Bakgrund: Kronisk njursvikt (uremi) är ett av världens största hälsoproblem. I Sverige tillkommer cirka 1100 personer varje år som är i behov njurtransplantation eller dialysbehandling. Vid kronisk njursvikt genomgår personen behandling tre till fyra gånger i veckan och är uppkopplad till en dialysmaskin i fyra till fem timmar per gång. Många timmar i hemodialysbehandling (HD) kan innebära förändringar i det vardagliga livet och dess rutiner. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med hemodialysbehandling. Metod: En beskrivande design med litteraturstudie som datainsamlingsmetod.    Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman och sex underkategorier. Resultatet visar på känslor av meningslöshet och hopplöshet inför det livslånga behovet av hemodialys. Känslor av att livet begränsas då de inte kan resa och att inte hinna med eller orka spendera tid med familj och vänner gav också en känsla av otillräcklighet. Rädsla och oro inför en osäker framtid, men också hopp om en njurtransplantation eller önskan om att få leva med barn och barnbarn, bidrog till att orka fortsätta framåt i hemodialysbehandling.         Slutsats: Personer beskriver inledningsvis känslan av chock och frustration över beskedet om att behöva hemodialys och innebörden av livslång behandling. Upplevelsen av att beskedet kom som en blixt från klar himmel och utan förvarning visar på behovet av ytterligare forskning om hur patienter med risk för kronisk njursvikt upplever information och förberedelser inför eventuell start av hemodialysbehandling. / Background: Chronic renal failure (uremia) is one of the world's largest health problems. In Sweden, approximately 1100 people are added in need of kidney transplant or dialysis treatment each year. In case of chronic renal failure, the person undergoes treatment three to four times per week and is connected to a dialysis machine for four to five hours each time. Many hours in hemodialysis can result in changes in everyday life and its routines. Aim: The aim of the study was to describe the experience of people living on hemodialysis. Method: A descriptive design with a literature study as a data collection method. Result: The result is presented based on three themes and six subcategories. The result shows feelings of meaninglessness, and hopelessness for the lifelong need of hemodialysis. Feelings that life is limited when they can not travel, do not have the energy, or have the time to spend with family and friends also gave a sense of inadequacy. Fear and concern for an uncertain future, but at the same time hoping for a kidney transplant or the desire to live with children and grandchildren, helped to accept and move forward in hemodialysis treatment. Conclusion: Individuals initially describe the feeling of shock and frustration about the announcement of needing hemodialysis, and the meaning of a lifelong treatment. The experience that the announcement came like a lightning from clear skies and without warning shows the need for further research on how patients with a risk of having chronic renal failure experience information and preparations for a possible start of hemodialysis.

Bakgrund: Antal personer som lever med kronisk njursvikt ökar med befolkningsökningen. Peritonealdialys är en vanlig livsuppehållande behandling för patienter som lever med kronisk njursvikt som främst sköts av patienter i hemmet. För att kunna fortsätta leva med sjukdomen under kontroll kräver peritonealdialys införande av nya livsförändringar som på olika sätt kan vara påfrestande för patienterna. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med peritonealdialys i sin vardag. Metod: Litteraturöversikten baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansatser hämtade från databaserna CINAHL complete och PsyINFO. Sökorden som användes vid artikelsökning var patient experience, living with" och "peritoneal dialysis" som vidare utökades till "perspective", "home dialysis, qualitative study och interview'' med års begränsning 2000- 2017. Resultat: Litteraturöversikten visade att patienternas upplevelser av att leva med peritonealdialys innefattade en livsförändringsprocess med upplevelser av övergång som en besvärlig vändpunkt i livet vilket började redan vid PD- initiering. De första sex månaderna var den svåraste tiden att hitta balansen och anpassa sig till ett nytt levnadssätt, under den perioden hade patienterna stora behov av stöd både från sjukvården och det egna sociala nätverket dels för att bearbeta de olika förluster och begränsningar relaterad till PD- behandlingen, dels för att upprätthålla motivationen för att fortsätta sköta sin behandling. Med tiden ökade patienterna upplevelser av oberoende självständighet i att hantera sin egenvård och deras behov av stöd minskade, stödet från sjukvården minskade till enbart rutinkontroller. Diskussion: Patienters upplevelser av att leva med PD diskuterades och analyserades utifrån Orems teori om egenvårdsbalans och tidigare forskning. Större delen av diskussionen understryker betydelse av sjukvårdpersonalens bemötande som kan såväl positivt som negativt påverka patienters upplevelser. Hur väl en patient lyckades med sin egenvård berodde mycket på bemötandet, anpassad information, typ av stöd i patientens sociala nätverk och vilka vårdinsatser patienten fick under behandlingsprocessen.

