In order for a business management to be able to make informed decisions for their companies need enterprise management system regularly checked by internal audits. The aim of purpose with this work was to develop a working manual for integrated internal audits. This was done through a litterature study and interviews with auditors. An in-depth interview was conducted with an experienced auditor to get more understanding and depth of the internal audits process, and how the manual could be designed. Discussions were held with the person responsible for environment, health and safety at Swedspan Hultsfred to adjust the manual to the company’s internal management system. The manual contains of eight parts starting with an introduction followed by deviding of the company, a three-year plan, a list of demands, questions-template, tips on how questions should be asked and ending with an evaluation. The manual has been tested and confirmed in practice by the author. The conclusions drawn in the report is that companies integrate their internal audits, which requires the auditor to have experience to succeed in performing internal audits. By using the manual, it is intended that the auditor should learn more on internal audits during the work. Top tips for implementing an integrated internal audit include: To make a schedule, ask good questions and to evaluate the work. / För att en företagsledning ska kunna ta välgrundade beslut för sitt företag behöver företagets ledningssystem regelbundet kontrolleras med hjälp av internrevisioner. Syftet med arbetet var att få fram en fungerande handbok för integrerade internrevisioner. Detta gjordes genom en litteraturstudie samt intervjuer av revisorer. En längre intervju genomfördes med en erfaren revisor för att få mer förståelse och djup för hur internrevisioner genomförs samt hur handboken kunde läggas upp. En diskussion fördes med den ansvariga personen för miljö, hälsa och säkerhet på Swedspan i Hultsfred för att få fram hur ett företag vill att handboken ska se ut. Manualen innehåller åtta delar som börjar med en introduktion följt av uppdelning av bolaget, en treårsplan, en lista med krav, frågemall, tips om hur frågor bör ställas och slutar med en utvärdering. Slutsatser som dras i rapporten är att företag integrerar sina interna revisioner, och att revisorn då behöver ha erfarenhet för att lyckas med att genomföra internrevisionerna. Genom att använda handboken så är det meningen att revisorn ska lära sig mer om internrevisioner under arbetets gång. De bästa tipsen för genomförandet av en integrerad internrevision är bl.a. att göra en tidsplan, ställa bra frågor och att utvärdera arbetet.

The topic of the effects of audit quality as a consequence of audit firm rotation has been debated for decades in business science. It has also been discussed in the political arena. In April 2013 the Legal Affairs Committee of the European Union voted for a draft law requiring mandatory audit firm rotation for periods of 14 years. Countries such as Sweden might face the possible changes in audit quality that the mandatory audit firm rotation entails. In the light of these events, we studied how the audit quality changes when audit firms rotate. Because we used the Jones Model and the Modified Jones Model, discretionary accruals were our proxy for audit quality. The initial sample consisted of all publicly listed companies which rotated audit firms from 2008 to 2012 in Sweden. We found that there was a statistically significant change in audit quality, in the form of higher discretionary accruals following the rotation. Based on earlier research claiming that higher discretionary accruals signifies lower audit quality, our results suggest that audit firm rotation in Sweden leads to a diminished audit quality. This might be due to the loss of firm-specific knowledge. Our results also indicate that the new auditing firms are more conservative than the auditor firm prior to the rotation, which might be explained by the increased audit risk that is related to the audit of the first-year client.

PURPOSE: The two approaches to audit sampling; statistical and nonstatistical have been examined in this study. The overall purpose of the study is to explore the current extent at which statistical and nonstatistical sampling approaches are utilized by independent auditors during auditing practices. Moreover, the study also seeks to achieve two additional purposes; the first is to find out whether auditors utilize different sampling techniques when auditing SME´s (Small and Medium-Sized Enterprise) and big companies and the second is to find out some common selection methods that are used by auditors for selecting statistical or nonstatistical audit samples during audit sampling practices.   METHOD: The population that has been investigated consists of professional auditors residing in Umeå-Sweden.Data for the study was collected by conducting semi-structured interviews and convenient sampling; a non-probability sampling technique was used for respondent’s selection. An interviewed guide was sent to respondents in advance with the objective of giving them the opportunity to have both mental and psychological preparations prior to each interview scheduled date. The semi-structured interview technique was adopted because it was a suitable approach to extract valuable information and in-depth explanations from auditors about the current extent of the use of statistical audit sampling and nonstatistical audit sampling during auditing practices. Ultimately, the selected respondents actively participated in which they thoroughly expressed their views and experiences about audit sampling, statistical audit sampling, and nonstatistical audit sampling.   RESULTS: Statistical audit sampling and nonstatistical audit sampling were found to be used most often by auditors when auditing the financial statements of big companies compare to SME´s where nonstatistical audit sampling is most often used. Therefore, both statistical and nonstatistical samplings are in dominant utilization by auditors in Sweden. Audit samples are selected through random selection method and systematic selection methods when using statistical audit sampling and for nonstatistical audit sampling; items are selected by the use of professional judgment. However, auditors in Sweden are more inclined with the use of random selection method for statistical audit sampling and their professional judgment for nonstatistical audit sampling. The main reasons for the auditors using both statistical audit sampling and nonstatistical audit sampling are to minimize risks and to guarantee high quality audit. The conclusion of the study was that auditors in Sweden use both statistical and nonstatistical audit sampling techniques when auditing big companies, use nonstatistical audit sampling when auditing SME´s, select samples using random selection method and systematic selection method for statistical audit sampling and for nonstatistical audit sampling, items are selected within the parameters of their professional judgment.

