus theoretical crisis management has played a central role. Following the work, the niche of small entrepreneurs became in nature tourism, partly due to the fact that Värmland as a county has many entrepreneurs in this category. It is also inevitable that Värmland and the entrepreneurs here have had a strong international market before COVID-19 and therefore the interest has also been to study and analyze how they have acted and proceeded during the crisis. The question of adjustment is therefore very essential to study for future possible crises. To discern these similarities and differences, the private has been set against the regional and public, but also against each other. It has been conducted thanks to semi-structured interviews that highlight the same themes. The themes then follow a consistent structure for both method, empirical data and analysis, where it relates to the study's purpose and issues. Overall, the study has generated striking similarities and differences, but also a dimension in the exclusion of small business owners. The lastpart of the conclusion shows why it is still important to study the subject, as COVID-19 has affected the tourism industry in a very unique and global way, which has not previously been discernible. It highlights the importance of contributing to and continuing research in the future, where both public actors together with regional and private actors can find a way to deal with future crises together. / I denna studie har krishantering studerats utifrån framförallt småföretagares- och livsstilsföretagares perspektiv. Under tidens gång upptäcktes även ett behov av att intervjua och studera offentliga stödorganisationers förhållande till småföretagare i krissammanhang. Det på grund av att det i de teoretiska forskningsramarna upplevdes en brist för hur privata småföretagare kan agera vid kris. Det är genom den vägen ämnet har arbetats fram, och nyfikenheten kring praktisk krishantering versus teoretisk krishantering har spelat en central roll. Utefter arbetets gång kom nischen av småföretagare att bli inom naturturism, bland annat på grund av att Värmland som län innehar många företagare inom den kategorin. Det går heller inte att undkomma att Värmland och företagarna här har haft en stark internationell marknad innan COVID-19 och därför har intresset likaså varit att studera och analysera hur företagarna har agerat och gått tillväga under krisens gång för att ställa om. Omställningsfrågan är därför essentiell att studera för framtida eventuella kriser. För att skönja dessa likheter och skillnader har det privata ställts emot de regionala och offentliga, men även mot varandra. Det har utförts tack vare semistrukturerade intervjuer som lyft samma teman. Temana följer sedan en genomgående struktur för både metod, empiri och analys, där de förhåller sig till studiens syfte och frågeställningar. Studien har totalt sett genererat påvisande likheter och skillnader, men även en dimension i exkludering av småföretagare. I slutsatsens sista del framkommer det varför det är fortsatt viktigt att studera ämnet, eftersom COVID-19 har påverkat besöksnäringen på ett väldigt unikt och globalt sätt, som tidigare inte har kunnat skönjas. Det belyser vikten av att bidra med samt fortsätta forskning framöver där både offentliga aktörer tillsammans med regionala- och privata aktörer kan hitta ett sätt att tillsammans hantera kommande kriser / <p>C-uppsats </p>