Åtta tusen personer är drabbade av njursjsukdom i Sverige, det är därför troligt att den svenska sjuksköterskan träffar på dessa patienter i sitt dagliga arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet och copingstrategier hos människor som lever med kronisk njursvikt, detta genom att granska och sammanställa vetenskaplig litteratur. Tre frågeställningar användes. Den första var vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt. Den andra frågeställningen var om patientens livskvalitet skiljer sig åt beroende på vilken behandling som ges och den tredje var vilka copingstrategier dessa patienter använder. Metoden var en litteraturstudie, baserad på tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Depression och fatigue är centrala symtom som påverkar livskvalitet hos patienter med kronisk njursvikt. Brist på information och stöd, begränsningar och isolering försämrar livskvaliteten. Däremot har vänner, familj och religion en gynnsam påverkan på individens livskvalitet. Copingstrategier som användes var optimism, kognitiva strategier, fighting spirit och undvikande strategier. Resultatet kan användas för att bemöta dessa patienter med ökad kunskap och förståelse. / Eight thousand of the swedish population is affected by kidney failure. It is most likely that the swedish nurses meet these individuals in their daily work. The aim of this study was to describe the quality of life and coping strategies among individuals living with with chronic kidney failure by rewiev and compile scientific literature. Three questions were used. The first was what factors have influence on the quality of life of these patients. The second question was if their quality of life differs depending on what treatment they recieve and the third was what coping strategies they are using. The method was a rewiev, based on ten qualitative and quantitative scientific articles. Depression and fatigue were symptoms that affected the quality of life among patients whith chronic kidney failure. Lack of information and support, limitations and isolation decreased the quality of life. Friends, family and religion increased it. Coping strategies that were used were optimism, cognitive strategies, fighting spirit and avoidance strategies. The results can be used to meet these patient with an increased knowledge and understanding.

Bakgrund: Allt fler patienter lider av kronisk njursvikt som kräver hemodialysbehandling vilket blivit ett globalt folkhälsoproblem. Behandlingen är väldigt kostsam för samhället och tidskrävande för patienterna. Det påverkar patienternas livskvalitet, funktionella status samt personliga och sociala relationer. Sjukdomen och behandlingen skapar därmed långsiktiga stressfaktorer som negativt påverkar patienternas hälsa och vardagliga liv. Syftet: Att beskriva patienternas upplevelser av att genomgå hemodialysbehandling. Metod: Författarna har genomfört en litteraturstudie och analyserat data med kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Dataanalysen har sammanställts i fyra kategorier: “Att uppleva att hemodialysbehandlingen styr vardagslivet”, “Att uppleva att relationer och stöd av andra förändrades”, “Att uppleva och att inte uppleva acceptans med att vara beroende av en maskin”, “Att uppleva fysiska och psykiska följder av hemodialysbehandlingen”. Slutsats: Resultatet visar att patienters upplevelser av att genomgå hemodialysbehandling har haft en stor påverkan på livet. Patienternas relationer till andra förändrades, de upplevde fysisiska och psykiska följder på grund av behandlingen och många hade svårigheter med följsamhet till kost och vätskerestriktionerna. Sjuksköterskorna behöver förstå patienternas levda erfarenheter för att kunna hitta ett sätt att stödja den här patientgruppen. Ett sätt är att arbeta personcentrerat och att använda sig av olika omvårdnadsinterventioner. Motiverande samtal kan användas som stöd till följsamhet gällande kost och vätskerestriktionerna. Aromaterapi har visat positiva effekter på depression, ångest, trötthet, sömnsvårigheter och smärta.