Banker är enligt lag tvungna att göra en bedömning av företags återbetalningsförmåga vid kreditgivning. Redovisningsinformation är en viktig bedömningsgrund vid kreditgivning och kvalitén på informationen är avgörande för beslut gällande utlåning. Det är revisorns uppgift att genom granskning kvalitetssäkra ett företags redovisning och förvaltning och resultatet av detta lämnas i en revisionsberättelse. Revisionsberättelsen är den enda offentliga rapport som revisorn lämnar och därmed den som intressenterna kan ta del av. Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse revisionsberättelsen har för bankerna vid kreditgivning till företag. För att kunna besvara syftet i denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod. Detta för att vi ville få en djupare och mer fullständig förståelse för ämnet. Vi har intervjuat fyra banker i Västmanland för att undvika en enskild banks synsätt och för att kunna se om det föreligger skillnader mellan de enskilda bankernas kontor. Studien visade att revisionsberättelsen ingår i samtliga bankers kreditprocess, men till olika grad. Bankerna anser att en ren revisionsberättelse är positivt och vice versa. I bankernas kreditgivningsbedömning är revisionsberättelsen enbart en parameter och är därmed ej ensamt avgörande vid ett kreditbeslut. Två av bankerna anser att andra faktorer kan väga upp en oren revisionsberättelse. Det bör dock poängteras att ett företag med en ren revisionsberättelse inte endast på grund av detta kan anses som kreditvärdigt. Tvärtom kan inte ett företag som har en oren revisionsberättelse anses som icke kreditvärdigt. / By law, banks are obliged to make an assessment of the company’s ability to repay the credit. Accounting information is an important criterion when granting loans and the quality of this information is crucial for decisions about lending. The auditor´s task is to review and ensure the quality of a company´s accounting and management. This review is compiled in the audit report which is the only public report by the auditor. The purpose of this study is to investigate the significance of the audit report when granting loans to companies. To be able to answer the purpose of this study we have used a qualitative approach to get a deeper and more complete understanding of the subject. We have interviewed four banks to avoid an individual perspective of one bank, and also to investigate if there are differences between different offices. All banks were located in the same province. The audit report is contained in the credit process of every bank but with different importance. If the report does not contain remarks it is positive for the bank and vice verse. The audit report is one of several parameters in the credit process and does not by itself determine the credit decision. Two of the banks think that other factors can replace an audit report which contains remarks. It is crucial though, that a company with an audit report that does not contain remarks can be looked upon as creditworthy, but this cannot be the only deciding factor. On the contrary a company that has remarks in their audit report cannot be considered as non-creditworthy.

Bakgrund I november 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Anledningen till lagändringen var att regeringen ville sänka kostnaderna för små bolag, samt att regeringen ville att Sveriges lagstiftning skulle harmoniseras med EU:s lagstiftning. Regeringen menade att bolagen efter revisionspliktens avskaffande skulle använda den insparade kostnaden till att köpa andra tjänster från revisionsbyråerna. Syfte Syftet är att beskriva hur den avskaffade revisionsplikten för små företag har förändrat kundunderlaget och tjänsteutvecklingen för några utvalda revisionsbyråer. Vidare är syftet att beskriva vilken betydelse revisionsbyråerna anser att revisionen har för de små företagen. Metod I uppsatsen har en kvalitativ metod använts. Intervjuer med 6 olika revisionsbyråer i Sundsvall har genomförts. En litteraturstudie, baserad på vetenskapliga artiklar, andra artiklar, böcker och skrifter från regeringen, ligger till grund för studiens referensram. Slutsats Revisionsbyråerna erbjöd redan innan lagändringen andra tjänster, förutom revision. Revisionsbyråerna har därför inte utvecklat några helt nya tjänster efter lagändringen. Istället fokuserar de på vissa tjänster, såsom redovisning och rådgivning. Respondenterna är positiva till lagändringen, men därtill anser respondenterna att alla företag är i behov av någon slags granskning. Här finns utrymme att erbjuda kunderna andra slags kvalitetsgranskningar istället för en revision, till exempel en särskild granskning.

