Recent advancements in Transformers have unlocked a new relational analysis technique for Reinforcement Learning (RL). This thesis researches the models for DownLink Link Adaptation (DLLA). Radio resource management methods such as DLLA form a critical facet for radio-access networks, where intricate optimization problems are continuously resolved under strict latency constraints in the order of milliseconds. Although previous work has showcased improved downlink throughput in an online RL approach, time dependence of DLLA obstructs its wider adoption. Consequently, this thesis ventures into uncharted territory by extending the DLLA framework with sequence modelling to fit the Transformer architecture. The objective of this thesis is to assess the efficacy of an autoregressive sequence modelling based offline RL Transformer model for DLLA using a Decision Transformer. Experimentally, the thesis demonstrates that the attention mechanism models environment dynamics effectively. However, the Decision Transformer framework lacks in performance compared to the baseline, calling for a different Transformer model. / De senaste framstegen inom Transformers har möjliggjort ny teknik för Reinforcement Learning (RL). I denna uppsats undersöks modeller för länkanpassning, närmare bestämt DownLink Link Adaptation (DLLA). Metoder för hantering av radioresurser som DLLA utgör en kritisk aspekt för radioåtkomstnätverk, där invecklade optimeringsproblem löses kontinuerligt under strikta villkor kring latens och annat, i storleksordningen millisekunder. Även om tidigare arbeten har påvisat förbättrad länkgenomströmning med en online-RL-metod, så gäller att tidsberoenden i DLLA hindrar dess bredare användning. Följaktligen utökas här DLLA-ramverket med sekvensmodellering för att passa Transformer-arkitekturer. Syftet är att bedöma effekten av en autoregressiv sekvensmodelleringsbaserad offline-RL-modell för DLLA med en Transformer för beslutsstöd. Experimentellt visas att uppmärksamhetsmekanismen modellerar miljöns dynamik effektivt. Men ramverket saknar prestanda jämfört med tidigare forsknings- och utvecklingprojekt, vilket antyder att en annan Transformer-modell krävs.

Det här examensarbetet undersöker hur artificiell intelligens kan användas för att automatisktkategorisera felanmälan som behandlas i ett ärendehanteringssystem genom att användamaskininlärning och tekniker som text mining. Studien utgår från Design Science ResearchMethodology och Peffers sex steg för designmetodologi som utöver design även berör kravställningoch utvärdering av funktion. Maskininlärningsmodellerna som tagits fram tränades på historiskadata från ärendehanteringssystem Infracontrol Online med fyra typer av olika algoritmer, NaiveBayes, Support Vector Machine, Neural Network och Random Forest. En webapplikation togs framför att demonstrera hur en av de maskininlärningsmodeller som tränats fungerar och kan användasför att kategorisera text. Olika användare av systemet har därefter haft möjlighet att testafunktionen och utvärdera hur den fungerar genom att markera när kategoriseringen avtextprompter träffar rätt respektive fel.Resultatet visar på att det är möjligt att lösa uppgiften med hjälp av maskininlärning. En avgörandedel av utvecklingsarbetet för att göra modellen användbar var urvalet av data som användes för attträna modellen. Olika kunder som använder systemet, använder det på olika sätt, vilket gjorde detfördelaktigt att separera dem och träna modeller för olika kunder individuellt. En källa tillinkonsistenta resultat är hur organisationer förändrar sina processer och ärendehantering över tidoch problemet hanterades genom att begränsa hur långt tillbaka i tiden modellen hämtar data förträning. Dessa två strategier för att hantera problem har nackdelen att den mängd historiska datasom finns tillgänglig att träna modellen på minskar, men resultaten visar inte någon tydlig nackdelför de maskininlärningsmodeller som tränats på mindre datamängder utan även de har en godtagbarträffsäkerhet. / This thesis investigates how artificial intelligence can be used to automatically categorize faultreports that are processed in a case management system by using machine learning and techniquessuch as text mining. The study is based on Design Science Research Methodology and Peffer's sixsteps of design methodology, which in addition to design of an artifact concerns requirements andevaluation. The machine learning models that were developed were trained on historical data fromthe case management system Infracontrol Online, using four types of algorithms, Naive Bayes,Support Vector Machine, Neural Network, and Random Forest. A web application was developed todemonstrate how one of the machine learning models trained works and can be used to categorizetext. Regular users of the system have then had the opportunity to test the performance of themodel and evaluate how it works by marking where it categorizes text prompts correctly.The results show that it is possible to solve the task using machine