Barn och unga utgör idag en attraktiv konsumentgrupp i fråga om marknadsföring. Marknadslandskapet har blivit allt mer individualiserat och sker till stora delar online och på sociala medier, där barn och unga har en hög närvaro. Det gör barn och unga särskilt såbara för vissa marknadsföringsmetoder, inte minst för alkohol, spel och tobaksfria nikotinprodukter. Skyddet för barn och unga mot marknadsföring finns stadgat på både unionsrättslig nivå och på nationell nivå, vilket är varför unionsrätten presenteras först i arbetet. Unionsrätten sätter ramarna för allmänna skyddsbestämmelser som rör barn men fastställer även unionens syn på skadliga produkter såsom alkohol och spel. Däremot regleras frågorna om barns skydd för alkohol och spel genom icke bindande normgivning. Folkhälsa är ett område som präglas av unionsrättens kompletterande och samordnande funktion, vilket är varför relativt stor nationell frihet tillåts på området. Trots att det råder stor frihet i frågorna och att Sverige är en företrädare för folkhälsa så saknas uttrycklig skydd i Marknadsföringslagen som stadgar barns och ungas skydd. Det finns däremot särskilda skyddsregleringar i alkohollagen, spellagen och lagen om tobaksfria nikotinprodukter. Det här arbetet syftar till att fastställa det nuvarande skyddet för barn och unga mot marknadsföring av alkohol, spel och tobaksfria nikotinprodukter. Dess andra syfte är att undersöka möjligheterna till att skydda barn och unga ytterligare mot sådan marknadsföring. Arbetet presenterar flertalet förslag som är möjliga utefter de rättsliga ramarna som fastställs av EU, däremot är vissa förslag mindre aktuella i dagsläget. En nordisk utblick görs även för att undersöka hur våra nordiska grannländer reglerar skyddet för barn och unga. Samtliga nordiska länder har särskilda bestämmelser för barn och unga i deras motsvarigheter till MFL, något som Sverige saknar. Det inspirerar till förslaget att införa en liknande bestämmelse i MFL, för att kodifiera gällande rätt och säkerställa relationen mellan MFL och annexlagstiftningarna. Vidare är Konsumentverkets tillsynsärenden på området ett av de yttersta skydden för barn och unga mot sådan marknadsföring. Ett av förslagen är därför ämnat att underlätta i myndighetens tillsyn genom att sänka kravet på särskilt riktad marknadsföring. Marknadsföring av alkohol och tobaksfria nikotinprodukter får inte riktas särskilt till personer under 25 år, och marknadsföring av spel får inte riktas särskilt till personer under 18 år. Om ordalydelsen i bestämmelserna ändras till endast riktas, skulle mer marknadsföring kunna nås som riskerar att locka barn och unga. Tröskeln för Konsumentverket att inleda tillsynsärenden skulle sänkas, vilket skulle förstärka det yttersta skyddet som finns mot marknadsföring av alkohol, spel och tobaksfria nikotinprodukter riktat till barn och unga.