<p>Det finns lite forskning om livskvalitet hos patienter med kronisk njursvikt som ännu inte startat i dialysbehandling och det är viktigt att ha kunskap om hur livskvaliteten påverkas hos dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa olika faktorers påverkan på livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt som inte startat i dialys. I studien har 16 vetenskapliga artiklar granskats och analyserats. I resultatet framkom att Hb-nivå, nutrition, sjukdomens svårighetsgrad och komorbiditet var faktorer som kunde påverka livskvaliteten. Även patienters upplevelser av antal och svårighetsgrad av symtom var påverkande faktorer. Ålder, kön, civilstånd, utbildning och arbetsstatus visade sig också kunna påverka livskvaliteten. I faktorer som patienterna kunde påverka, framkom copingstrategier och egenvård. I livskvalitet relaterat till planerad vård och omvårdnad framkom vårdplanering och specialistsjuksköterske-mottagning som faktorer som kunde påverka livskvaliteten. Genom kunskap inom detta område kan sjuksköterskan ge information och stöd till patienter och närstående och via omvårdnadsåtgärder förebygga och lindra symtom för att förbättra patienternas livskvalitet. Undersökningar av livskvalitet hos patienter med njursvikt som inte startat i dialys kan vara av värde vid utvärdering av vård och omvårdnad. Mer kvalitativ forskning om livskvalitet, coping och egenvård inom detta område behövs och sjuksköterskor behöver mer utbildning inom dessa områden för att kunna förbättra omvårdnaden.</p> / <p>There is little research on quality of life in patients with chronic renal failure not undergoing dialysis and it is important to know how the quality of life is affected in these patients. The aim of this literature review was to illustrate the impact of different factors on the quality of life in patients with chronic renal failure not undergoing dialysis. This study has been reviewed 16 scientific articles and analyzed. The result showed that the Hb-level, nutrition, the severity of the disease and co-morbidity were factors that could affect the quality of life. Also patients' perceptions of the number and severity of symptoms were influencing factors. Age, sex, marital status, education and work status also appeared to affect the quality of life. Among factors that patients themselves could affect were coping strategies and self-care. Well planned care and care delivered by specialist nurses did also affect the quality of life. The patients‟ quality of life may improve by the acts of the nurse, for example by providing information and support to patients and relatives, and by different nursing interventions directed towards prevention or relief of symptoms. Studies of quality of life in patients with renal failure not started in dialysis may be useful in the evaluation of health care and nursing. There is a need for more qualitative research on quality of life, coping and self-care in this field and nurses need more training in these areas in order to improve the nursing care.</p>