learning. A crucial part of thedevelopment was the selection of data used to train the model. Different customers using thesystem use it in different ways, which made it advantageous to separate them and train models fordifferent customers independently. Another source of inconsistent results is how organizationschange their processes and thus case management over time. This issue was addressed by limitinghow far back in time the model retrieves data for training. The two strategies for solving the issuesmentioned have the disadvantage that the amount of historical data available for training decreases,but the results do not show any clear disadvantage for the machine learning models trained onsmaller data sets. They perform well and tests show an acceptable level of accuracy for theirpredictions

For over 4 years now, there has been a fierce fight for staying ahead in the so-called ”Streaming War”. The Covid-19 pandemic and its consequent confinement only worsened the situation. In such a market where the user is faced with too many streaming video services to choose from, retaining customers becomes a necessary must. Moreover, an extensive catalogue makes it even more difficult for the user to choose a movie from. Recommender Systems try to ease this task by analyzing the users’ interactions with the platform and predicting movies that, a priori, will be watched next. Neural Networks have started to be implemented as the underlying technology in the development of Recommender Systems. Yet, most streaming services fall victim to a highly uneven movies distribution, where a small fraction of their content is watched by most of their users, having the rest of their catalogue a limited number of views. This is the long-tail problem that makes for a difficult classification model. An RNN model was implemented to solve this problem. Following a multiple-experts classification strategy, where each classifier focuses only on a specific group of films, movies are clustered by popularity. These clusters were created following the Jenks natural breaks algorithm, clustering movies by minimizing the inner group variance and maximizing the outer group variance. This new implementation ended up outperforming other clustering methods, where the proposed Jenks’ movie clusters gave better results for the corresponding models. The model had, as input, an ordered stream of watched movies. An extra input variable, the date of the visualization, gave an increase in performance, being more noticeable in those clusters with a fewer amount of movies and more views, i.e., those clusters not corresponding to the least popular ones. The addition of an extra variable, the percent of movies watched, gave inconclusive results due to hardware limitations. / I över fyra år har det nu varit en hård kamp för att ligga i framkant i det så kallade ”Streaming kriget”. Covid-19-pandemin och den därpå följande karantänen förvärrade bara situationen. På en sådan marknad där användaren står inför alltför många streamingtjänster att välja mellan, blir kvarhållande av kunderna en nödvändighet. En omfattande katalog gör det dessutom ännu svårare för användaren att välja en film. Rekommendationssystem försöker underlätta denna uppgift genom att analysera användarnas interaktion med plattformen och förutsäga vilka filmer som kommer att ses härnäst. Neurala nätverk har börjat användas som underliggande teknik vid utvecklingen av rekommendationssystem. De flesta streamingtjänster har dock en mycket ojämn fördelning av filmerna, då en liten del av deras innehåll ses av de flesta av användarna, medan en stor del av deras katalog har ett begränsat antal visualiseringar. Detta så kallade ”Long Tail”-problem gör det svårt att skapa en klassificeringsmodell. En RNN-modell implementerades för att lösa detta problem. Genom att följa en klassificeringsstrategi med flera experter, där varje klassificerare endast fokuserar på en viss grupp av filmer, grupperas filmerna efter popularitet. Dessa kluster skapades enligt Jenks natural breaks-algoritm, som klustrar filmer genom att minimera variansen i den inre gruppen och maximera variansen i den yttre gruppen. Denna nya implementering överträffade till slut andra klustermetoder, där filmklustren föreslagna av Jenks gav bättre resultat för motsvarande modeller. Modellen hade som indata en ordnad ström av sedda filmer. En extra ingångsvariabel, datumet för visualiseringen, gav en ökning av prestandan, som var mer märkbar i de kluster med färre filmer och fler visualiseringar, dvs. de kluster som inte motsvarade de minst populära klustren. Tillägget av en extra variabel, procent av filmen som har setts, gav inte entydiga resultat på grund av hårdvarubegränsningar / Desde hace más de 4 años, se está librando una lucha encarnizada por mantenerse en cabeza en la llamada ”Guerra del Streaming”. La Covid-19 y su consiguiente confinamiento no han hecho más que empeorar la situación. En un mercado como éste, en el que el usuario se encuentra con demasiados servicios de