Följande studie granskar kommunikationen från tobaksfria nikotinföretag på Instagram. Syftet är att inom forskningsfältet marknadskommunikation, undersöka den visuella kommunikationen och kompletterande textuella element på Instagram och vilka kommunikativa strategier företagen använder sig av. Vår studie granskar den visuella kommunikationen på Instagram och utgår från företagen Vont, Volt och Zone X 20 senast publicerade bilderna på Instagram. Uppbyggnaden av visuell kommunikation inom tobaksindustrin undersöks för att se vilka komponenter som bidrar till bildens estetiska uttryck och varumärkets identitet. Resultatet från studien önskar bidra med ett nytt perspektiv för att få en bredare förståelse för hur den visuella kommunikationens uppbyggnad kan vara en bidragande faktor till varför konsumtion av tobaksfria nikotinprodukter ökat bland kvinnor. Detta genomförs med hjälp av en semiotisk bildanalys med kompletterande textanalys och med förankring i teorier om identitetsskapande, Symbolic brand strategies, trender och färgpsykologi. Med hjälp av ovanstående metod och teori visar studiens resultat att den visuella kommunikationen innehåller komponenter som kan kopplas till aktuella trender samt till strategier som bygger på att skapa en emotionell anknytning till mottagaren. Resultatet visar även att produkten som marknadsförs porträtteras som en del av ett sammanhang eller som en accessoar. Vidare kunde man se att den visuella kommunikationen var mer grundad i storytelling eller att vara estetiskt tilltalande, istället för att framhäva produktens funktionalitet eller vara informativ. Sammantaget gick det inte att dra några generella slutsatser om att den visuella kommunikationen hos samtliga företag var mer riktad till en kvinnlig målgrupp. / The following study examines the communication of less established tobacco-free nicotine companies on Instagram. The purpose is to investigate, within the research field of marketing communication, the visual communication and complementary textual elements on Instagram and which communicative strategies the companies use. Our study examines visual communication on Instagram and is based on the companies Vont, Volt and Zone X’s 20 most recently published images on Instagram. The structure of visual communication in the tobacco industry is examined to see which components contribute to the aesthetic expression of the image and the identity of the brand. The result wants to contribute with a new perspective to gain a broader understanding of how the structure of visual communication can be a contributing factor to why the consumption of tobacco-free nicotine products has increased among women. This is carried out through a semiotic image and text analysis and anchored in theories of identity creation, Symbolic brand strategies, trends and color psychology. Using the above method and theory, the results of the study show that the visual communication contains components that can be linked to current trends and to strategies based on creating an emotional connection with the recipient. The results also display that the product being marketed is portrayed as part of a context or as an accessory. Furthermore, it appears that the visual communication was more based on storytelling or being aesthetically pleasing, instead of emphasizing the product's functionality or being informative. Overall, it was not possible to draw any general conclusions that the visual communication of all companies was more directed to a female target group.

Skolsköterskan som är verksam inom elevhälsan har i uppdrag att arbeta hälsofrämjande på skolan. Tobaksfria nikotinprodukter såsom elektroniska cigaretter och vitt snus har ökat bland ungdomar. Det är angeläget att utforska hur skolsköterskor arbetar med nikotinprevention för att kunna förbättra det hälsofrämjande arbetet för att förhindra att en ny generation blir beroende utav nikotin. Syfte: Syftet med studien var att utforska skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med prevention av tobaksfria nikotinprodukter bland ungdomar på högstadiet. Metod: Kvalitativ intervjustudie baserad på tio semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor i Halland i Sverige. Manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Fem kategorier: Skolsköterskans undervisning och information ute i klasserna, skolsköterskans relation till eleverna, skolsköterskans relation till vårdnadshavarna, skolsköterskans hälsofrämjande arbete genom hälsosamtal, skolsköterskans stöd från ledningen samt 11 underkategorier och citat från informanter vilket bekräftar resultatet. Konklusion: Det saknas tydliga riktlinjer för hur skolsköterskorna ska arbeta med nikotinprevention på skolan. Ungdomar bör få kunskap hur skadligt nikotin är för hälsan och vad ett nikotinberoende kan leda till i framtiden. / The school nurse, active in student health services, is required to promote the health of the students at school. Use of tobacco-free nicotine products, such as e-cigarettes and white snuff, has increased among adolescents. In order to promote better health education and work towards the prevention of nicotine addiction in the next generation, it is important to explore the adverse effects of addiction. Aim: The aim of this study was to explore the experiences of various school nurses in working towards the prevention of tobacco-free nicotine product usage among adolescents in secondary school. Method: This is a qualitative study based on ten semi-structured interviews with school nurses in Halland, Sweden, manifesting the analysis using an inductive approach. Results: Results were classified into five categories: Teaching and information, relationship to the students, relationship to the guardians, health promotion through health talks, support from management, as well as 11 subcategories and quotes from participants confirming the result. Conclusion: There are no clear guidelines as to how school nurses currently work with nicotine prevention. However, it should be required that the next generation be taught the harmful effects of nicotine to their health and what nicotine addiction can lead to in the future.