I examine the association between earnings quality and audit firm type using a three-tiered audit firm classification scheme which allows for an explicit examination of the quality of Second-Tier audited earnings. My tests are motivated by the lack of competition in the market for audit services, theoretical arguments which suggest a positive association between audit firm size and audit quality, evidence pointing to the rapid post-Andersen growth in Second-Tier audit practices, and the lack of empirical research that fully differentiates audit firm type. My results indicate that the post-Andersen growth of Second-Tier audit firms coincides with improved Second-Tier audit quality, relative to the other audit firm types (Big N and other non-Big N). Specifically, the results indicate that Second-Tier client earnings quality was not distinct from that of other non-Big N clients in the pre-Andersen period. However, in the post-Andersen period, the results indicate that Second-Tier client earnings quality was higher than that of other non-Big N clients. Moreover, the post-Andersen results provide partial evidence suggesting that there is no difference in Second-Tier and Big N client earnings quality and, thus, lend some credence to the notion of a new era for the Big 8. These results convey important information to market participants (e.g., investors, underwriters, analysts, etc.) who wish to assess the extent to which financial statements are likely to be free from opportunistic managerial manipulation, to clients that are contemplating switching to a Second-Tier audit firm, to government agencies who have expressed concern over the state of competition in the market for audit services, and to those who have promoted the use of Second-Tier audit firms in the wake of SOX-related resource constraints.

<p>Av Sveriges idag 300 000 aktiebolag är 80-85 procent mikrobolag med färre än 10 anställda och mindre än 3 miljoner i omsättning. Mikrobolagen har därför stor be-tydelse för svenskt näringsliv och samhällets utveckling. Förutsättningarna för dessa bolags tillväxt och utveckling bör av denna anledning främjas, vilket kräver att regelverken är anpassade till deras villkor. Revisionsplikten för små aktiebolag är en av de regelförenklingar som diskuteras, där nyttan och kostnaden för revision står i fokus.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ägarna till mikrobolag upplever revisionsplikten, hur de väljer att agera vid ett avskaffande, samt analysera bakomliggande orsaker.</p><p>I denna uppsats används en kvantitativ metod då antal förekomster av visst agerande vill undersökas. Den empiriska studien är gjord i form av en webbenkät skickad till 200 mikrobolag i Jönköpings län.</p><p>Resultaten visar att ägarna till mikrobolag upplever att de har störst nytta av revision jämfört med övriga intressenter, dock anses även stat och kommun ha stor nytta av revision. Vidare framkom att de vanligaste argumenten för revision är att den ses som ett kvitto eller kvalitetsstämpel.</p><p>74 procent av ägarna uppger att de skulle fortsätta revideras om revisionsplikten avskaffades, detta då nyttan upplevs vara större än kostnaden. Dock anser 68 procent att revision bör vara efterfrågebaserad istället för tvingande.</p><p>Mikrobolagen upplever revisorns roll som övervägande granskande. Emellertid spelar även rådgivning en stor roll, då hela 89 procent av respondenterna anser att reglerna för mikrobolag är alltför komplexa och hjälp behövs från kompetent rådgivare.</p><p>Sannolikheten att mikrobolagen skulle vända sig till en redovisningsbyrå istället för revisionsbyrå om plikten avskaffas är enligt 44 procent stor eller mycket stor. 13 procent skulle inte alls kunna tänka sig ett byte.</p><p>Slutsatsen är att mikrobolagen upplever revision som positivt och att de skulle fortsätta revideras om plikten avskaffades, dock vill de flesta att revisionen ska vara frivillig och efterfrågebaserad, vilket för en del mikrobolag skulle innebära ett byte från att ha anlitat en revisionsbyrå för revisions- och rådgivningstjänster till att istället vända sig till en redovisningsbyrå.</p> / <p>Sweden has today 300 000 limited companies of which 80-85 percent are considered as micro companies with less than 10 employees and a yearly turnover not larger than 3 million SEK. The micro companies are therefore of great importance for Swedish business life and development of Swedish society. The requirements for these companies’ growth and development should therefore be supported, which require that regulations are adapted to their conditions. Statutory audit for small private limited companies is one of the simplifications of regulations that is discussed, where the benefits and costs of audit are in focus.</p><p>The purpose of this thesis is to describe how owners of micro companies perceive statutory audit, to examine how they chose to act if it is abolished, and to analyze underlying causes.</p><p>In this thesis a quantitative method was used since the numbers of occur-rences of certain actions were examined. The empirical study was constructed as a web based questionnaire sent to 200 micro companies in Jönköping County.</p><p>The results show that owners of micro companies perceive greatest benefits from audit compared to other interested parties, however, the government and municipality also are considered as benefiting from audit. Further, the most common arguments pro audit are that audit is considered as a receipt or a quality guarantee. 74 percent of the owners state that they would continue to demand audit even if the statutory audit was abolished, since the benefits are perceived as greater than the costs. However, 68 percent believe that audit should be based on demand instead of being compulsory. The micro compa-nies experience the role of the auditor as mainly reviewing. Though, the role as adviser is also of great importance when as much as 89 percent of the respon-dents believe that small companies’ regulations are too complex and that help from a qualified advisor is needed. The probability that micro companies would turn to a firm of accountancy instead of a firm of audit if the obligation was abolished is according to 44 percent large or very large. 13 percent would not consider a change at all. The conclusion is that micro companies perceive audit as a positive service, and that they still would be reviewed if the obligation was abolished. Though, most of the companies want audit to be voluntary and based on demand, which to some micro companies would imply a change from consulting a firm of audit for accounting and consulting services, and instead turn to a firm of accountancy.</p>