vídeo en streaming entre los que elegir, retener a los clientes se convierte en una necesidad. Además, un catálogo extenso dificulta aún más la elección de una película por parte del usuario. Los sistemas de recomendación intentan facilitar esta tarea analizando las interacciones de los usuarios con la plataforma y predecir las películas que, a priori, se verán a continuación. Las Redes Neuronales han comenzado a implementarse como tecnología subyacente en el desarrollo de los sistemas de recomendación. Sin embargo, la mayoría de los servicios de streaming son víctimas de una distribución de películas muy desigual, en la que una pequeña fracción de sus contenidos es vista por la mayoría de sus usuarios, teniendo el resto de su catálogo un número muy inferior de visualizaciones. Este es el denominado problema de ”long-tail” que dificulta el modelo de clasificación. Para resolver este problema se implementó un modelo RNN. Siguiendo una estrategia de clasificación de expertos múltiples, en la que cada clasificador se centra en un único grupo específico de películas, agrupadas por popularidad. Estos clusters se crearon siguiendo el algoritmo de Jenks, agrupando las películas mediante minimización y maximización de la varianza entre grupos . Esta nueva implementación acabó superando a otros métodos de clustering, donde los clusters de películas de Jenks propuestos dieron mejores resultados para los modelos correspondientes. El modelo tenía como entrada un flujo ordenado de películas vistas. Una variable de entrada extra, la fecha de la visualización, dio un incremento en el rendimiento, siendo más notable en aquellos clusters con una menor cantidad de películas y más visualizaciones, es decir, aquellos clusters que no corresponden a los menos populares. La adición de una variable extra, el porcentaje de películas vistas, dio resultados no concluyentes debido a limitaciones hardware.

When a company includes a new technology or innovation into their value proposition, customers may perceive it as an enhancement or deterioration. This phenomenon was explored in this study with a case study of a present case in the esports industry. Research have shown that AI (Artificial Intelligence) technology can be used to predict which team is going to win in a match in the esports game DotA 2. A prototype AI called Znipe Sense was developed and analyzed during this study to answer the question: How can a predictive AI affect the value proposition of live esports consumption? Znipe Sense was included into Znipe Esports’ value proposition during a tournament in February 2018. It was observed that Znipe Sense could predict outcomes of professional matches with a higher accuracy than human experts. The observations of Znipe Sense, an interview with experienced players, interviews with business professionals and internal company documents were used as empirical material for the analysis. How Znipe Sense affected the value proposition was analyzed through the factors: Performance, Ease-of-use, Reliability, Flexibility and Affectivity, also known as the PERFA framework. It was concluded that a predictive AI can enhance the value proposition of live esports consumption through the Performance and Ease-of-use factors, and it would not affect the value proposition through Reliability or Flexibility. However, in the analysis of the Affectivity factor it was identified that there is a risk related to negative effects of gambling addiction that could deteriorate the value proposition. / När ett företag inkluderar en ny teknik eller innovation i sitt värdeerbjudande kan kunderna uppleva det som en förbättring eller försämring. Detta fenomen undersöktes i denna studie med en fallstudie av ett aktuellt fall i esportsindustrin. Forskning har visat att AI (Artificiell Intelligens) teknik kan användas för att förutsäga vilket lag som kommer att vinna i en match i esports spelet DotA 2. En AI prototyp, Znipe Sense, utvecklades och analyserades under denna studie för att svara på frågan: Hur kan ett prediktivt AI påverka värdeerbjudandet av live esports konsumtion? Znipe Sense inkluderades i Znipe Esports värdeerbjudande under en turnering i februari 2018. Det observerades att Znipe Sense var bättre än mänskliga experter på att förutse det vinnande laget i professionella matcher. Observationerna av Znipe Sense, en intervju med erfarna spelare, intervjuer med affärsfolk och interna företagsdokument användes som empiriskt material. Hur Znipe Sense påverkade värdeerbjudandet analyserades genom faktorerna: ”Performance”, ”Ease-of-use”, ”Reliability”, ”Flexibility” och ”Affectivity”, även känt som PERFA-ramverket. Slutsatsen visar på att ett prediktivt AI kan öka värdeerbjudandet av live esports konsumtion genom Performance och Ease- of-use faktorerna, och att värdeerbjudandet inte skulle påverkas genom Reliability och Flexibility. I analysen av Affectivity-faktorn identifierades emellertid att det finns en risk i relaterat till negativa effekter av spelberoende som kan försämra värdeerbjudandet.