<p>Bakgrund: Antalet patienter i behov av njurtransplantation per år är cirka 400-500, varav endast cirka 350 kommer att bli transplanterade. Bristen på organ är tydligt framträdande. I väntan på transplantation behöver patienten dialysbehandling, vilket ofta upplevs vara tidskrävande och utmattande. Sjuksköterskor bör ha kunskap om patienters upplevelser i samband med väntan på transplantation för att kunna utvecklas i sin roll som sjuksköterska och få en djupare förståelse för deras situation.</p><p>Syfte: Syftet var att beskriva kroniskt njursjuka patienters upplevelser av att leva med dialysbehandling och väntan på transplantation.</p><p>Metod: Studien är en litteratursammanställning av tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar inom området, vilka har granskats, analyserats och sammanställts.</p><p>Resultat: I resultatet framkom flera olika upplevelser, så som längtan efter frihet, utmattning, höga förväntningar, frustration och rädsla inför framtiden i samband med dialysbehandlingen och väntan på transplantationen.</p><p>Slutsats: Kroniskt njursjuka patienters upplever sin situation som psykiskt, fysiskt och socialt påfrestande. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter i samband med bemötandet av patienter under dialysbehandling är att vara tillgänglig. Med en tillgänglig och öppen inställning till patienterna blir sjuksköterskan mer mottaglig för patienternas individuella behov.</p> / <p>Background: The number in need of kidney transplants per year is approximately 400-500, of which only about 350 will be transplanted. The shortage of organs is clearly prominent. In anticipation of the transplant patient needs dialysis, which is perceived to be time consuming and exhausting. Nurses should have knowledge of patients' experiences in connection with awaiting transplantation to be able to evolve in her role as a nurse and get a deeper understanding of the patients’ situation.</p><p>Aim: The aim of this study was to describe patients’ experiences of living with chronic kidney failure with dialysis and awaiting transplantation.</p><p>Method: The study is a literature compilation of ten qualitative and quantitative scientific articles in the field. The articles have been reviewed, analyzed and compiled. Results: The results revealed several different experiences, such as yearning for freedom, fatigue, high expectations, frustration and fear for the future in connection with the dialysis treatment and awaiting transplantation.</p><p>Conclusion: Chronic kidney disease patients perceive their situation as mentally, physically and socially stressful. One of the nurse's most important tasks in connection with the treatment of patients in dialysis is to be available. With an accessible and open approach to the patient in general, a nurse becomes more responsive to patient's individual needs.</p>

Det finns lite forskning om livskvalitet hos patienter med kronisk njursvikt som ännu inte startat i dialysbehandling och det är viktigt att ha kunskap om hur livskvaliteten påverkas hos dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att belysa olika faktorers påverkan på livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt som inte startat i dialys. I studien har 16 vetenskapliga artiklar granskats och analyserats. I resultatet framkom att Hb-nivå, nutrition, sjukdomens svårighetsgrad och komorbiditet var faktorer som kunde påverka livskvaliteten. Även patienters upplevelser av antal och svårighetsgrad av symtom var påverkande faktorer. Ålder, kön, civilstånd, utbildning och arbetsstatus visade sig också kunna påverka livskvaliteten. I faktorer som patienterna kunde påverka, framkom copingstrategier och egenvård. I livskvalitet relaterat till planerad vård och omvårdnad framkom vårdplanering och specialistsjuksköterske-mottagning som faktorer som kunde påverka livskvaliteten. Genom kunskap inom detta område kan sjuksköterskan ge information och stöd till patienter och närstående och via omvårdnadsåtgärder förebygga och lindra symtom för att förbättra patienternas livskvalitet. Undersökningar av livskvalitet hos patienter med njursvikt som inte startat i dialys kan vara av värde vid utvärdering av vård och omvårdnad. Mer kvalitativ forskning om livskvalitet, coping och egenvård inom detta område behövs och sjuksköterskor behöver mer utbildning inom dessa områden för att kunna förbättra omvårdnaden. / There is little research on quality of life in patients with chronic renal failure not undergoing dialysis and it is important to know how the quality of life is affected in these patients. The aim of this literature review was to illustrate the impact of different factors on the quality of life in patients with chronic renal failure not undergoing dialysis. This study has been reviewed 16 scientific articles and analyzed. The result showed that the Hb-level, nutrition, the severity of the disease and co-morbidity were factors that could affect the quality of life. Also patients' perceptions of the number and severity of symptoms were influencing factors. Age, sex, marital status, education and work status also appeared to affect the quality of life. Among factors that patients themselves could affect were coping strategies and self-care. Well planned care and care delivered by specialist nurses did also affect the quality of life. The patients‟ quality of life may improve by the acts of the nurse, for example by providing information and support to patients and relatives, and by different nursing interventions directed towards prevention or relief of symptoms. Studies of quality of life in patients with renal failure not started in dialysis may be useful in the evaluation of health care and nursing. There is a need for more qualitative research on quality of life, coping and self-care in this field and nurses need more training in these areas in order to improve the nursing care.

