<p>I denna rapport predikteras livslängden, med avseende på utmattning, för en hjullastarskopa. Två av de mest kritiska svetsarna utvärderas enligt IIW:s (International Institute of Welding) rekommendationer genom nominella spänningsmetoden, hot spot-metoden och effective notch-metoden. Beräkningarna utförs med hjälp av finita elementmetoden. Genom att utföra töjningsmätningar på hjullastarskopan i drift erhålls spänningsdiagram. Dessa uppmätta spänningsdiagram analyseras med rain-flow count-metoden. Med ett antaget samband mellan rain-flow count-histogrammet och de beräknade spänningarna i svets och givarposition, konverteras rain-flow count-histogrammet till att gälla svetsen. Livslängsberäkningarna baseras på de konverterade rain-flow count-histogrammen.</p>

I denna rapport predikteras livslängden, med avseende på utmattning, för en hjullastarskopa. Två av de mest kritiska svetsarna utvärderas enligt IIW:s (International Institute of Welding) rekommendationer genom nominella spänningsmetoden, hot spot-metoden och effective notch-metoden. Beräkningarna utförs med hjälp av finita elementmetoden. Genom att utföra töjningsmätningar på hjullastarskopan i drift erhålls spänningsdiagram. Dessa uppmätta spänningsdiagram analyseras med rain-flow count-metoden. Med ett antaget samband mellan rain-flow count-histogrammet och de beräknade spänningarna i svets och givarposition, konverteras rain-flow count-histogrammet till att gälla svetsen. Livslängsberäkningarna baseras på de konverterade rain-flow count-histogrammen.

Problematik med utmattningsbrott är känt sedan början på 1800-talet och fenomenet har studerats sedan dess. Efter lång tids arbete har man hittat en metodik för att ta fram analytiska beräkningsmodeller samt säkra och noggranna livslängdsberäkningar för stålkonstruktioner. Syftet med detta arbete har varit att undersöka en marin ångpannas utmattningshållfasthet under loppet av dess ekonomiska livslängd. I den här studien har en analytisk beräkning gjorts på en marin ångpannas utmattningslivslängd med hjälp av DNV ́s regler för klassifikation av fartyg samt Europeiska tryckkärlsnormen. I studien har författarna tagit hänsyn till ångpannans tryckvariationer, temperaturvariationer samt den marina ångpannans yttre påverkan från fartygets rörelse i vattnet och de resulterande hävkrafterna. Detta för att med hög tillförlitlighet (konfidens) kunna värna om människoliv, natur och miljö, fysisk egendom (fartyg samt last), operativa tillgänglighet samt lagar och regler. / Problems with fractures due to fatigue have been known since the early 19th century, and the phenomenon has been studied since then. After long periods of work, a methodology has been found to develop analytical fatigue calculation models for steel structures. The purpose of this work has been to investigate the fatigue assessments of marine boilers during it ́s economic lifetime. In this study, an analytical calculation has been made of the marine boiler using DNV's ship classification rules and the European pressure vessel standard. In the study, the authors have taken into account the boilers pressure variations, temperature variations, and the marine boiler's external impact from the vessel's motion in the water and the resulting forces. In order to be able to protect human life, nature and the environment, physical property (ships and cargo), operational availability as well as laws and regulations, with high reliability (confidentiality).

