Large areas have been ditched in Sweden during the past 100 years to improve the forest production. Ditching and also maintenance of old ditches are operations having mainly negative effects on water quality, flora and fauna and changing characteristics of soil. The purpose of this study was to suggest a method for inventory of the need for ditching maintenance in old forest ditches that takes biodiversity, water protection and forest production into consideration. Inventory methods from five Swedish and Finnish forest companies, agencies and organisations were compared. Their employees were interviewed about their handling with ditches, forest production and nature conservation. The results show that there are four major questions that have to be answered in order to decide whether old ditches should be left as they are, maintained or if there are other operations that could be needed. First, it is important to know whether the original ditches has had an improving effect on forest production and second, what effect a cleaning of the ditch would have on the growth at present. The third and fourth theme that has to be valued is what the effects could be on biodiversity and the environment and all this has to be weighted together. Maintenance of old ditches is a complex subject. It is of major concern to have a comprehensive view and to look outside the specific object for eventual causes and effects. A method for inventory of need for ditching maintenance is a good tool in the planning.

Estimations of accumulation area ratio (AAR) and equilibrium line altitude (ELA) were carried out on the Southern Patagonia Icefield. The icefield lies on the border between Chile and Argentina on the southern tip of South America. It is the largest mid-latitude ice mass in the world but despite this fact little research has been conducted in the area. The main reasons for this are most likely the harsh weather conditions and remoteness of the area. However, since icefield’s act as a source for fresh water and as an indicator of climate change more research is crucial. This study focuses on three objectives: to map the snow cover, to estimate AAR and ELA and to discuss their variations during the period 2000 to 2010. The Moderate Resolution Imaging Spectroradiometer (MODIS) is particularly useful for studying cloudy areas because it’s high temporal resolution increase the chances of acquiring cloud- free images. Satellite images were processed, classified and analyzed. The classification results yielded large interannual variations but also congruity. The pattern of the snow cover suggest substantial wind control on snow accumulation, particularly snow deposition on eastern slopes. No statistically significant trends of AAR and ELA could be detected, although, a vague decrease in AAR and increase in ELA is recognized. Average values of AAR and ELA estimated over the period yields lower AARs and higher ELAs than previously suggested. The average AAR is calculated to be 0.66. Average ELA is estimated to be 970 m.a.s.l. and 1270 m.a.s.l. for the western and eastern sides, respectively.

The glacial history of the Tibetan Plateau has long been a contentious topic with widely different reconstructions. For Tanggula Shan, an extensive mountain range on the central Tibetan Plateau, multiple glacial reconstruc- tions and studies on the glacial chronology have been presented. However, the glacial geomorphological record has been sparse resulting in insufficient data to fully infer the area’s palaeoglaciology. Focussing on four landform categories, glacial valleys, marginal moraines, hummocky terrain, and glacial lineations; a glacial geomorphological map was produced, using Landsat 7 ETM+ satellite imagery, SRTM digital elevation model, and Google Earth. This map, together with GIS analyses and available cosmogenic exposure and electron spin reso- nance ages from the study area, was used to investigate the extent of former glaciations. Cosmogenic exposure and electron spin resonance ages range from 18.4 ± 1.6 to 203.4 ± 33.2 ka (recalculated using the CRONUS calculator). The extent of the glacial footprint is restricted to the high mountain areas, and is similar in extent to earlier glacial reconstructions. This glacial footprint can tentatively be explained by a monsoonal influence in the southeast, with the influence diminishing to the northwest. Alternatively, the precipitation gradient might have resulted in cold-based ice in the west and warm-based ice in the east. These variations in ice regime could have left fewer traces of glaciation in the west, than in the east. There is no evidence supporting an ice sheet covering the entire Tibetan Plateau. Rather, the available data support a smaller ice field in the high mountain areas, with a maximum extent well before the Last Glacial Maximum.

A great number of tourists visits each day the Fox Glacier in New Zealand and are subjected todangers such as jökulhlaups. This phenomena can occur suddenly and in a destructive way when abuilt up of water suddenly bursts and releases large amounts of water. This is well known to happen atthe near by Franz Josef Glacier which has similar settings to Fox Glacier, but sparse previous researchon the subject indicates different results of whether jökulhlaups are present or not by Fox Glacier. Thisthesis therefore aims to study the conditions for jökulhlaups at the glacier. This is done by remotesensing and field observations of the sandur in the Fox Glacier Valley, qualitative interviews andliterature studies with a comparison with Franz Josef Glacier. The results shows that there has beenjökulhlaups from an ice dammed lateral lake which is also the most likable way for jökulhlaups tohappen again, although there are other potential ways for it to happen due to the large amount of heavyrain that this region gets.

