Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka variabler som påverkar olika frågor gällande pension. De frågorna angående pensionen som undersöks är:Vilka människor… … har tänk på sin pension? … har ett privat pensionssparande? … tänker jobba och ta ut pension samtidigt? … planerar att gå i pension tidigt respektive sent? Metod: Undersökningen utförs med en kvantitativ metod. Enkätundersökningen som analyseras kommer från en tidigare undersökning gjord av Finseraas och Jakobsson (2013). Uppsatsen följer en induktiv metod. Slutsats: Studien visar att variablerna som ingick i grundmodellen, vilka är kön, ålder, utbildningsnivå, civilstånd och inkomst, alla var signifikanta i en eller fler av frågorna som undersöks. Men även en del andra variabler visade sig vara av betydelse. / Objective: This study aims to examine which variables have an effect on questions regarding retirement. The questions are as follows: Which individuals… …have thought about their retirement? …are saving privately for their retirement? …plan to work at the same time as they receive pension? …are planning for early or late retirement? Methodology: The study is conducted using a quantitative method. The data analyzed comes from an earlier survey conducted by Finseraas and Jakobsson (2013). The essay follows an inductive method. Conclusion: The study shows that the variables included in the basic model, which are gender, age, education, marital status and income, all were significant in one or more of the questions under investigation. Some other variables were found to be of significance.

Bakgrunn: Verdens helseorganisasjon (WHO)beskriver antibiotikaresistensblant ulike mikroorganismer, inkludert Meticillinresistente gule stafylokokker (MRSA), som en alvorlig og økende trussel mot folkehelsen. MRSA er forbundet med økt risiko for komplikasjoner og død. Den nasjonale MRSA-veilederen publisert i 2009 har som målsetting at ”MRSA skal ikke etablere seg og bli en fast del av bakteriefloraen ved norske sykehus og sykehjem”. Fra 2008 blir alle MRSA-prøver i Norge genotypisk karakterisert med spa-typing(analyse av Staphylococcusprotein Agenet), og opplysningeneinkluderti meldingssystem for smittsomme sykdommer (MSIS-registeret). Mål: Å gjøre en mer detaljert epidemiologisk kartlegging av MRSA-spredningen i Norge ved å analysere de ulike spa-typene og identifisere klynger. Vurdere om funn fra denne kartleggingen gir grunnlag for å gi råd, om endring eller spissing av tiltak beskrevet i den norske MRSA-veilederen. Metode: Studien er en registerbasert retrospektiv kohortstudie med data fra alle meldte tilfeller av MRSA, totalt 2384 tilfeller, i MSIS-registeret fra 2008 til og med 2010. Resultat: Det er en statistisk signifikant økning av MRSA-tilfeller fra 2008 (IR 13,9/100000) til 2010 (IR 18,7/100000). Av de 44 registrerteMRSA-utbruddene (227 MRSA-tilfeller), er 98 % i helseinstitusjoner. Reduksjonen i insidensen for utbrudd er statistisk signifikant. Av MRSA-tilfellene som ikke er utbrudd er det mulig å knytte sammen 660 MRSA-tilfeller i klynger med familie/husstand,utgjør 27 % av alle tilfellene, og 1497 tilfeller(62,8 %)som ikke kan knyttes sammen. Økningen er statistisk signifikant. Mye av økningen av MRSA-tilfeller er relatert til kontakt med land med høyere MRSA-insidens enn Norge (feriereiser, helsereiser, adopsjon av barn, flykninger, innvandring m.m). Konklusjon: Norge har lav MRSA insidens. Studien viser en reduksjon av MRSA-tilfellerog utbrudd i sykehus og sykehjem, som samsvarer med målet i MRSA-veilederen. En økende andel MRSA-tilfeller oppstår utenfor helsestjenesten, og en kan reise spørsmål om ikkeMRSA-veilederenburde anbefale mer omfattende smitteverntiltak for å forebygge smittespredning i samfunnet. / Background: The World Health Organization describes antimicrobial resistance within a wide range of infectious agents, including methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA), as a growing threatto public health. MRSA associates with increased risk of morbidity and mortality. In Norway, nationalguidelines (2009) aimed to minimize the incidence of MRSA, especially in hospitals and nursing homes. Beginning in 2008, all MRSA-samples have been typed according to Staphylococcusprotein A (spa). This information is included in the Norwegian Surveillance System for Communicable Diseases. Aim: This study aimed to show the spread pattern of MRSA in Norway during 2008–2010, and to examinethe potential for recommending changes to the national MRSA guidelines. Method: To identify disease clusters, this registry-based retrospective cohort study reviewed the Norwegian Surveillance System for Communicable Diseases for all reported MRSA-cases (n=2,384), including spa-type MRSA, during 2008–2010. Results: There is a statistically significant increase in total MRSA cases from 2008 (IR 13.9/100,000) to 2010 (IR 18.7/100,000). Registered outbreaks of MRSA (44 outbreaks, 227cases, 98 % reported from healthcare services), have a statistical significant decrease during the study (from IR 1.9/100,000 to IR 1.3/100,000). We connected660 MRSA cases (27 % of all cases) to clusters;1,497 cases (62.8 %) were “single cases”.The statistically significant increase in MRSA cases resulted mainly from contact with high incidence countries (e.g.,traveling abroad, adoptions, refugees, immigration). Conclusions: Norway has a low incidence of MRSA. Concurring with the goal of national MRSA guidelines, this study shows that healthcare services reported a decline in MRSAcases and outbreaks. The increasing incidence of community-acquired MRSA raises a question about recommending stronger infection control measures in the national MRSA guidelines to prevent the spread of MRSA in the community. / <p>ISBN 978-91-86739-99-7</p>