Dysgraphia is a rather widespread learning disorder in the current society. It is well established that an early diagnosis of this writing disorder can lead to improvement in writing skills. However, as of today, although there is no comprehensive standard process for the evaluation of dysgraphia, most of the tests used for this purpose must be done at a physician’s office. On the other hand, the pandemic triggered by COVID-19 has forced people to stay at home and opened the door to the development of online medical consultations. The present study therefore aims to propose an automated pipeline to provide pre-clinical diagnosis of dysgraphia. In particular, it investigates the possibility of applying deep learning techniques to the most widely used test for assessing writing difficulties in Italy, the BVSCO-2. This test consists of several writing exercises to be performed by the child on paper under the supervision of a doctor. To test the hypothesis that it is possible to enable children to have their writing impairment recognized even at a distance, an innovative system has been developed. It leverages an already developed customized tablet application that captures the graphemes produced by the child and an artificial neural network that processes the images and recognizes the handwritten text. The experimental results were analyzed using different methods and were compared with the actual diagnosis that a doctor would have provided if the test had been carried out normally. It turned out that, despite a slight fixed bias introduced by the machine for some specific exercises, these results seemed very promising in terms of both handwritten text recognition and diagnosis of children with dysgraphia, thus giving a satisfactory answer to the proposed research question. / Dysgrafi är en ganska utbredd inlärningsstörning i dagens samhälle. Det är väl etablerat att en tidig diagnos av denna skrivstörning kan leda till en förbättring av skrivförmågan. Även om det i dag inte finns någon omfattande standardprocess för utvärdering av dysgrafi måste dock de flesta av de tester som används för detta ändamål göras på en läkarmottagning. Å andra sidan har den pandemi som utlöstes av COVID-19 tvingat människor att stanna hemma och öppnat dörren för utvecklingen av medicinska konsultationer online. Syftet med denna studie är därför att föreslå en automatiserad pipeline för att ge preklinisk diagnos av dysgrafi. I synnerhet undersöks möjligheten att tillämpa djupinlärningstekniker på det mest använda testet för att bedöma skrivsvårigheter i Italien, BVSCO-2. Testet består av flera skrivövningar som barnet ska utföra på papper under överinseende av en läkare. För att testa hypotesen att det är möjligt att göra det möjligt för barn att få sina skrivsvårigheter erkända även på distans har ett innovativt system utvecklats. Det utnyttjar en redan utvecklad skräddarsydd applikation för surfplattor som fångar de grafem som barnet producerar och ett artificiellt neuralt nätverk som bearbetar bilderna och känner igen den handskrivna texten. De experimentella resultaten analyserades med hjälp av olika metoder och jämfördes med den faktiska diagnos som en läkare skulle ha ställt om testet hade utförts normalt. Det visade sig att, trots en liten fast bias som maskinen införde för vissa specifika övningar, verkade dessa resultat mycket lovande när det gäller både igenkänning av handskriven text och diagnos av barn med dysgrafi, vilket gav ett tillfredsställande svar på den föreslagna forskningsfrågan.