Bakgrund: När en person drabbats av kronisk njursvikt är dialysbehandling eller njurtransplantation de enda alternativen för överlevnad. Välbefinnandet kan komma att påverkas av den livsomställning som krävs för vårdsökande personen. Behandling med hemodialys är tidskrävande och påfrestande då den innebär begränsningar i det dagliga livet.Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med och hemodialys. Metod: Litteraturöversikt med en integrerad analys utifrån 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet beskrivs genom två underkategorier; Välbefinnande som beskriver de positiva aspekterna vårdsökande upplevde i det dagliga livet samt vikten av stöd från familj och vänner. Illabefinnande som beskriver vilka begränsningar och restriktioner som vårdsökande upplevde i det dagliga livet samt påverkan på dagliga aktiviteter som uppstod i samband med behandlingen. Välbefinnande innehar två underkategorier och illabefinnande innehar fyra underkategorier. Slutsatser: Välbefinnandet påverkades hos vårdsökande personer. Stöd från familj och vänner samt vårdpersonal ansågs som värdefullt. Återkommande faktorer som ansågs påfrestande var känslan av konstant törst samt svårigheten att leva som önskat / Background: For a person who’s suffering from chronic renal failure, are dialysis or kidney transplant the only option for survival. The well-being can be affected by the life adjustment that is required of the patient. Treatment with hemodialysis is time-consuming and stressful as it involves limitations in daily life. Aim: To describe the experiences of living with hemodialysis. Method: Literature review with an integrated analysis based on 10 scientific articles. Results: The results are described in two categories; Well-being that describe the positive aspects which patients experienced in daily life and the importance of support from family and friends. Malaise that describes the limitations and restrictions that patients experienced in daily life and the impact on daily activities that arose in connection with the treatment. Well-being contains two subcategories and malaise contains four subcategories. Conclusions: The well-being impacted the patients. Support from family and friends as well as from health professionals were considered as valuable. Recurring factors considered stressful was the feeling of constant thirst and difficulty of living as desired.

Hemodialysbehandling är en livsuppehållande behandling vid terminal njursvikt. Behandlingen utförs flera gånger i veckan och medför stora livsförändringar. Delaktighet är i fokus i dagens hälso- och sjukvård, vilket forskning och lagstiftning bekräftar. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av delaktighet hos vårdsökande personer som genomgår hemodialysbehandling på sjukhus. Metoden som valdes var litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Nio artiklar granskades genom induktiv innehållsanalys och mynnade ut i kategorierna; hämmande maktlöshet och att känna sig säker med underkategorierna kommunikationsbrister och brister i bemötandet respektive kunskap ger trygghet och känna tillit. Resultatet visar att vårdsökande person upplever en kamp för delaktighet i sin behandling.  De som upplever att de är delaktiga beskriver ett ökat välbefinnande. Slutsatsen är att vårdpersonalen behöver utöka sin kunskap om vad som främjar delaktighet hos personer som genomgår hemodialysbehandling. / Hemodialysis is a life supporting treatment in terminal kidney failure. The treatment is given several times a week and results in major life changes. Participation is in focus in today’s healthcare, which is confirmed by current research and legislation. The aim of this literature review was to describe the experience of participation among persons undergoing in-center hemodialysis treatment. The method used was qualitative literature review. Nine articles were reviewed using inductive content analysis and two categories derived: 1. Inhibitory powerlessness with subcategories; lack of communication and deficiencies in treatment and 2. To feel secure with subcategories; knowledge gives security and to feel trust. The result shows experiences of struggle to participate in hemodialysis treatment. Persons who take active part of the treatment describe a high wellbeing. The conclusion is that healthcare professionals need to increase their knowledge in what promotes participation among persons undergoing hemodialysis treatment.