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Long-term and sustainable workforce planning in the Armed Forces requires a continuous recruitment at all levels, including officers. This comparative study of motivational factors intends to explore similarities and differences between Swedish and Norwegian cadets when they make their decision to seek further commitment as an officer in their own Armed Forces. The aim of this study is to create an awareness of these factors in order to assist the Swedish Armed Forces to improve the enlistment to officer training. The method used is an inductive textual analysis of Swedish and Norwegian studies conducted between 2007 and 2012. The analysis relates to the collected data, and Fabrizio Battistellis motivation categories are used in the analysis in order to structure motivational factors of the applicants. In this, the sub-questions about the motivational factors are linked to Battistellis typology and are addressed and answered. The study then carries out a comparative analysis of the outcome of the previously inductive approach. The purpose of this is to clarify any similarities and/or differences between the two countries. The study shows that there are some differences in motivational factors that influence Norwegian and Swedish candidates applying to the officer training, but also similarities. All three motivation categories, paleomodern – modern - postmodern, were represented at the two countries' candidates, but also some gender-related differences were found in both countries.

This study uses European researcher Tomas Valasek’s hypothesis about factors required for defence cooperation in order to achieve conditions which can be successfully applied to the Nordic defence cooperation NORDEFCO. The study uses only Norway and Sweden on the grounds that they are the original actors and the driving forces behind the defence cooperation. The factors studied are; the countries' strategic culture, solidarity and trust between countries, similarity in military forces, if similar conditions prevail in the defence industry and if the intentions of cooperation have been clarified. Mainly government documents in the form of propositions, orientations and defence documents are studied, together with previous research in this area and, especially, interviews with representatives of NORDEFCO at military level and policy level as well as outside perspectives from the military attachés in each country. With the intention of studying the extent to which the factors Valasek features may prove to be significant in assessing the conditions for enhanced cooperation in NORDEFCO, the study raises the question of how it is possible to find expressions for the factors. The question presented continuously throughout the analysis and following the study answers the question whether certain factors appear to be more relevant than others for the development of Nordic cooperation. It has been shown that Nordic cooperation is likely to emanate from factors such as strategic culture and similarities in the armed forces. Intentions of this cooperation are considered to be identified, although with more far-reaching intentions from the Swedish perspective. Trust is built gradually step by step, but the fact that each country has its own security ties; solidarity has proven to be of minor importance to the cooperation. The single most important factor for future development is considered by all interviewees as well as previous researchers and myself, to be that of similar conditions for the defence industry. If conditions for the defence industry were commonly set in a Nordic context, these would probably facilitate reaching a higher level of cooperation.