Trashandlitter discarded on the street is a large environmental issue in Sweden and across the globe. In Swedish cities alone it is estimated that 1.8 billion articles of trash are thrown to the street each year, constituting around 3 kilotons of waste. One avenue to combat this societal and environmental problem is to use robotics and AI. A robot could learn to detect trash in the wild and collect it in order to clean the environment. A key component of such a robot would be its computer vision system which allows it to detect litter and trash. Such systems are not trivially designed or implemented and have only recently reached high enough performance in order to work in industrial contexts. This master thesis focuses on creating and analysing such an algorithm by gathering data for use in a machine learning model, developing an object detection pipeline and evaluating the performance of that pipeline based on varying its components. Specifically, methods using hyperparameter optimisation, psuedolabeling and the preprocessing methods tiling and illumination normalisation were implemented and analysed. This thesis shows that it is possible to create an object detection algorithm with high performance using currently available state-of-the-art methods. Within the analysed context, hyperparameter optimisation did not significantly improve performance and psuedolabeling could only briefly be analysed but showed promising results. Tiling greatly increased mean average precision (mAP) for the detection of small objects, such as cigarette butts, but decreased the mAP for large objects and illumination normalisation improved mAPforimagesthat were brightly lit. Both preprocessing methods reduced the frames per second that a full detector could run at whilst psuedolabeling and hyperparameter optimisation greatly increased training times. / Skräp som slängs på marken har en stor miljöpåverkan i Sverige och runtom i världen. Enbart i Svenska städer uppskattas det att 1,8 miljarder bitar skräp slängs på gatan varje år, bestående av cirka 3 kiloton avfall. Ett sätt att lösa detta samhälleliga och miljömässiga problem är att använda robotik och AI. En robot skulle kunna lära siga att detektera skräp i utomhusmiljöer och samla in den för att på så sätt rengöra våra städer och vår natur. En nyckelkomponent av en sådan robot skulle vara dess system för datorseende som tillåter den att se och hitta skräp. Sådana system är inte triviala att designa eller implementera och har bara nyligen påvisat tillräckligt hög prestanda för att kunna användas i kommersiella sammanhang. Detta masterexamensarbete fokuserar på att skapa och analysera en sådan algoritm genom att insamla data för att använda i en maskininlärningsmodell, utveckla en objektdetekterings pipeline och utvärdera prestandan när dess komponenter modifieras. Specifikt analyseras metoderna pseudomarkering, hyperparameter optimering samt förprocesseringsmetoderna kakling och ljusintensitetsnormalisering. Examensarbetet visar att det är möjligt att skapa en objektdetekteringsalgoritm med hög prestanda med hjälp av den senaste tekniken på området. Inom det undersökta sammanhanget gav hyperparameter optimering inte någon större förbättring av prestandan och pseudomarkering kunde enbart ytligt analyseras men uppvisade preliminärt lovande resultat. Kakling förbättrade resultatet för detektering av små objekt, som cigarettfimpar, men minskade prestandan för större objekt och ljusintensitetsnormalisering förbättrade prestandan för bilder som var starkt belysta. Båda förprocesseringsmetoderna minskade bildhastigheten som en detektor skulle kunna köra i och psuedomarkering samt hyperparameter optimering ökade träningstiden kraftigt.