Bakgrund: När njurfunktionen blir försämrad bör dialysbehandling påbörjas. I Sverige får ungefär 2700 patienter hemodialysbehandling och 800 patienter behandlas med peritonealdialys. Vid dialysbehandling uppstår svårigheter som kan påverka patientens liv på flera olika sätt. För att patienten ska kunna hantera den svåra tiden med dialysbehandling kan copingstrategier användas. Det har visat sig att sjuksköterskan spelar en viktig roll för att stödja och uppmuntra patienter under den svåra tiden med dialysbehandling. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av dialysbehandling samt att granska valda artiklars datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande design och 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats har använts i denna litteraturstudie. Databaserna CINAHL, Medline via PubMed och PsycINFO användes vid sökning av artiklar. Huvudresultat: Att vara beroende av långvarig dialysbehandling gjorde att patienterna var tvungna att spendera mycket tid på sjukhuset. Detta begränsade deras frihet att utföra dagliga aktiviteter, resa eller arbeta. Patienternas självbild påverkades negativt på grund av kroppsliga förändringar relaterade till sjukdomen och behandlingen. Känslomässiga reaktioner såsom rädsla, depression och oro inför framtiden var de vanligaste förekommande upplevelserna hos patienterna. För att övervinna dessa svåra situationer använde patienterna sig av copingstrategier. De inkluderade 13 artiklarna i denna litteraturstudie hade en kvalitativ ansats och intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Slutsatser: Den svåra tiden med dialysbehandling påverkade patienterna fysiskt, psykiskt och socialt. För att klara av negativa och krävande omständigheter som sjukdomen och behandlingen medförde behövde patienterna olika strategier. Det krävdes även att sjuksköterskor gav stöd och information som kunde underlätta för patienter att hantera situationer som kunde uppstå relaterat till dialysbehandlingen / Background: When renal function is impaired should dialysis treatment start. In Sweden, there are about 2700 people have hemodialysis treatment and 800 individuals on peritoneal dialysis. On dialysis treatment, there are many difficulties that affect the patient's life in several ways. To handle the tough times with the dialysis treatment can patient use coping strategies. In addition it has been shown that the nurse plays an important role in supporting and encouraging patients during the difficult period of dialysis treatment. Aim: To describe patients' experiences of dialysis treatment and to review data collection method of the included articles. Method: A descriptive design and 13 scientific articles with qualitative approach were used in this study. The databases CINAHL, MEDLINE though PubMed and PsycINFO were used for searching articles. Results: To be depended on the long-term dialysis treatment made the patients had to spend a lot of time in the hospital. This limited the patient's freedom to perform daily activities, to travel or to work. There was a negative impact on patients' self-image because of bodily changes related to the disease and treatment. Emotional reactions such as fear, depression and anxiety about the future were the common experiences of the patients. One way to overcome these difficult situations, patients used coping strategies. The included 13 articles in this study had a qualitative approach and interviews were used as data collection method. Conclusion: During the difficult period of dialysis treatment, the patient was affected physically, psychologically and socially. To cope with the adverse and demanding circumstances that the disease and treatment caused, patients needed different strategies. It also requires that nurses provide support and information that can help patients to handle these situations.

Bakgrund:Njurarnas huvudfunktioner har en vital roll och är en förutsättning till att upprätthålla kroppens balans. Kronisk njursvikt orsakar en kraftig reducering av funktionerna och i värsta fall kan njurarna helt sluta att fungera. Tillståndet leder till döden om inte dialysbehandling eller njurtransplantation genomförs. Under flera decennier har det skett en ökning av patienter som utvecklar kronisk njursvikt och därmed får dialysbehandling. Att leva med kronisk sjukdom orsakar svårigheter och förändringar i livet. Genom en god vård kan sjuksköterskan främja patientens livskvalitet och välbefinnande trots kronisk njursvikt och ett liv med hemodialys.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur patienter med kronisk njursvikt upplever livet med hemodialys.  