Marknadsföring av hälsofarliga produkter inom områden som till exempel alkohol och tobakhar länge ifrågasatts då det går emot främjandet av folkhälsan. Tidigare forskning tyder på att exponering för marknadsföring av dessa produkter leder till ett ökat konsumtionsbeteende hos unga. Lagar kring regleringar av bland annat åldersgränsen och marknadsföring av dessa produkter har således stiftats, men nya produkter sätter ständigt krav på en granskning av dessa lagar. De relativt nya tobaksfria nikotinprodukterna reglerades inte på flera år under en lag och företag kunde således använda sig av flertalet strategier för att marknadsföra nikotinprodukter, exempelvis vitt snus och e-cigaretter. Fåtalet forskning har gjorts kring exponeringen förmarknadsföringen av nikotinprodukterna och ungas påverkan av denna, men de som har gjorts visar på ett samband mellan exponeringen och en ökad mottaglighet samt en ökad sannolikhet till att börja konsumera produkterna. Studien syftar till att öka förståelsen för hur företags marknadsföring av nikotinprodukten vitt snus uppfattas av generation Z i Sverige och till vilken grad marknadsföringen påverkar dem för att således nyansera problemet. En kvalitativ studie genomfördes där tre fokusgruppsintervjuer med totalt femton deltagare genomfördes. Empirin samlades in genom att spela in samtliga intervjuer vilka sedan transkriberades för att möjliggöra en objektiv analys. Empirin visar att respondenterna upplevde att företags marknadsföring av vitt snus framhäverpositiva attribut hos produkten genom färgglada och tilltalande annonser där produkten marknadsförs likt en essentiell accessoar. Vitt snus ansågs även vara normaliserat och marknadsfördes likt en godis eller ett tuggummi vilket riktade sig mot en ung målgrupp. Det framgick även att deltagare har fått en förändrad attityd gentemot produkten vid en längre tids exponering via dels marknadsföring, dels vänners konsumerande av produkten. Deras negativa och hälsofarliga uppfattning av vitt snus hade minskat till den grad att de till slut konsumeradeprodukten. Vidare visade influencers ha betydelse för ungas konsumtionsbeteende och deras roll som förebild ifrågasattes av respondenterna med tanke på deras stora inflytande på sina följare. Slutligen fanns det även ifrågasättanden gällande influencers verkliga anledning till samarbeten med företag där marknadsföring av hälsofarliga produkter ansågs endast bero på den ekonomiska aspekten då de gör reklam för ett hälsofarligt konsumerande. / Marketing of health-hazardous products in areas such as alcohol and tobacco has long been a discussed topic as it questions the promotion of public health. Previous research indicates that exposure to marketing of these products leads to increased consumption behavior among young people. Laws surrounding the regulation of, for instance, the age limit and marketing of these products have thus been established. However, newly established products on the market constantly require an inspection of these laws. The relatively new tobacco-free nicotine products were not regulated for several years when these entered the market. Therefore,companies were able to use several productive strategies to market nicotine products, for example white nicotine pouches and e-cigarettes. Research on nicotine products marketing exposure and the effect on young people shows an association between the marketing exposure and an increased susceptibility and a behavior change. This study aims to contribute with a profound understanding of how companies' nicotine product marketing of nicotine pouches is perceived by generation Z in Sweden and to what extent themarketing influences them, in order to nuance this questioned topic. A qualitative method was applied where three focus group interviews with fifteen participants were conducted. The interviews were recorded to get a full transcription and enable an objective analysis. The results show that the participants perceived the companies' nicotine pouches marketing to emphasize positive attributes of the product through colorful and appealing advertisements,where the product appeared like an essential accessory. The nicotine pouches were also perceived to be normalized in society and were marketed like candy or chewing gums which targeted a younger audience. It also emerged that participants had a reduced harm perceptionsof nicotine pouches through a longer period of market exposure and exposure of the product through friends. Their reduced harm perceptions resulted in consumption of the product. Furthermore, influencers were shown to have an impact on young people's consumption behavior and their part as a role model was questioned by respondents regarding their influence on their followers. Finally, the results show participants critically question influencers' real reason for collaborations with companies. The marketing of health-hazardous products was considered only a financial manner as the influencers promote a health-hazardous consuming.