Bakgrund: Antalet patienter i behov av njurtransplantation per år är cirka 400-500, varav endast cirka 350 kommer att bli transplanterade. Bristen på organ är tydligt framträdande. I väntan på transplantation behöver patienten dialysbehandling, vilket ofta upplevs vara tidskrävande och utmattande. Sjuksköterskor bör ha kunskap om patienters upplevelser i samband med väntan på transplantation för att kunna utvecklas i sin roll som sjuksköterska och få en djupare förståelse för deras situation. Syfte: Syftet var att beskriva kroniskt njursjuka patienters upplevelser av att leva med dialysbehandling och väntan på transplantation. Metod: Studien är en litteratursammanställning av tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar inom området, vilka har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: I resultatet framkom flera olika upplevelser, så som längtan efter frihet, utmattning, höga förväntningar, frustration och rädsla inför framtiden i samband med dialysbehandlingen och väntan på transplantationen. Slutsats: Kroniskt njursjuka patienters upplever sin situation som psykiskt, fysiskt och socialt påfrestande. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter i samband med bemötandet av patienter under dialysbehandling är att vara tillgänglig. Med en tillgänglig och öppen inställning till patienterna blir sjuksköterskan mer mottaglig för patienternas individuella behov. / Background: The number in need of kidney transplants per year is approximately 400-500, of which only about 350 will be transplanted. The shortage of organs is clearly prominent. In anticipation of the transplant patient needs dialysis, which is perceived to be time consuming and exhausting. Nurses should have knowledge of patients' experiences in connection with awaiting transplantation to be able to evolve in her role as a nurse and get a deeper understanding of the patients’ situation. Aim: The aim of this study was to describe patients’ experiences of living with chronic kidney failure with dialysis and awaiting transplantation. Method: The study is a literature compilation of ten qualitative and quantitative scientific articles in the field. The articles have been reviewed, analyzed and compiled. Results: The results revealed several different experiences, such as yearning for freedom, fatigue, high expectations, frustration and fear for the future in connection with the dialysis treatment and awaiting transplantation. Conclusion: Chronic kidney disease patients perceive their situation as mentally, physically and socially stressful. One of the nurse's most important tasks in connection with the treatment of patients in dialysis is to be available. With an accessible and open approach to the patient in general, a nurse becomes more responsive to patient's individual needs.

Kronisk njursvikt ökar varje år och vid terminal njurinsufficiens ses njurtransplantation som förstaval av behandling. Behovet av donerade njurar är större än tillgången, vilket leder till en lång väntan för individen. Studiens syfte var att beskriva individers upplevelser i väntan på en njurtransplantation. Metoden var en litteraturstudien där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. I analysen framkom tre teman som utgjorde resultatet: behandling för att överleva där dialysbehandlingen sågs som en begränsning i livet och gjorde det svårt att leva som dem gjort tidigare, känna hopp där en transplantation var något att hoppas på, ett sätt att ta sig ur dialysen och få tillbaka sitt gamla liv, samt känna hopplöshet där rädsla för att njurtransplantationen aldrig skulle bli av och känslor av att vara på is i väntan uppkom. Slutsatsen är att behandlingen påverkade upplevelsen av väntan och ledde till att livet var på is, det centrala i livet var att få en transplantation som skulle förbättra livet. För att underlätta situationen för individer i väntan på transplantation finns det ett behov av att det forskas på hur sjuksköterskans bemötande kan stötta individer i väntan. / Chronic kidney failure is increasing every year and at end-stage renal disease kidney transplantation is seen as the first choice of treatment. The need for donated kidneys is greater than the supply, leading to a long wait for the individual. The study aimed to describe individuals' experiences while waiting for a kidney transplant. The method was a literature study where ten scientific articles were reviewed and analyzed. The analysis revealed three themes that formed the result: treatment in order to survive where the dialysis treatment was seen as a limitation in life and made ​​it difficult to live as they did before, feel hope where the transplantation was something to hope for, a way to get out of dialysis and regain the old life, and feel hopelessness where fear that the kidney transplant would never happen and feelings of being on hold while waiting arose. The conclusion is that the treatment affected the experience of waiting and it led to the feeling of being on hold, the central focus of life was the transplant that would improve their lives. To improve the situation of people waiting for a transplant, there is a need for research on how nurse's attitude can support individuals in anticipation.

