Bakgrund: Att leva med njursvikt kan innebära att patienterna upplever utmaningar, exempelvis angående att följa en viss diet och hantering av känslor som uppkommer på grund av detta. Detta påverkar även sjuksköterskor och anhöriga. Problem: Sjuksköterskor och anhöriga anser att vården av patienter med njursvikt kan underlättas om de blir välinformerade. Det framkommer dock att informationen inte alltid individanpassas efter patientens behov. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att följa diet- och vätskerestriktioner vid njursvikt. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes, baserat på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Två teman framkom efter analysen, utmaningar till förändring samt att uppnå acceptans. Att få information från vårdpersonal är en framträdande del i patienternas liv när det kommer till deras restriktioner och kan innebära svårigheter om den inte individanpassas. En del patienter hade svårt att följa restriktionerna vilket kunde bero på förlusten av sitt tidigare liv och vanor. Stöd från anhöriga kunde hjälpa patienterna att lättare följa restriktionerna genom exempelvis påminnelser och råd. Andra lyckades acceptera dem genom att bland annat använda sig av egna strategier och rutiner. Slutsats: Det finns många utmaningar i att följa restriktioner vid njursvikt. Det är då viktigt att patienterna erhåller stöd från exempelvis sjuksköterskor och anhöriga. / Background: Living with kidney failure can create challenges for the patient’s, such as following a certain diet and as a cause of this also management of feelings. This also affects nurses and relatives. Problem: Nurses and relatives believe that the care of patients with kidney failure may be facilitated if they are well informed. However, it appears that the information is not always individualized according to the patients need. Aim: To describe patients’ experiences of following diet and fluid restrictions while having a kidney disease. Method: A qualitative literature review with descriptive synthesis, based on 10 qualitative and scientific articles. Results: Two themes arose from the analysis, “challenges to change” and “to reach acceptance”. To receive information from medical staff is a prominent part of the patients’ life when it comes to their restrictions and if it’s not individualized it can cause difficulties. Some patients had difficulties in following the restrictions, which could be due to the loss of their previous lives and habits. Support from relatives could help the patients to follow the restrictions, for example through reminders and advices. Others managed to accept them by using their own strategies and routines. Conclusion: There are many challenges to following restrictions when having a kidney disease. It is important that patients receive support from, for example, nurses and relatives.

Bakgrund: Njurtransplantation ses som den främsta behandlingsmetoden vid terminal njursvikt, då den ökar både livskvalitet och livslängd för patienten jämfört med dialys. Prevalensen av njursvikt ökar i hela världen och efterfrågan av njurar möter inte behovet. Syfte: Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse i väntan på en njurtransplantation. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats, för att bilda en uppfattning om hur forskningsläget ser ut inom valt område. Resultat: Resultatet baseras på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar från sju olika länder, där fyra kategorier framkom, Ett liv som begränsar, Förväntningar, Glädje och sorg samt Behov och betydelse av stöd. Gemensamt för samtliga artiklar var att livet begränsades i väntan på en njurtransplantation, vilket påverkade patienterna både emotionellt och fysiologiskt. Ju längre tid som patienterna befann sig på väntelistan minskade hoppet om en ny njure, och känslan av frustration samt oro ökade. Konklusion: Litteraturstudien visar på att behovet av information från sjuksköterskan till patienter som väntade på en njurtransplantation var stort. Information skapade en känsla av delaktighet i vården som i sin tur bevarade patientens hopp, samt minskade upplevelsen av oro. / Background: Kidney transplantation is seen as the main treatment method for terminal kidney failure as it increases both quality of life and longevity of the patient compared to dialysis. The prevalence of kidney failure is increasing worldwide and the demand for kidneys is not meeting the need. Aim: The aim of the study was to highlight the patient's experience while waiting for a kidney transplant. Method: The study was conducted as a literature study with an inductive approach to form an idea of what the research situation looks like in the chosen area. Result: The result is based on nine qualitative articles from seven different countries where four categories emerged: A life that limits, Expectations, Joy and sorrow and Need and importance of support. Common to all articles was that life was limited while waiting for a kidney transplant, which affected the patients both emotionally and physiologically. The longer the patients were on the waiting list, the less hope for a new kidney diminished and the feeling of frustration and anxiety increased. Conclusion: The literature study shows that the need for information from the nurse to patients waiting for a kidney transplant was great. Information created a sense of participation in care which in turn preserved the patient's hope and reduced the experience of anxiety.