Introduktion Den interna revisorn antas ha bättre insyn i företaget än den externa. Enligt agentteori maximerar internrevisorn sin egen nytta, vilket ifrågasätter dennes oberoende. Dagens forskning är delad i två perspektiv där den interna revisionen och de externa revisionskostnaderna har ett positivt eller negativt samband. Den rådande trenden med ökad intern revision och kontroll i samband med den nya kontext som skapats genom de under 2000-talet införda regelverken motiverar och aktualiserar studien. Syfte Syftet med denna studie är att förklara hur den interna revisionen påverkar kostnaden för den externa revisionen i svenska noterade bolag. Metod Studien har en kvantitativ forskningsstrategi och en deduktiv forskningsansats. Genom dokumentstudier har data för svenska noterade företag samlats in och med hjälp av en regressionsmodell analyserats. Operationalisering har skett i enlighet med tidigare forskning och internrevisionens förekomst har mätts med en dummyvariabel. Slutsats Studiens resultat visar att internrevisionens förekomst har ett starkt signifikant positivt samband med kostnaden för den externa revisionen. Studien finner att företag med internrevision får högre revisionskostnader, men att de bakomliggande orsakerna kan vara krav på ökade kontroller. Tidigare forskning bekräftar resonemanget och att efterfrågan på ökad kontroll leder till ökade investeringar i både den interna och externa revisionen. Studiens resultat implicerar att internrevisionen används av företagsledningen för att signalera förtroende till ägarna. / Introduction The internal auditor is assumed to have a greater insight in the firm than the external auditor. Agency theory tells us that the internal auditor maximizes his own utility, which questions his independence. The current research is divided into two perspectives where the internal audit and the cost of the external audit has a positive or a negative relationship. The prevailing trend of increased internal audit and control together with the new context created in the 21th century with introduced regulations motivates and actualizes this study. Purpose The purpose of this study is to explain how the internal audit impacts the cost of the external audit in swedish listed firms. Method This study has a quantitative research strategy and a deductive research approach. Data from swedish listed firms has been collected through studies of documents and analyzed with a linear regression. Operationalization has been made in accordance with previous research and the presence of internal audit has been measured with a dummy variable. Conclusion The result of this study shows that the presence of internal audit has a strongly significant positive relationship with the cost of the external audit. The study finds that firms with internal audit increase their audit costs, but that underlying reasons might be demand for greater control. Previous research confirms the argument and that demand for greater control leads to greater investments in both internal and external audit. The result of this study implies that internal audit is used by management to signal trust to the shareholders.