Knowledge Tracing aims to predict future performance of users of learning platforms based on historical data, by modeling their knowledge state. In this task, the target is a binary variable representing the correctness of the exercise, where an exercise is a word uttered by the user. Current state-of-the-art models add attention layers to autoregressive models or rely on self-attention networks. However, these models are built on publicly available datasets that lack useful information about the interactions users have with exercises. In this work, various techniques are introduced that allow for the incorporation of additional information made available in a dataset provided by Astrid Education. They consist of encoding a time dimension, modeling the skill needed for each exercise explicitly, and adjusting the length of the interaction sequence. Introducing new information to the Knowledge Tracing framework allows Astrid to craft a more personalized experience for its users; thus fulfilling the purpose and goal of the thesis. Additionally, we perform experiments to understand what aspects influence the models. Results show that modeling the skills needed to solve an exercise using an encoding strategy and reducing the length of the interaction sequence lead to improvements in terms of both accuracy and AUC. The time-encoding did not lead to better results, further experimentation is needed to include the time dimension successfully. / Mänsklig kunskap är ett försök att förutsäga användarnas framtida prestanda på lärandeplattformar baserat på historiska data, genom att modellera deras kunskaps tillstånd. I denna uppgift är målet en binär variabel som representerar överensstämmelsen av övningen. Nuvarande state-of-the-art-modeller lägger till uppmärksamhetslager på autoregressiva modeller eller förlitar sig på self-attention-nätverk. Dessa modeller bygger dock på offentligt tillgängliga databaser som saknar användbar information om de interaktioner som användare har med övningar. I detta arbete introduceras olika tekniker som gör det möjligt att inkludera ytterligare information som görs tillgänglig i en databas som tillhandahålls av Astrid Education AB. De består av att koda en tidsdimension, modellera färdigheten som krävs för varje övning explicit och justera interaktionssekvenslängden. Genom att introducera ny information i ramverket för kunskapstracing tillåter Astrid att skapa en mer personlig upplevelse för sina användare; därmed uppfyller syftet och målet med denna avhandling. Dessutom genomför vi experiment för att förstå vilka aspekter som påverkar modellerna. Resultaten visar att modellering av färdigheter med en kodningsstrategi och reducering av interaktionssekvenslängden leder till förbättringar både vad gäller noggrannhet och AUC. Tidskodningen ledde inte till bättre resultat, ytterligare experimentering krävs för att inkludera tidsdimensionen på ett framgångsrikt sätt.

Cyber attacks are ubiquitous and increasingly prevalent in industry, society, and governmental departments. They affect the economy, politics, and individuals. Ever-increasingly skilled, organized, and funded threat actors combined with ever-increasing volumes and modalities of data require increasingly sophisticated and innovative cyber defense solutions. Current state-of-the-art security systems conduct threat detection on dynamic graph representations of computer systems and enterprise communication networks known as provenance graphs. Most of these security systems are statistics-based, based on rules defined by domain experts, or discard temporal information, and as such come with a set of drawbacks (e.g., incapability to pinpoint the attack, incapability to adapt to evolving systems, reduced expressibility due to lack of temporal information). At the same time, there is little research in the machine learning community on graphs such as provenance graphs, which are a form of largescale, heterogeneous, and continuous-time dynamic graphs, as most research on graph learning has been devoted to static homogeneous graphs to date. Therefore, this thesis aims to bridge these two fields and investigate the potential of learning-based methods operating on continuous-time dynamic provenance graphs for cyber threat detection. Without loss of generality, this work adopts the general Temporal Graph Networks framework for learning representations and detecting anomalies in such graphs. This method explicitly addresses the drawbacks of current security systems by considering the temporal setting and bringing the adaptability of learning-based methods. In doing so, it also introduces and releases two large-scale, continuoustime temporal, heterogeneous benchmark graph datasets with expert-labeled anomalies to foster future research on representation learning and anomaly detection on complex real-world networks. To the best of the author’s knowledge, these are one of the first datasets of their kind. Extensive