Snus förbjöds inom EU år 1992, men Sverige erhöll ett undantag från förbudet vid anslutning till EU år 1995. Anledningen till snusförbudet var att vissa medlemsstater redan infört förbud mot snus i nationell lagstiftning, vilket skapade en obalans på den inre marknaden. År 2016 lanserades vitt snus, en produkt som liknar snus men saknar tobak. Tobakssnus och vitt snus har sitt ursprung i Sverige. Vitt snus har nyligen förbjudits i flera medlemsstater, som Belgien, Nederländerna och delar av Tyskland. EU har ännu inte tagit ställning till frågan om vitt snus, vilket gör framtiden för vitt snus oviss. Syftet med EU:s tobakspolitik och regleringar är att tobaksvaror inte ska vara tilltalande och attraktiva för unga. EU har som mål att vara en tobaksfri generation år 2040 enligt Europas plan mot cancer. Denna uppsats undersöker om ett nationellt förbud mot vitt snus strider mot den fria rörligheten för varor och hur en framtida reglering kan se ut.  Genom analys av tobaksvaror, tobaksdirektiv, svensk lagstiftning, ställningstagande från medlemsstater, EU:s inre marknad, fri rörlighet av varor och handelshinder har följande slutsatser framkommit. Eftersom Tobaksdirektivet är från 2014 är det möjligt att ett nytt tobaksdirektiv kommer införas inom en snar framtid. I ett nytt tobaksdirektiv borde vitt snus regleras, såvida inte ett separat direktiv skapas för tobaksfria nikotinprodukter. Tobakspolitiken tar alltmer sikte på nikotin, eftersom nikotin är den beroendeframkallande komponenten. Det är möjligt att vitt snus kategoriseras som snus och därmed omfattas av Sveriges undantag från snusförbudet. En sådan kategorisering kan utlösa diskussioner i andra medlemsstater och äventyra det svenska undantaget. Det är viktigt att identifiera varan vitt snus för att avgöra huruvida det kan regleras enligt befintliga regleringar för tobaksvaror eller om vitt snus är en egen vara som saknar regleringar. Vitt snus saknar harmoniseringsåtgärder, vilket ger medlemsstaterna utrymme att fastställa sina egna skyddsnivåer för vitt snus förutsatt att det inte strider mot den fria rörligheten av varor. Ett nationellt förbud mot vitt snus är ett handelshinder, då det begränsar vitt snus och skapar obalans på den inre marknaden. Dock kan ett sådant handelshinder motiveras av folkhälsoskäl enligt artikel 36 FEUF. Slutsatsen är att ett förbud mot vitt snus i nationell lagstiftning inte strider mot den fria rörligheten av varor, förutsatt att det är ett motiverat handelshinder som godkänns av EU. Framöver kan en reglering av vitt snus förväntas. / Snus was banned in the EU in 1992, However, Sweden was granted an exception from the ban in 1995 when Sweden joined the EU. The reason for the ban on snus was that some Member States had already banned snus in their national legislation, creating an imbalance in the internal market. Nicotine pouches, which are similar to snus, were introduced in 2016. The distinction between snus and nicotine pouches is that nicotine pouches do not contain tobacco. Both snus and nicotine pouches are Swedish products. However, nicotine pouches have recently been banned in Member States such as Belgium, the Netherlands and parts of Germany. The EU has not yet taken a position on the issue of nicotine pouches, making their future unpredictable. The aim of the EU's tobacco policy is to prevent tobacco products from being appealing and attractive to young people, with a target of achieving a tobacco-free generation by 2040. The thesis examines whether a national ban on nicotine pouches conflicts with the free movement of goods and what a future regulation might entail.  This thesis analyses the EU regulation of tobacco products and the Swedish legislation, as well as the position taken by Member States on the free movement of goods and trade barriers within the EU's internal market. It is expected that a new tobacco directive will be introduced in the near future, which will likely include regulations for nicotine pouches, unless a separate directive is created for tobacco-free nicotine products. Tobacco policy increasingly focuses on nicotine, as it is the addictive component. Nicotine pouches may be classified as snus due to their similar features, which means that nicotine pouches will be included in Sweden's exemption from the snus ban. It is possible that snus could then trigger discussions in other Member States and thus jeopardise the Swedish exemption. Classifying