Arktis blir allt hetare i den globala politiken då det tros finnas stora mängder olja och gas under den tjocka havsisen som har börjat dra sig tillbaka. Den norska regering har även proklamerat Norges nordområden som de strategiskviktigaste för landet den kommande framtiden. Norges utveckling och val av handlingsvägar i Arktis har präglats av Ryssland i högsta grad, en överenskommelse som löste en gammal gränstvist visar på ett ökat samarbete mellan länderna, även olika gemensamma övningar ger sken av ett ökat samarbete i norr. Men samtidigt så har Rysslads återuppväckta stormaktsambitioner speglats i agerandet från Norges sida med omorientering av försvarsmakten mot norra delen av landet samtidigt som inköpet av F-35 fortskrider och även en modernisering samt utökning av Norges stridsfordonspark ska genomföras. Resultatet av uppsatsen visar på hur Norge anpassar sig mot en ny säkerhetspolitisk arena i sitt direkta närområde som med nya utmaningar ställer annorlunda krav jämfört med tidigare decennium. / The Arctic is becoming hotter in the global political arena since it’s believed that below the sea and ice one of the largest oil and gas deposits in the world is hidden. Due to this fact the Norwegian government has proclaimed the area is to be the nation’s strategic focus in the foreseeable future. The road the Norwegian government has chosen for the country has been largely influenced by their Russian neighbors and with whom they have started different military cooperation’s with and they have solved an old border dispute which traces back to the 1970s. At the same time the newly awoke Russian confidences and rearmament is also reflecting in how Norway’s military is adapting to the new arena in the north with the supreme HQ has been moved above the polar circle and the acquisition of the F-35 as well as the modernization of its CV90 pool. The result of this paper will show that this is not a reverse in time back to the cold war we see, but instead the political focus is shifting and with it the military’s ability to act in the new arena in the arctic.

I studien undersöks det varför samer från Sverige söker vård i Norge hos Sanks. Syftet var att få veta mer om svenska samers erfarenheter av aktörer inom hälso-och sjukvård och socialtjänst och undersöka vad det är som gör att svenska samer söker vård hos norska Sanks. Sanks är ett samiskt centrum för psykisk hälsa i Norge och målet är att bidra till en likvärdig vård för den samiska befolkningen som majoritetsbefolkningen. Sanks har behandling för barn, unga och vuxna inom psykisk hälsa och missbruksproblematik. I studien deltar tre personer som alla är samer från Sverige och har sökt vård hos Sanks. Studien är kvalitativ och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet av studien är uppdelad i olika teman som samiska identiteten, upplevelser i Sverige, upplevelser från Sanks och förändring. Resultatet visar att kunskapsbrist är en stor anledning till att svenska samer söker vård hos Sanks i Norge. I resultatet framkom det att svenska samer upplever att de ofta får förklara och berätta om sin samiska kultur och bakgrund i vårdmöten. Informanterna upplevde att de blev förstådda och kände inte att de behövde förklara sin livssituation när de fick kontakt med Sanks. / <p>2019-09-17</p>