Bakgrund Inom dialyssjukvården möts dialyssjuksköterskor och patienter regelbundet flera gånger varje vecka, kanske under flera år. Detta medför många möten där relationer uppstår. Syfte Att beskriva dialyssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av långvariga vårdrelationer med personer med kronisk njursjukdom som kräver hemodialysbehandling. Metod Tolv dialyssjuksköterskor i Mellansverige intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat Tillfredsställelsen av långa vårdrelationer med dialyspatienter berikar dialyssjuksköterskan både professionellt och som person. Möten med patienter under lång tid ger många positiva känslor och det är roligt att få följa patienternas utveckling. Upplevelsen av Komplexiteten i långa vårdrelationer, att möta och nötas mot samma patienter över lång tid, ibland över flera år kunde upplevas utmanande att i professionen hantera dessa på ett bra sätt. Strategier att hantera gränser i professionen, att ha verktyg för att hantera gränssättningen mellan det professionella och patienten. Exempel är reflektion och handledning med kollegor för att detta kan underlätta att inte bli för privat i relationen med patienten och känna sig professionell. Kollegornas betydelse i arbetet är en viktig del med erfarenhetsutbyte och stöd för att hantera relationer och situationer som kan uppstå. Avslutande kommentar Det är berikande och positivt att arbeta med patienter i långa vårdrelationer. De komplexa situationer som uppstår kan påverka dialyssjuksköterskorna och det ses som värdefullt att ha tillgång till forum där frågor om vården av patienterna kan diskuteras och att riktlinjer sammansatta av arbetsgruppen är en trygghet att luta sig mot. / Background In the dialysis nurses and patients meet regularly every week, sometimes over several years. This makes it possible for relations to occur. Aim Describing dialysis nurses perceptions and experiences of long-term care relations with persons with chronic renal disease who requires hemodialysis. Method Twelve dialysis nurses at hospitals in the middle of Sweden were interviewed. Qualitative content analysis was performed. Results The satisfaction with long-term care relations with patients in hemodialysis enrich the dialysis nurse both professional and as a person. The encounter with patients during a long time gives many positive emotions and it is joyful to be able to follow the patient development. The experience of the Complexity in long term relations, to meet and be rubbed against the same patients over time, sometimes several years could be a challenge experience in the profession to deal with in a good way. Strategies to manage the boundaries of the profession are to have tools to handle the boundaries between the professional role and the patient. Examples of tools are reflection and coaching session with colleagues since this can make it easier to avoid to be too private in the relation and to feel professional. Colleagues' role in the work is an important part with exchange of experiences and support to deal with the relations and the situations that may occur, in these relations. Concluding comment It is enriching and positive to work with patients in long-term relations. The complex situations that occur can affect the dialysis nurses and it seems important to have access to forum where questions can be discussed and to have guidelines that is put together by the workgroup to rely on.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra skattning av känslan av sammanhang och tilltro till sin egen förmåga hos patienter med stroke respektive kronisk njursvikt. Metod: Frågeformulären GSE och SOC användes för att mäta tilltro till sin egen förmåga samt känsla av sammanhang hos patienter med stroke (n=63) och patienter med kronisk njursvikt (n=54). Deltagarna valdes ut från diagnosregistret ICD 10 från ett landsting i Mellansverige. Resultat: Båda patientgrupperna skattade högst på delskalan SOC-begriplighet och lägst på delskalan SOC-meningsfullhet. Det fanns signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med stroke gällande skattning av delskalan begriplighet. Det fanns dock inga signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med kronisk njursvikt. Båda patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmåga ungefär lika högt. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att äldre strokepatienter upplever sig ha större begriplighet än yngre patientervilket kan bero på livserfarenhet vilket stämmer överens med tidigare studier. Det fanns inga skillnader mellan hur patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmåga, så skattningen verkar bero på det kroniska sjukdomstillståndet snarare än den specifika sjukdomen. Det beskrivs även i tidigare forskning. Kunskap om hur patienter med kroniska sjukdomar använder sig av copingresurser kan leda till att sjuksköterskor blir bättre på att använda sig av patienternas inre och yttre resurser för att utveckla kvaliteten på omvårdnad. Nyckelord: Kronisk njursvikt, stroke, känsla av sammanhang, tilltro till sin egen förmåga, GSE, SOC / Aim: The aim of the study was to describe and compare the sense of coherence and self-efficacy of patients with stroke and chronic kidney disease. Methods: The questionnaires GSE and SOC was used to measure the sense of coherence and self-efficacy of patients with stroke (n=63) and patients with chronic kidney disease (n=54). The study groups were chosen from the international classification of disease (ICD-10) from a county in Central Sweden. Results: Both of the study groups rated highest on the comprehensibility sub-scale and lowest on the meaningfulness sub-scale. There were significant differences between younger and older patients with stroke regarding the comprehensibility sub-scale. There were no significant differences between younger and older patients with chronic kidney disease. Both of the studygroups estimated self-efficacy comparable the same. Conclusion: The result of this study shows that elderly stroke patients perceive to have greater intelligibility than younger patients, which may be caused by life experience which is consistent with previous studies. There were no differences in how patient groups estimated confidence in their own ability, so how they estimate appears to be due to chronic illness rather than a specific disease.It is also described in previous research. Knowledge of how patients with chronic diseases are using copingresources can lead to getting better at making use of patients ' internal and external resources to develop the quality of nursing care. Keywords: Chronic kidney disease, stroke, sense of coherence, self-efficacy, GSE, SOC / LVO-projekt

Bakgrund: Idag är det drygt 700 personer som väntar på en njurtransplantation i Sverige. Njurtransplantationen är en räddning från döden för många patienter som genomgår dialys behandling eller andra former av interventioner för att kunna leva ett ”normalt liv”. För att kunna erbjuda den bästa omvårdnaden bör sjuksköterskan ha en god kunskap om patienters upplevelser. Syfte: Avsikten med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att vänta på en njurtransplantation. Metod: Litteraturstudien bygger på tio vetenskapliga studier med kvalitativ metod. Kvalitetsgranskning av artiklarna och sammanställning av resultat genomfördes. Resultat: Resultaten presenteras genom två tema som omfattar patienternas upplevelser av att vänta på en njurtransplantation. Teman som valdes ut är:Osäkerhet i väntan på en njurtransplantation; Behovet av stöd från omgivningen. Slutsats: Att få en njurtransplantation innebär en chans till ett nytt liv. Den komplexa processen som en transplantation innebar framkallade många upplevelser hos patienter med njursjukdom. Vårdens insatser bör vara inriktade på att utveckla strategier och vara mer fokuserade på patienternas behov av information och kunskapsutveckling för att kunna hantera upplevelserna vid väntan på en njurtransplantation. / Background: There are currently around 700 people waiting for a kidney transplant in Sweden. Kidney transplantation is a lifesaver for many patients undergoing dialysis or other previous interventions to be able to live a “norma llife”. In order to be able to offer the best care, the nurse should have a good knowledge of patients' experiences. Aim: The purpose of the literature study was to shed light on patients´ experiences of waiting for a kidney transplant. Method: The literature study is based on ten scientific studies with a qualitative method. Quality review of the articles and compilation of results was carried out. Results: The results are presented through two themes that include patients´experiences of waiting for a kidney transplant. Themes selected are: Uncertaintyin waiting for a kidney transplant; The need for support from the environment. Conclusion: Getting a kidney transplant means a chance at a new life. The complex process involved in a transplant evoked many experiences in patients with kidney disease. Healthcare efforts should develop their strategies and be more focused on the patients´ needs for information and knowledge development in order to be able to manage the experiences while waiting for a kidney transplant.