Denna studies syfte är att testa om det finns ett statistiskt samband mellan det nominella aktiepriset och ex-dagseffekten på Nasdaq OMX Stockholm. Ett tydligt samband skulle därmed vara ett ytterligare motiv till företagens beslut om genomförandet av aktiesplit för att revidera aktiens nominella pris. Studiens hypotes lyder därför att det finns ett negativt samband mellan det nominella aktiepriset och ex-dagseffekten, som visats i tidigare studie på den amerikanska börsen NYSE. Studien har genomförts i positivistisk tradition genom statistiska analyser och tester för att klargöra ett eventuellt samband mellan den beroende variabeln ex-dagseffekten och den oberoende variabeln nominella priset. All empirisk data har hämtats från databasen Thomson Reuter Datastream, sammanställts i Excel kalkylblad, analyserats i statistikprogrammet MiniTab och redovisats i två uppsättningar. Studiens resultat visar inget samband mellan det nominella priset och ex-dagseffekten under perioden 2011 till 2015. Nollhypotesen kan inte förkastas och resultaten indikerar försumbar korrelation och förklaringsgrad genom regression. Resultatet är annorlunda från en tidigare studie som konstaterat ett tydligt samband mellan samma variabler på börsen i USA. Det teoretiska bidraget består främst av besvarandet av studiens syfte där det nominella prisets betydelse ter sig annorlunda på den svenska marknaden mot den amerikanska. Det praktiska bidraget från studien ger företagsledare för börsnoterade bolag samt fondbolag och aktörer på den finansiella marknaden en utökad kunskap om rådande förhållanden på marknaden för att förbättra beslutsunderlaget vid eventuella aktiesplittar eller investeringar. Som förslag till fortsatt forskning uppmuntras det att undersöka huruvida det nominella prisets betydelse skiljer sig mellan olika marknader. Förslagsvis kan framtida studier mäta effektiviteten på stockholmsbörsen på dagen för aktiesplit som också i teorin är en mätbar händelse på de finansiella marknaderna under rätt förutsättningar. / The aim of this study is to test for a correlated connection between the nominal stockprice and the price-drop-to-dividend ratio on the Swedish stock market Nasdaq OMX Stockholm. A strong correlated connection would be another motive for company managers to implement a stock split to reduce the nominal stock price. Therefore the hypothesis of the study is that there is a negative correlation between the two variables, just as shown in a recent study on the American stockmarket NYSE. This study has been computed with a positivistic approach through statistical tests and analysis to discover an eventual correlated connection between the dependent variable price-drop-to-dividend ratio and the independent variable nominal price. All empirical data was collected from Thomson Reuter Datastream, compiled in Excel worksheet, analyzed with statistical software MiniTab and presented in two sets of data. The result of this study shows no correlated connection between the nominal stock price and the pricedrop-to-dividend ratio during the period of 2011 to 2015. The null hypothesis can not be rejected and the results of the analysis indicate negligible correlation and coefficient of determination through regression, regardless which sets of data observed. The result is different to a recent study which has shown a significant correlated connection between the same two variables on the American stock market NYSE. The theoretical contribution comprises foremost of answering the aim of the study where the nominal prices impact acts differently on the Swedish stock market compared to the American. Also a presenting of the mean value of price-fall-to-dividend ratio for the period examined is a theoretical contribution. The practical contribution from this study give managers for listed companies along with fund managers and operators on the financial markets an increased knowledge about current influences on the market which improves their ability to make decisions about stock split and future investments. For future studies we suggest to do more research on how the impact of nominal prices differ among markets. Tentatively future research can measure the stockholm market efficiency on the day of stocksplit which according to theory is another measureable event on the financial markets under the right circumstances.