nicotine pouches as goods may determine whether banning them in national legislation would conflict with the free movement of goods. Nicotine pouches are not subject to harmonization measures. Therefore, Member States have the opportunity to determine their own levels of protection, as long as it does not conflict with the free movement of goods. A ban on nicotine pouches in national law is a barrier to trade under Article 34 TFEU because it restricts the product and creates an imbalance in the internal market. However, a trade barrier can be justified if it is justified on grounds of public health under Article 36 TFEU. Therefore, a national ban on nicotine pouches may be a justified trade barrier. The burden of proof for a justified trade barrier lies with the Member State, after which the EU approves it. The conclusion is that banning nicotine pouches in national legislation does not conflict with the free movement of goods, because a justified trade barrier should be approved by the EU. In the future, we may have to expect a harmonisation measure for the product nicotine pouches. / Le snus a été interdit dans l'UE en 1992. Cependant, la Suède a obtenu une exception à l'interdiction en 1995, lorsque la Suède a rejoint l'UE. La raison de l'interdiction du snus était que certains États membres l'avaient déjà interdit dans leur législation nationale, créant ainsi un déséquilibre au sein du marché intérieur. Les sachets de nicotine, similaires au snus, ont été introduits en 2016. La distinction entre le snus et les sachets de nicotine est que les sachets de nicotine ne contiennent pas de tabac. Les sachets de nicotine ont récemment été interdits dans des États membres comme la Belgique, les Pays-Bas et certaines parties de l'Allemagne. L'UE n'a pas encore pris position sur la question des sachets de nicotine, ce qui rend leur avenir imprévisible. L'objectif de la politique antitabac de l'UE est d'empêcher les produits du tabac d'être attrayants pour les jeunes, avec pour objectif d'atteindre une génération sans tabac d'ici 2040. La thèse examine si une interdiction nationale des sachets de nicotine est en conflit avec la libre circulation des marchandises et ce que pourrait impliquer une future réglementation.  Cette thèse analyse la réglementation de l'UE, la législation suédoise, la position prise par les États membres sur la libre circulation des marchandises et les barrières commerciales au sein du marché intérieur de l'UE. On s'attend à ce qu'une nouvelle directive sur le tabac soit introduite dans un avenir proche, qui comprendra probablement des réglementations sur les sachets de nicotine, à moins qu'une directive distincte ne soit créée pour les produits à base de nicotine sans tabac. La politique antitabac se concentre de plus en plus sur la nicotine, car c'est elle qui crée la dépendance. Les sachets de nicotine peuvent être classés comme snus en raison de leurs caractéristiques similaires et inclus dans l'exemption suédoise de l'interdiction du snus. Il est possible que le snus déclenche alors des discussions dans d'autres États membres et mette ainsi en péril l'exemption suédoise. Classer les sachets de nicotine comme marchandises peut déterminer si leur interdiction dans la législation nationale serait contraire à la libre circulation des marchandises. Les sachets de nicotine ne sont pas soumis aux mesures d'harmonisation au titre de l'article 114 du TFUE. Les États membres ont donc la possibilité de déterminer leurs propres niveaux de protection, pour autant que cela n'entre pas en conflit avec la libre circulation des marchandises. L'interdiction des sachets de nicotine dans la législation nationale constitue une barrière commerciale au sens de l'article 34 du TFUE, car elle restreint le produit et crée un déséquilibre sur le marché intérieur. Toutefois, une barrière commerciale peut être justifiée s’il est justifié par des raisons de santé publique au titre de l’article 36 du TFUE. Par conséquent, une interdiction nationale sur les sachets de nicotine pourrait constituer une barrière commerciale justifiée. La charge de la preuve d’une barrière commerciale justifiée incombe à l’État membre, après quoi l’UE l’approuve. La conclusion est que l'interdiction des sachets de nicotine dans la législation nationale n'est pas contraire à la libre circulation des marchandises, car une barrière commerciale justifiée devrait être approuvée par l'UE.