Bakgrund: Njurarna har en central funktion i kroppen och sviktar dessa innebär det en stor påverkan på det dagliga livet samt en kontinuerlig kontakt med sjukvården. Sjukdomen och dess behandling påverkar inte bara kroppen fysiskt utan även psykiskt och socialt. Njurtransplantation är en kostnadseffektiv och väletablerad behandlingsform vilken ger god prognos för patienten. Dock är efterfrågan på organ större än tillgången vilket i många fall innebär en väntan på obestämd tid för patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk njursvikt i väntan på transplantation. Metod: Litteraturbaserad studie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; Livet begränsas, en oviss väntan samt stöd från omgivningen med nio underkategorier. Diskussion: Livet i väntan på transplantation medför många begränsningar som i sin tur innebär lidande. Detta skapar ett behov av stöd från omgivningen, däribland sjuksköterskan. För att sjuksköterskan ska kunna ge stöd åt patienten är det viktigt att förstå hur patienter upplever livet i väntan på transplantation.

Bakgrund: Dialysbehandling är den vanligaste behandlingsmetoden för patienter i de senare stadierna av njursvikt, som är en allt vanligare sjukdom i världen. Det finns därför ett ökande behov för vårdpersonal och samhället i stort att lära sig om denna patientgrupp, för att på bästa möjliga sätt kunna möta deras behov. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelse av att genomgå dialysbehandling. Metod: Detta arbetes design är en litteraturöversikt bestående av 16 artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Patienter berättade om kroppsliga besvär i samband med dialysbehandlingen. Fokuset i det de berättade låg dock på förlusten i vardagen efter påbörjad behandling, att ständigt tvingas anpassa sitt liv efter behandlingen och förlusten av sin forna identitet som resultat av detta. Slutsats: Upplevelserna som patienterna beskrev verkade ändras över tid, och vårdpersonal i sin yrkesroll kan ha inverkan på hur denna process utvecklas. / Backgrund: Dialysis is the most common form of treatment for patients suffering from end stage renal disease, an increasingly common ailment throughout the world. As such, there is a growing need for health care personell and society at large to learn about this group of patients to provide the best care possible. Aim: The aim of this study is to describe the experiences of patients undergoing dialysis. Method: The design of this study is a literature review consisting of 16 articles aquired from databases PubMed and CINAHL. Result: Patients described physical issues related to the treatment. But patients stories focused on the loss of everyday life, always having to shape their lives around the treatment, och the loss of their former identity as a result. Conclusion: The experiences described by patients seemed to change over time, and healthcare personell play a role in how this process develops.

Bakgrund: Kronisk njursvikt är ett tillstånd som i senare stadium kräver dialysbehandling. Hemodialys är den mest förekommande typen av dialysbehandling och den sker vanligtvis på en sjukhusavdelning. Hemodialys medför olika komplikationer och biverkningar som kan upplevas jobbiga för patienten. Utöver biverkningar får patienten också vätske- och dietrestriktioner. Dessa faktorer påverkar patiens dagliga liv. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med hemodialys vid kronisk njursvikt. Metod: Metoden som använts är en litteraturbaserad studie. Resultat: Resultatet presenteras genom tre huvudkategorier. Patienter beskriver skilda upplevelser av hur hemodialys påverkas kroppen, både till det positiva och negativa. Under behandling uppkommer existentiella tankar och känslor som relaterar till den egna dödligheten. Patienter beskriver att de söker stöd hos både anhöriga och hos vårdpersonal men att det kan vara svårt att diskutera existentiella tankar. Konklusion: Hemodialysbehandlingen har en begränsand effekt på patienters liv, de upplever en ökad känsla av ensamhet. En central faktor för att patienter ska kunna finna stöd är att de känner tillit och trygghet i personalen som vårdar dem. / Background: Chronic kidney disease in later stages demands dialysis-treatment. Haemodialysis is the most common type of dialysis and is usually performed at a hospital ward. Haemodialysis brings different complications and side effects that can be perceived tough for patients. Beyond the side effects the patients also receives fluid and diet restrictions. These factors affects the patient’s everyday life. Aim: The aim is to describe patients, with chronic kidney disease, experiences of living with haemodialysis. Method: The method of choice is a literature-based study. Result: The result is presented in three main categories. Patients describes different experiences of how haemodialysis affects the body, both positive and negative. During the treatment different existential thoughts and feelings related to the own mortality appears. Patients describes that they seek support with both related and health personnel but that it can be tough to talk about existential thoughts. Conclusion: Haemodialysis treatment had a limiting effect on patient’s life, they experience an increased feeling of loneliness. A central factor for patients to be able to find support was that they feel reliance and trust in health personnel.