experimental analyses of modules, datasets, and baselines validate the potency of continuous-time graph neural network-based learning, endorsing its practical applicability to the detection of cyber threats and possibly other semantically meaningful anomalies in similar real-world systems. / Cyberattacker är allestädes närvarande och blir allt vanligare inom industrin, samhället och statliga myndigheter. De påverkar ekonomin, politiken och enskilda individer. Allt skickligare, organiserade och finansierade hotaktörer i kombination med ständigt ökande volymer och modaliteter av data kräver alltmer sofistikerade och innovativa cyberförsvarslösningar. Dagens avancerade säkerhetssystem upptäcker hot på dynamiska grafrepresentationer (proveniensgrafer) av datorsystem och företagskommunikationsnät. De flesta av dessa säkerhetssystem är statistikbaserade, baseras på regler som definieras av domänexperter eller bortser från temporär information, och som sådana kommer de med en rad nackdelar (t.ex. oförmåga att lokalisera attacken, oförmåga att anpassa sig till system som utvecklas, begränsad uttrycksmöjlighet på grund av brist på temporär information). Samtidigt finns det lite forskning inom maskininlärning om grafer som proveniensgrafer, som är en form av storskaliga, heterogena och dynamiska grafer med kontinuerlig tid, eftersom den mesta forskningen om grafinlärning hittills har ägnats åt statiska homogena grafer. Därför syftar denna avhandling till att överbrygga dessa två områden och undersöka potentialen hos inlärningsbaserade metoder som arbetar med dynamiska proveniensgrafer med kontinuerlig tid för detektering av cyberhot. Utan att för den skull göra avkall på generaliserbarheten använder detta arbete det allmänna Temporal Graph Networks-ramverket för inlärning av representationer och upptäckt av anomalier i sådana grafer. Denna metod tar uttryckligen itu med nackdelarna med nuvarande säkerhetssystem genom att beakta den temporala induktiva inställningen och ge anpassningsförmågan hos inlärningsbaserade metoder. I samband med detta introduceras och släpps också två storskaliga, kontinuerliga temporala, heterogena referensgrafdatauppsättningar med expertmärkta anomalier för att främja framtida forskning om representationsinlärning och anomalidetektering i komplexa nätverk i den verkliga världen. Såvitt författaren vet är detta en av de första datamängderna i sitt slag. Omfattande experimentella analyser av moduler, dataset och baslinjer validerar styrkan i induktiv inlärning baserad på kontinuerliga grafneurala nätverk, vilket stöder dess praktiska tillämpbarhet för att upptäcka cyberhot och eventuellt andra semantiskt meningsfulla avvikelser i liknande verkliga system.

A power system consists of several critical components necessary for providing electricity from the producers to the consumers. Monitoring the lifetime of power system components becomes vital since they are subjected to electrical currents and high temperatures, which affect their ageing. Estimating the component's ageing rate close to the end of its lifetime is the motivation behind our project. Knowing the ageing rate and life expectancy, we can possibly better utilize and re-utilize existing power components and their parts. In return, we could achieve better material utilization, reduce costs, and improve sustainability designs, contributing to the circular industry development of power system components. Monitoring the thermal distribution and the degradation of the insulation materials informs the estimation of the components' health state. Moreover, further study of the employed paper material of their insulation system can lead to a deeper understanding of its thermal characterization and a possible consequent improvement. Our study aims to create a model that couples the physical equations that govern the deterioration of the insulation systems of power components with modern machine learning algorithms.  As the data is limited and complex in the field of components' ageing, Physics-Informed Neural Networks (PINNs) can help to overcome the problem. PINNs exploit the prior knowledge stored in partial differential equations (PDEs) or ordinary differential equations (ODEs) modelling the involved systems. This prior knowledge becomes a regularization agent, constraining the space of available solutions and consequently reducing the training data needed.  