Magistro baigiamasis darbas „Audito įrodymai ir jų formavimo metodų tyrimas atliekant vidaus auditą Kauno apskrities viršininko administracijos audituotuose subjektuose“ aktualus tuo, jog audito įrodymai yra svarbus audito proceso etapas, tiek teoriniu, tiek praktiniu aspektu. Nuo jų surinkimo priklauso audito ataskaitos projekto ir ataskaitos rengimas. Teorinės bei praktinė problematikos susijusios su šiuo audito procesu apsprendė ir darbo tikslą, - teoriniu bei praktiniu aspektu ištirti audito įrodymų rinkimą ir jų formavimo problemas, Vidaus audito tarnybos darbuotojams atliekant auditą Kauno apskrities viršininko administracijos audituotuose subjektuose. Atsakant į šį tikslą formuoti uždaviniai, susiję su auditų procesų etapų analize, auditų įrodymų surinkimų sampratų tyrimu. Taip kelti uždaviniai, susiję su pagrindinio subjekto – Kauno apskrities viršininko administracijos Vidaus audito tarnybos audito įrodymų proceso tyrimu, kuriuo siekta ištirti audito įrodymų turinį, svarbą ir jų formavimo metodus. Darbe naudota lyginamoji ir literatūros analizė, apibendrinimas, indukcija, sintezė ir norminių dokumentų analizė. / Speaking in theoretical and practical terms audit evidence is important stage in audit process. Auditors gather evidence to formulate their judgment on statements and it is also important for final report. The aim of the magister theses is analysis of problems concerned with problems of the formation and gathering audits’ evidence in the Department of Internal audit in the Kaunas region Administration. The tasks of the study is to examine processes and procedures of inner audit; research of theoretical conceptions connected with gathering of audit evidence. Another aim is research of the practical problems using case analysis. The mixed qualitative and quantitative methods are used for the analyses of the problematic. The hypothesis of the research – gathering of audit’s evidence do not always correspond up the standards and requirements in the practices of Department of Inner audit. The results of the study show that there is no strong relation between the audits frequencies and opinion about the practice of gathering audit evidence. The results of qualitative research shows that Department of Internal audit in the Kaunas region Administration I effectively managed in the context of audit evidence gathering procedures (efficient training’s aims, consistent audit planning and consultation process). The research shows that critical factor in audits’ evidence gathering process is the competence of auditors. In the other hand there are some obstacles in the process of using... [to full text]

Kokią sritį benagrinėtume šiandien, bet kurioje atrasime aktualių klausimų ne tik mums bet ir visuomenei. Kiekvieną veiklą reglamentuoja tam tikri teisės aktai ir normos, skiriasi tik jų tobulumas ir kokybė. Lietuva kaip nepriklausoma valstybė yra dar jauna, o „audito“ sąvoka ir jo teisinės tradicijos Lietuvoje tėra tik „vaikas“. Vidaus auditas Lietuvos viešųjų juridinių asmenų (taip pat ir LR Aplinkos ministerijoje) veikloje tikrai dar neužima jam priklausančios vietos organizacijoje. Kiekviena veikla, kaip ir vidaus auditas viešajame sektoriuje, priklauso nuo to, kokia teisinė bazė ją reglamentuoja. Dėl šios priežasties darbe buvo nagrinėjami Vidaus audito profesinės praktikos standartai, LR Aplinkos ministerijos vidaus audito tarnybos veiklą reglamentuojanti teisinė bazė. Vidaus audito profesinės praktikos standartai ir jų taikymas viešajame sektoriuje yra ne tik nauja ir aktuali tema (nes iki šiol niekas viešai nenagrinėjo) viešojo sektoriaus vidaus auditoriams, bet ir yra pakankamai problematiška. / Any sphere taken to be analyzed today comprises actual questions not only for us but also for the society. Each activity is regulated by certain legal acts and rules; the difference is only in their perfection and quality. Lithuania as an independent country is still very young, therefore the concept of audit and its legal traditions in Lithuania are still ‘children’. Internal audit in the activities of public legal entities (also in the Ministry of Environment of the Republic of Lithuania) do not yet take the right place in an organization. Every activity as the internal audit in public sector depends on which legal base it is regulated. Therefore, this paper deals with the standards of professional practice of internal audit and legal base regulating activities of internal audit of the Ministry of Environment of the Republic of Lithuania. Standards of professional practice of internal audit and their application in the public sector is not only recent and relevant issue (as it was not analysed publicly so far) for the auditors of public sector but also quite topical. One of the claims raised by the European Commission is to run membership funds credibly and effectively - could be implemented via secure system of internal control and audit. In order to implement this aim comprehensive and legal methodological issue – standards of internal audit practice of Lithuania that would sign and correspond to the main requirements for the auditors in the EU are needed. The aim of... [to full text]