It is imperative to provide more information regarding changed conditions resulting landslide events in a future climate. The aim of this thesis is to assess landslide susceptibility in Huddinge Municipality in middle Sweden. The main purpose is to produce a map, to visualize landslide susceptible areas, and to integrate the result with changes in physical factors such as climate change. Also, the thesis aims to analyze anthropogenic factors such as changes in land use and an increasing population in Huddinge Municipality. Methods used are GIS-analyses, interviews with staff of Huddinge Municipality, and field observations. The GIS-analysis solely aims to provide areas which are landslide susceptible in changed conditions in the future. Interviews with municipality employees provided data about population growth and future land use of Huddinge. In addition to the GIS analysis and the interviews, field observations and photo documentations were carried out to validate the GIS-results and to investigate if slopes in Huddinge are geomorphic active. It can be concluded that there are slopes in Huddinge Municipality which are landslide susceptible today and in a future climate. It can not be excluded that the landslide frequency will increase due to climate change because of increasing days with intense rainfall and fluctuations in the groundwater table. Most vulnerable areas are the ones located in areas which are both landslide susceptible, and where a growing population is predicted. In order to minimize the risk and vulnerability, Huddinge Municipality either cooperates with external companies or scientific institutions, or uses technical solutions to stabilize clay soils. Finally, the GIS-analysis used in this thesis in Huddinge Municipality is applicable to any other geographical areas in Sweden or elsewhere. / Enligt Hearn och Hart (2011) utgör geomorfologiska processer en allt större risk för våra samhällen globalt. Risken ökar när människan expanderar och utvecklar bebyggelse och infrastruktur i redan sårbara områden. Förändringar i markanvändning och avrinningsområden innebär förutsättningar för att till exempel skred kan utlösas. Med en ökad befolkning och investering i dyrbar infrastruktur samt bebyggelse, ökar sårbarheten och därmed risken för att påverkas. I Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande (2007:60) rapporteras det att de förväntande effekterna på grund av klimatförändringarna kan skapa stora påfrestningar för samhället och leda till betydande effekter på naturmiljön. Idag utgör skred den sjunde mest dödliga naturliga extremhändelsen globalt sett och har årligen krävt 800 till 1000 människoliv under de senaste 20 åren (Borgatti & Soldati, 2010). För att reducera antal dödsfall och förstörd egendom samt infrastruktur har GIS fått en viktig roll inom fysisk planering, kartering av riskområden och inom markutveckling (Huabin et al., 2005). Med hjälp av olika metoder och tillämpningar baserat på naturgeografiska variabler som förutsätter att skred kan utlösas så kan GIS användas som ett stöd vid förebyggande arbete.  Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen (2007:60) är det grundläggande med en ökad kunskap om förändrade förutsättningar för erosion, ras och skred i ett framtida klimat. Därför är syftet med arbetet att framställa en karta med hjälp av GIS över områden där det finns förutsättningar för att skred kan utlösas, och att problematisera samt analysera resultatet med förändrade naturgeografiska faktorer som klimatförändringarnas förväntade inverkan. Den här metodiken anses även vara tillämpar på andra platser globalt. Slutligen syftar arbetet även till att undersöka antropogena faktorer som utbyggnadsplanering, förändrad markanvändning och ökat befolkningstryck i Huddinge kommun. GIS-analysen i uppsatsen syftar till att belysa områden med förutsättningar för skred. Enligt Huabin et al. (2005) finns det två faktorgrupper som studeras vid GIS-analyser för skred: inre faktorer som geologiska förhållanden och sluttningsstrukturer, och yttre faktorer, som antropogen verksamhet eller nederbörd. Vid kartering av skredrisk finns det två tillvägagångssätt: undersöka sluttningars känslighet och fastställa sannolikheten för utlösande faktorer. Det här arbetet kommer att fokusera på den första metoden, nämligen att undersöka var och vilka sluttningar som är känsliga för yttre faktorer som kan påverka deras stabilitet och utlösa skred. För att införskaffa primärdata om Huddinge kommuns planer för utveckling och framtida markanvändning används intervjuer med anställda personer på kommunen. Som komplement till GIS-analysen och intervjuer utförs även fältobservationer för att undersöka ifall det finns områden som visar att lerjordarna i Huddinge är geomorfologiskt aktiva. Det finns förutsättningar för skred i Huddinge kommun idag och i ett framtida klimat. Den främsta anledningen är de djupa och plastiska lerorna samt Huddinges varierade topografi. Vare sig skred kommer att utlösas eller ej beror på utlösande faktorer som ökat antal skyfall, bebyggelse eller deponi av material. Det är troligt att skredfrekvensen kommer att öka i ett framtida klimat på grund av ökat antal utlösande faktorer. De områden som anses vara sårbara idag och i ett framtida klimat är de kommundelar där det finns förutsättningar för skred och där det förutspås en ökad befolkning. Sjödalen-Fullersta är den kommundel som anses vara mest sårbar för skred i ett framtida klimat. För att minska sårbarheten bedriver Huddinge kommun ett förebyggande arbete dels med hjälp av konsulter som ger förslag om vilka områden som ska bebyggas eller inte, och dels med hjälp av tekniska lösningar som kalkcementering.