This thesis is divided into two parts: the first focuses on the insulation system of power transformers, and the second is an exploration of the paper material concentrating on cellulose nanofibrils (CNFs) classification. The first part includes modelling the thermal distribution and the degradation of the cellulose inside the power transformer. The deterioration of one of the two systems can lead to severe consequences for the other. Both abilities of PINNs to approximate the solution of the equations and to find the parameters that best describe the data are explored. The second part could be conceived as a standalone; however, it leads to a further understanding of the paper material. Several CNFs materials and concentrations are presented, and this thesis proposes a basic unsupervised learning using clustering algorithms like k-means and Gaussian Mixture Models (GMMs) for their classification. / Ett kraftsystem består av många kritiska komponenter som är nödvändiga för att leverera el från producenter till konsumenter. Att övervaka livslängden på kraftsystemets komponenter är avgörande eftersom de utsätts för elektriska strömmar och höga temperaturer som påverkar deras åldrande. Att uppskatta komponentens åldringshastighet nära slutet av dess livslängd är motivationen bakom vårt projekt. Genom att känna till åldringshastigheten och den förväntade livslängden kan vi eventuellt utnyttja och återanvända befintliga kraftkomponenter och deras delar   bättre. I gengäld kan vi uppnå bättre materialutnyttjande, minska kostnaderna och förbättra hållbarhetsdesignen vilket bidrar till den cirkulära industriutvecklingen av kraftsystemskomponenter. Övervakning av värmefördelningen och nedbrytningen av isoleringsmaterialen indikerar komponenternas hälsotillstånd. Dessutom kan ytterligare studier av pappersmaterial i kraftkomponenternas isoleringssystem leda till en djupare förståelse av dess termiska karaktärisering och en möjlig förbättring.  Vår studie syftar till att skapa en modell som kombinerar de fysiska ekvationer som styr försämringen av isoleringssystemen i kraftkomponenter med moderna algoritmer för maskininlärning. Eftersom datan är begränsad och komplex när det gäller komponenters åldrande kan  fysikinformerade neurala nätverk (PINNs) hjälpa till att lösa problemet. PINNs utnyttjar den förkunskap som finns lagrad i partiella differentialekvationer (PDE) eller ordinära differentialekvationer (ODE) för att modellera system och använder dessa ekvationer för att begränsa antalet tillgängliga lösningar och därmed minska den mängd träningsdata som behövs.  Denna avhandling är uppdelad i två delar: den första fokuserar på krafttransformatorers isoleringssystem, och den andra är en undersökning av pappersmaterialet som används med fokus på klassificering av cellulosananofibriller (CNF). Den första delen omfattar modellering av värmefördelningen och nedbrytningen av cellulosan inuti krafttransformatorn. En försämring av ett av de två systemen kan leda till allvarliga konsekvenser för det andra. Både PINNs förmåga att approximera lösningen av ekvationerna och att hitta de parametrar som bäst beskriver datan undersöks. Den andra delen skulle kunna ses som en fristående del, men den leder till en utökad förståelse av själva pappersmaterialet. Flera CNF-material och koncentrationer presenteras och denna avhandling föreslår en simpel oövervakad inlärning med klusteralgoritmer som k-means och Gaussian Mixture Models (GMMs) för deras klassificering. / <p>QC 20231010</p>

Single-cell genomics (SCG) are methods for investigating heterogeneity between biological cells, among these is Smart-seq which sequences from RNA molecules. A more recent version of this method is Smart-seq3xpress which is currently in the process of being automated by the Sandberg lab at Karolinska Institutet. As part of this automated lab system, microwell plates are moved by a robot arm between molecular biology instuments. The purpose of this project was to create and integrate an image-based classification solution to validate the placement of these plates. This was done by building upon the VGG-16 convolutional neural network (CNN) model and specialising it through transfer learning to train models which classify microwell plate placement as correct or incorrect. These models were then integrated into the automated lab pipeline so that the system could self-correct or warn lab personnel of misplacement, removing the need for constant human supervision. / Enskild cellgenomik (eng. single-cell genomics) är metoder för att undersöka heterogenitet mellan biologiska celler, bland dessa metoder är Smart-seq vilken sekvenserar från RNA molekyler. En nyare version av denna metod är Smart-seq3xpress vilken nu håller på att automatiseras av Sandberglabbet vid Karolinska Institutet. Som del av detta automatiserade labbsystem förflyttas mikrobrunnplattor av en robotarm mellan molekylärbiologiska mätinstrument. Syftet med detta projekt var att skapa samt integrera en bildbaserad klassificeringslösning för att säkerställa placeringen av dessa plattor. Detta gjordes genom att bygga på djupinlärningsmodellen VGG-16 och specialisera den med överförd inlärning för att kunna träna modeller vilka klassificerar om mikrobrunnplattornas placeringar är korrekta eller inkorrekta. Sedan integrerades dessa modeller som en del av det automatiserade labbsystemet sådan att systemet kunde självkorrigera eller varna labbpersonal vid felplaceringar, och därmed ta bort behovet av konstant mänsklig tillsyn.