Stålbroars approximativa livslängd bestäms av stålets utmattningshållfasthet, då utmattning är en av de främsta anledningarna till att livslängden begränsas. I Sverige existerar ett antal broar som närmar sig slutet av sin livslängd, samtidigt som behovet för kapacitet och kraven på broarna ökar. Flertalet av dessa broar är i behov av upprustning. Däremot är det inte möjligt ur vare sig ett ekonomiskt- eller miljöperspektiv att byta ut alla broar, och därför behöver de broar som är mest kritiska prioriteras. Vid utmattningsdimensionering av stålbroar beaktas hela spänningsvidden, oavsett om spänningarna är i drag eller tryck. En spricka propagerar endast vid dragspänningar, vilket innebär att tryck- spänningar egentligen inte bör vägas in i samband med dimensionering. Detta innebär att en del stålbroar skulle kunna ha en längre livslängd än vad den traditionella dimensioneringen ger. Spänningsintensitetsfaktorn 𝐾 används inom brottmekaniken för att förutspå spänningsintensiteten i närheten av sprickspetsen, och appliceras till linjärelastiska material. Det finita elementprogrammet Abaqus användes när brodetaljen modellerades och analyserades. Brodetaljen representerar en balk med en påsvetsad anslutningsplåt, som utsätts för trafiklasten på en bro och en temperaturlast för att simulera egenspänningar. Detaljen representerar problematiken med utmattning i stålkonstruktionsdelar. Motivet för denna studie är att inga sprickor har hittats under inspektioner av liknande detaljer, det till trots att en del stålbroar teoretiskt sett förbrukat sin livslängd. Studien genomfördes med en mer avancerad modell än vad som vanligtvis skapas för bedömning av utmattning, med syftet att modellera verkligheten mer korrekt. Resultaten visar hur egenspänningarna bidrar till dragspänningar, vilket leder till sprickpropagering i modellen. Vid spricklängden 9,5 mm övergår spänningarna från drag till tryck, och då upphör spricktillväxten. Resultaten visar även att utmattningssprickor kan växa i stålkonstruktionsdelar som i huvudsak utsätts för nominella tryckspänningar, ifall höga egenspänningar uppstår vid anslutningsplåten. / Steel bridges estimated service life is determined by the fatigue strength of the steel, since fatigue is one of the main reasons for limiting the service life. In Sweden there is a number of bridges that approach the end of their service life, while the need of increasing the capacity and demands on bridges grows. The majority of these bridges is in need of reparation. On the other hand, it is not possible either from a financial- or environmental perspective to replace all bridges, and therefore the bridges that are most critical needs priority. In the case of fatigue design calculation of steel bridges, the entire stress range is taken into account, regardless of whether the stresses are in tension or pressure. A crack propagates only at tensile stresses, which means that pressure should not really be considered in the design calculations. This means that some steel bridges could have a longer life span than the traditional design calculation gives. The stress intensity factor K is used within the fracture mechanism to predict the stress intensity near crack tip, and is applied to linear elastic materials. The finite element program Abaqus was used when the bridge detail was modeled and analyzed. The bridge detail represents a beam with a welded connection plate, which is exposed to traffic load at the bridge and a temperature load to simulate residual stresses. The detail represents the problem of fatigue in steel structural parts. The motive for this study is that no cracks have been found during inspections of similar details, despite the fact that some steel bridges theoretically have consumed their longevity. The study is conducted with a more advanced model than usually created for assessment of fatigue, with the purpose of modeling the reality more correctly. The results show how the residual stresses cause tensile stresses, which leads to crack propagation in the model. At a crack length of 9,5 mm, the stresses change from tension to compression, and then the crack growth ceases. The results also indicate that fatigue cracking can grow in steel structural parts that are mainly exposed to compressive nominal stresses, if tensile residual stresses appear at the connection plate.

Stål är ett material som används i olika byggnadskonstruktioner. I de byggnadskonstruktioner som utsätts för upprepade belastningar kan utmattning ske i materialet. Utmattning leder till permanenta skador i form av sprickbildning och slutligen brott. I svetsade konstruktioner är det ofta svetsar som har den lägsta utmattningsstyrkan. För att förbättra en svets utmattningsstyrka finns efterbehandlingsmetoder som benämns Post Weld Treatment (PWT). Idag används den beräkningsmetod som är föreskriven i Eurokod vid verifiering av svetsar. Beräkningsmetoden är förenklad och kan underskatta objektets livslängd med hänsyn till utmattning. Syftet med arbetet är att studera olika dimensioneringsmetoder som behandlar utmattningsbelastade svetsar samt hur tillämpning av PWT kan förbättra en typsvets livslängd. Målet med arbetet är att studera en typsvets och visa skillnaden i antalet lastcykler mellan beräkningsmetoderna samt hur många lastcykler samma typsvets förväntas öka med PWT. Teorin och resultaten utgår från vetenskapliga artiklar, litteraturstudier och enfallstudie som behandlar både en genomsvetsad stumsvets samt en kälsvets lokaliserade på en I-balk. Resultatet pekar mot att den metod som används idag underskattar livslängden och att PWT kan markant kan förbättra en svetsutmattningsstyrka. / Steel is a material used in various building structures. Fatigue can occur in the material if building structures is exposed for repeated loads. Fatigue leads to permanent damages such as crack initiations and fracture. It is common that welds in welded structures have the lowest fatigue strength. A welds fatigue strength can be improved with treatments termed Post Weld Treatment (PWT). Today a welds fatigue strength is verified with a method described in Eurocode. The calculation method is simplified which can underestimate the objects number of lifecycles regarding fatigue. The purpose with this essay is to study different structural design methods for fatigue exposed welds and how many lifecycles a typeweld will increase when applying PWT. The goal with this essay is to study a typeweld and calculate the number of lifecycles between the calculation methods and to show how many lifecycles the same type weld will increase when applying PWT. The results and theory are based on scientific articles, literature studies and a casestudy which both contains a through welded butt weld and a fillet weld placed on an I-beam. The results points at that the calculation method that is used today underestimates the number of lifecycles and that the number of lifecycles increased significant after PWT.