Kongsfjordhallet is situated at 79° N on the North coast of Kongsfjorden, Spitsbergen.The landscape shows a large diversity of landforms and sediments and the aim of thisstudy has been to investigate the spatial distribution and temporal differences betweenthese landforms.The most prominent landform is interpreted as a lateral moraine dividing the area fromsoutheast to northwest. This is probably a sign of a standstill during the deglaciation ofan ice-sheet glacier tongue filling the fjord. The valley-glaciers at Kongsfjordhallet haveadvanced after this event and left end moraines on top of the lateral moraine. Largeamounts of meltwater have eroded parts of the Kongsfjordhallet, creating several fossilmeltwater channels that dissect the landscape. Erratic boulders of mainly gneiss type arescattered all over the landscape, as high up as 500 m a.s.l. In addition to the erraticboulders, a lot of allochthonous material is found incorporated in local material,especially as a diamict interpreted as till that covers large parts of Kongsfjordhallet.The till can likely be correlated to one of the diamict units in the cliff sections at theKongsfjordhallet coast. At present, two large ravines drain the area, moving water fromthe glaciers to the ocean and a beach is developing in the Southeast part of the area dueto ocean transgression. Landforms from two glacial events are found, one regional andone local. An episode of high sea-level as well as fluvial and mass-wasting activity afterthe deglaciation is also recorded. The formation of the landforms in the area is believedto be after the Last Glacial Maximum and into the Holocene, but no absolute dates areavailable. / SciencePub

Klimatförändringarna är ett av samhällets största bekymmer och i hållbar utveckling finns svaren på lösningarna, om man väljer att följa dem. I framtiden behövs det innovativa människor som arbetar på lösningar för att komma på andra energikällor till de fossila bränslena. Människans påverkan på växthuseffekten måste bromsas och den globala temperaturökningen måste hållas under två grader. För att få fram dessa innovativa människor så måste de få en utbildning först. Den här studien ska bland annat ta reda på hur geografilärare undervisar om klimatförändringarna och vad målet med undervisningen är. Där de didaktiska frågorna vad, hur och varför är utgångspunkten för analysarbetet och de frågor som resultatet blivit indelat i. I tidigare forskning framkommer det en önskan om att utveckla lärarutbildningen samt att redan yrkesverksamma lärare ska få tillgång till fortbildningar för att säkerställa att undervisningen blir så bra som möjligt. Kursplanen för geografi på högstadiet har ett stort omfång och stora delar av syftet handlar om hållbar utveckling samt att det centrala innehållet och kunskapskraven handlar om klimatförändringarna. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad lärare undervisar om angående klimatförändringar. En semistrukturerad intervjumetod har använts när fyra geografilärare blev intervjuade. Från intervjuerna framkom det att lärarna försöker ha en så omfattande undervisning om klimatförändringarna som möjligt och att de anser sig ha tillräckligt med kunskap för en bra undervisning. / Climate change is one of the biggest concerns of today and within sustainble development you can find the answers, if you choose to follow them. The future need innovativ people to work on alternative solutions to fossil fuel. The negativ greenhhouse effect caused by humans needs to stopp so the global temperature increase stayes below 2 degreeds. In order to get those innovative people, they need an education first. This study will, among other things, try to answer questions as how teachers in geography teach about climate change and what the goal is with their education. The issue of didactics what, how and why is the startingpoint for the analysis work and the issues that the result has been divided in to. In previous research there is a disire to develop the teacher education and that already working teachers should have the availability to do in-service training just in order to make sure that the education is as good as possible. The geography curriculum for secondary school is comprehensive and a big part of the purpose of the curriculum is about sustainble development, the main content and knowledge requirements is about climate change. The purpose with the study is to find out what teachers teach about regarding climate change. The method used in the study is semistructured interviews with four secondary teachers in geography. From the interviews it was found that teacher's teaching tries to be as comprehensive as possible about climate change and that they believe that they have enough knowlede to teach about this topic.

Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradatin (REDD+) is a market-based approachto address tropical deforestation as a key driver of anthropogenic climate change. In Tanzania, participatory forest management (PFM) was used as a vehicle for the institutionalisation of REDD+and implementation of pilot initiatives. With the lens of political ecology, this thesis analyses the effects of the REDD+ pilot project ‘Advancing REDD+ in the Kolo Hills Forests’ (ARKFor) inKondoa District, Tanzania, on structures of access and use of forest resources for local communities. This analysis is done by using qualitative interviews with villagers living within the REDD+ project area and government actors involved in forest management as well as textual analysis of a PFMagreement and community bye-laws established within the ARKFor project. The findings suggest that REDD+ pilot activities were planned without real participation by local communities and failed to take complex conservation histories and underlying power structures into account. Community access rights were not legally secured which resulted in processes of re-centralisation of forest managementand ‘green grabbing’ after the conclusion of project activities in 2014. The study underscores that successful forest management decentralisation needs to be based on localised, longer-term adaptive processes which clash with the globally driven, neoliberal conservation logic of REDD+.

Denna studie har med hjälp av den nya nationella höjdmodellen (NNH), som bygger på LiDAR-teknik, försökt att i västra Gästrikland hitta och analysera de landskaps- och terrängformer som kallas för högsta kustlinjen (HK). Dessa forna strandlinjer efter den senaste istiden har undersökts tidigare i studieområdet med hjälp av avvägningsinstrument och genom jordprover på 11 lokaler åren 1925-1930 och på 8 lokaler åren 1954-1960. I studien har det undersökts hur väl det går att identifiera nya som äldre HK-lokaler, jämföra de äldre undersökningarna med resultatet från dagens moderna datorteknik. Genom att i ett GIS-program skapa en terrängskuggning av NNH, som innan leverans har särskilt mark- och vattenytan från vegetation och antropogena objekt, har höjder kunnat mätas längs HK-linjer med cirka 50 meters avstånd. På grund av den snabba landhöjningen de första 500 åren efter avsmältningen är de högst belägna spåren av stranderosion svårare att hitta än de lägre. Av de 25 lokaler som hittades och analyserades var 11 lokaler på platser som inte tidigare undersökts eller där HK tidigare inte har kunnat fastställas. Av de undersökta lokalerna klassades 10 som osäkra, 11 som halvskarpa, 3 som skarpa och 1 som ett HK-delta. Från söder mot norr i västra Gästrikland stiger HK med cirka 27 meter från 194 meter över havet till 221 meter över havet. Skillnaderna jämfört med de tidigare undersökningarna är cirka ±2 meter, med undantag för 4 lokaler med skillnader från cirka 4 meter över till cirka 10 meter under. Förutom de 25 lokalerna hittades 6 mycket osäkra lokaler där HK inte gick att fastställa. Av dessa ligger 5 i ett område nordost och öster om Hofors. LiDAR-tekniken ger kvantitativt fler lokaler i områden som eventuellt tidigare inte har kunnat besökas och är en mer tidseffektiv metod.

Historically Bangladesh is a breeding ground for different climatic disasters due to its geographical location and the impacts are huge due to economic condition, high intensity of exposed population and dependency on nature. Climate change is causing an increase in the intensity and frequency of natural disasters. In Bangladesh, coastal areas are susceptible to cyclones, storm surge, salinity intrusion etc. and northern areas are susceptible to drought. In both these areas agriculture is the major mean of livelihood and agriculture is heavily dependent on nature and thus being severely affected by climatic disasters. In the face of climatic change and disasters farmers apply different adaptive measures to survive. Documenting and analyzing the local adaptation practices is vital to design a comprehensive model of adaptation to save agriculture in these areas. The main objective of this study was to find out the mechanism applied locally by the farmers to adapt with the changing climate. A qualitative case study approach was applied to understand the mechanisms in detail. In-depth interviews, Focus Group Discussions (FGD) and observations were tools applied for data collection. Male elderly farmers, elderly women from the community and Government Agriculture Officers were interviewed and FGDs were conducted with both male and female community people. Many local level adaptation practices were found. These adaptation practices can be divided broadly in three groups: protective measures, modification and alternative practice. Unavailability of required resources mostly because of poverty is a common challenge faced by the farmers during adapting to climate change. In some cases farmers are yet to find the best practices for best possible adaptations and in this regard institutional support with scientific knowledge could help to come up with best practices.