Metod: Litteraturöversikten baserades på tolv vetenskapliga originalartiklar som analyserats. Metoden innefattade att identifiera likheter och skillnader som sedan bildade nya teman till litteraturöversiktens resultat. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed.  Resultat: Under analysen identifierades femhuvudteman: En förändrande process, Ett liv som begränsar, Hemodialys som en fängslande frihet, En oförutsägbar framtid och Upplevelsen av vårdmiljö & vårdpersonal. En förändrande process kompletterades med två underteman; Emotionell påverkan och Vägen till acceptans. ÄvenHemodialys som en fängslande frihet kompletterades med två underteman; Dialysmaskinen, en vän eller en fiende? och Kroppsliga förändringar.  Diskussion: Resultatdiskussionen tolkar huvudfynden i en större helhet med hjälp av Katie Erikssons vårdvetenskapliga teori, annan forskning samt författarnas egna reflektioner. / Background: The main functions of the kidneys have a vital role and are essential for maintaining the balance of the body. Chronic kidney disease causes a steep reduction in the kidney´s functions, in the worst-case scenario the kidneys may cease to function entirely. The condition leads to death unless treated with hemodialysis or kidney transplantation. For decades, there has been an increase in patients developing chronic kidney disease and thus receive dialysis treatment. Living with chronic disease causes difficulties and changes in life. Through good care, the nurse can promote the patient´s quality of life and well-being despite of chronic kidney disease and a life with hemodialysis. Aim: The aim was to elucidate how patients with chronic kidney disease experience life with hemodialysis. Method: The literature review was based on twelve scientific original articles that were analyzed. The method involved identifying similarities and differences that then formed new themes for the literature review results. The articles were obtained from the databases CINAHL Complete and PubMed. Results: During the analysis five main themes were identified: A changing process, A life that limits, Hemodialysis as a captivating freedom, An unpredictable future, and Experience of care environment & healthcare staff. A changing process was supplemented with two sub-themes; The emotional impact and Path to acceptance.Additionally, Hemodialysis as a captivating freedom was supplemented by two sub-themes; The dialysis machine, a friend or an enemy? and Bodily changes.  Discussion: The results discussion interprets the main findings in a larger whole with the help of Katie Eriksson´s health science theory, other research, and the author´s own reflections.

Patienter som drabbas av svår njursvikt klarar inte längre att rena blodet på ett tillfredställande sätt. För att överleva krävs dialys. Behandlingen genomförs på två olika sätt nämligen hemo- och peritonealdialys. Att behandlas med dialys leder till en stor livsomställning och lidande för patienten på olika sätt. Medicinska restriktioner och fysiska symtom är något som begränsar patientens förmåga att upprätthålla ett normalt liv med fungerande relationer. Genom att öka kunskapen om dialysbehandlingens påverkan kan sjukvården bemöta och förstå patienten på ett bättre sätt. Studiens syfte är att belysa hur patienter som genomgår hemodialysbehandling upplever sin livssituation. En litteraturstudie har genomförts där tio kvalitativa artiklar analyserats och sammanställts. Sex huvudteman och fjorton underteman formulerades och ligger till grund för studiens resultat. I resultatet framkommer att fysisk och psykisk påverkan är vanligt förekommande hos patienter som behandlas med hemodialys. Även begränsningar i vardagen och beroendet till personal och maskin förändrade patienternas liv. Patienter uppfattade familj- och vårdrelationer som mycket viktiga för att stötta vid behandlingen, men vanligt var att relationer med närstående ofta tog stor skada. Även strategier för att handskas med behandlingen och reflektioner om framtiden redovisas. I diskussionen belyses patientens beroende och relationer, även hur sjuksköterskan kan förhålla sig till patienter med dialys på ett korrekt och värdigt sätt diskuteras. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Människor som drabbas av kronisk/långvarig njursvikt i Sverige kan erbjudas olika behandlingsmöjligheter. Behandlingen innefattar många olika delar såsom diet, vätskeföreskrifter, medicinering och dialysbehandlingar. Med egenvård avses de aktiviteter som krävs för att optimalt kunna leva med en sjukdom i vardagen och egenvårdsförmåga som kunskaper, kompetens och aktiviteter relaterade till hälsa. Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse för egenvården hos patienter med kronisk/långvarig njursvikt från ett patientperspektiv. Studien är utförd som en litteraturstudie av sju kvalitativa artiklar. Resultatet delades upp i fyra teman; Ställd inför nya egenvårdskrav i samband med sjukdom och behandling, Att införliva egenvården i vardagen, Positiva erfarenheter av egenvård och Patientens upplevelser av vårdpersonalens bemötande av egenvård. I diskussionen kopplas bakgrund och resultat ihop. Patientens förmåga till coping, följsamhet och hantering av lidandet påverkar egenvården. Vetskapen om att ha en sjukdom som inte går att bota kan göra att patienten hamnar i en livskris, som i sin tur kan leda till depression. För att patienten skall lyckas med sin egenvård behövs stöd och uppmuntran från vårdpersonalen. Hjälpmedel som patientdagbok och motiverade samtal kan vara stöd för patienten. / Program: Fristående kurs

Det finns två former av njursvikt en akut- och en kronisk. Sjukdomen medför en minskad eller förlorad njurfunktion. Blodet kan inte renas, utsöndra slaggprodukter samt vätska, då blir dialysen kroppens reningsverk. Det finns två behandlingsmöjligheter, hemodialys där blodet renas utanför kroppen samt peritonealdialys då bukhålan används som reningsfilter. När kost- och vätskerestriktioner blir dominerande uppstår ett lidande i familjens vardag. Livsförändringarna kan hanteras genom utarbetade copingstrategier. Flertalet patienter lider av att vara beroende av dialysbehandlingen då den upptar en stor del av tiden, vilket påverkar livskvalitet för individen samt familjen. Kunskapen avser att hjälpa sjuksköterskan att finna djupare förståelse i undervisningen till patienten samt familjen. Syftet är att belysa patientens upplevelse av att vara beroende av dialys samt familjens upplevelse av att vara närstående. 10 kvalitativa artiklar med vårdvetenskapligt perspektiv inkluderades. I resultatet framkommer det att sjukdomen medför livsförändringar samt bundenhet till dialysen. Upplevelsen av ständig trötthet och svikande krafter påverkar familjerelationen. Resultatet påvisar även en ovisshet inför framtiden vilket skapar rädsla och frustration då behandlingen är opåverkbar. Sjuksköterskan behöver inbjuda till delaktighet för att skapa tillfredställelse till vård och behandling. Vi anser att en bristfällig kommunikation skapar ett onödigt lidande. Genom tron, ta dagen som den kommer samt finna positiv mening kan lidandet reduceras. I diskussionen framgår det att sjukdomen innefattar en känslomässig kamp och det är nödvändigt att finna acceptans till den livsupprätthållande dialysbehandlingen. Därför anser vi att sjuksköterskan bör avsätta tid och engagemang i undervisningen till patienten samt familjen då de utgör ett centralt stöd. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Kronisk njursvikt är ett sjukdomstillstånd som innebär att njurarnas funktion går förlorad. Vanliga orsaker till kronisk njursvikt är inflammationer i njuren, ärftliga njursjukdomar och diabetes. När njurarna inte längre kan rena kroppen från slaggprodukter krävs behandling med dialys eller njurtransplantation för att patienten ska överleva. Hemodialys innebär att kroppen renas från slaggprodukter och befrias från överskott av vatten och elektrolyter via blodet. Det är en kontinuerlig och tidskrävande behandling med flera behandlingstillfällen i veckan. Att leva med kronisk sjukdom kan innebära ett lidande för patienten. Genom att skapa kunskap och förståelse för hur dessa patienter upplever sin livsvärld ökar möjligheterna för sjuksköterskan att lindra lidandet. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk njursvikt och hemodialysbehandling. Nio kvalitativa artiklar har analyserats utifrån Evans (2003) modell. Resultatet visar att patienterna upplevde ett lidande till följd av begränsningar i livet och upplevelser av att vara beroende av behandling och vårdpersonal. Patienterna upplevde en ovisshet inför framtiden som ofta innefattade existentiella tankar om döden. Trots lidande hos patienterna fanns en vilja och strävan att finna acceptans och lindra lidandet. Patienternas närstående visade sig vara viktiga för patienternas välbefinnande. I diskussionen belyses patienternas kontinuerliga vårdbehov som gör att de är i ständig kontakt med sjuksköterskor. Denna fortlöpande kontakt ger möjlighet för sjuksköterskan att vara ett stöd för patienten och skapa en god vårdrelation som kan utgöra en grund för att lindra lidande och öka välbefinnandet. / Program: Sjuksköterskeutbildning