Uppsatsen redogör för resultatet av kvalitativ och kvantitativ undersökning i form av en enkät i ämnet franska på högstadiet både i Sverige och i Norge. Syftet med undersökningen var att öka kunskap om hur ett urval av lärare inom franska både i Norge och i Sverige förhåller sig till formativ bedömning och hur de tillämpar av fem s.k nyckelstrategier för formativ bedömning i undervisning. Studie innebar att ett urval av lärare skulle svara på vad formativ bedömning innebär för de och i vilken utsträckning de använder sig av de fem nyckelstrategierna. Vidare undersöktes vilka fördelar och utmaningar de inser med den metoden samt vilka resurser de saknas idag. Till sist behandlades också frågan om hur respondenterna uppfattar relationen mellan formativ och summativ bedömning. Resultaten från enkäten jämfördes och analyserades både kvantitativt och kvalitativt.    Resultatanalysen visar att både i Norge och i Sverige innebar formativ bedömning att föra lärandet framåt och att den mest använda strategin är att ge feedback till elever. I båda länder insågs att formativ bedömning har några fördelar såsom att elever presterar bättre, är mindre stressade och fokuserar mindre på betyg. Av de utmaningar som lärare upplevde var tidsbrist, storlek på grupper samt brist på kunskap om feedback de mest återkommande svaren. Lärare upplevde också att de skulle önska sig ha mindre grupper samt mer fortbildning inom formativ bedömning.  Undersökningen visade också att det var en större andel av norska respondenter än svenska respondenter som skulle vilja jobba bara formativt och inte behöva sätta betyg. Till sist menade de flesta respondenter i båda länder att det gick att kombinera både betygsättningen med det formativa bedömningen.

Uppsatsens syfte var att genom en fallstudie undersöka hur Norgehjälpen arbetade i Värmland med bakgrund av vad den tidigare forskningen visade. Genom en kvalitativ texttolkning skulle undersökningen försöka visa på eventuella variationer i hjälparbetet, lokalt jämförelsevis centralt. Genom att applicera en retorisk metod över arkivmaterialet från de lokala organisationerna inom Norgehjälpen i Värmland och att vi använder oss av tidigare forsknings hypoteser om tankesättet för tiden i Sverige, hoppas vi samtidigt kunna ge en lättare förklaring till Norgehjälpens uppbyggnad och utveckling. Materialet som använts är korrespondens mellan de lokala och centrala organisationerna, samt upprop.  Värmlands närhet till Norge gjorde att de lokala organisationerna fick en speciell uppgift. Nära vänskaps- och släktband gick kors och tvärs över gränsen och det förstahandsmöte man fick i Värmland som man inte alltid fick på andra platser i Sverige, påverkade helt klart avdelningen i Charlottenberg. Med tanke på att tågen från Norge stannade i Charlottenberg fick man ett förstahandsmöte med flyktingar som kom över gränsen och förstahandsinformation från järnvägspersonalen om situationen i Norge. I Charlottenberg arbetade de likt övriga länet och Sverige, men deras bespisningsverksamhet sticker ut och gjorde ett iögonfallande arbete med norska järnvägstjänstemän. Under kriget, delade man ut 19 000 måltider till norsk tull- och järnvägspersonal. / The purpose of the thesis was to investigate through a case study how Norgehjälpen worked in Värmland on the basis of what the previous historical research showed. Through a qualitative text interpretation, the survey would try to show any variations in the relief work, locally comparatively centrally. By applying a rhetorical method over the archive material from the local organizations within Norgehjälpen in Värmland and that we use previous research hypotheses about the way of thinking for the time being in Sweden, at the same time, we hope to be able to provide an easier explanation for Norgehjälpens structure and development. The material used is correspondence between the local and central organizations, as well as appeals.  Värmland's closeness to Norway gave the local organizations a special task. Close friendships and family ties crossed the border and the first-hand meeting you got in Värmland that you did not always get in other places in Sweden, clearly affected the department in Charlottenberg. Considering that the trains from Norway stopped in Charlottenberg, they had a first-hand meeting with refugees who came across the border and first-hand information from the railway staff about the situation in Norway. In Charlottenberg, they worked like the rest of the county and Sweden, but their dining activities stands out and did an eye-catching job with Norwegian railway officials. During the war, 19,000 meals were distributed to Norwegian customs and railway staff.

European security policies have in the last decade deteriorated. In the Swedish doctrine, it is stated that Sweden needs help from other countries' military power to resist foreign occupation. Swedish Armed Forces need to be able to co-operate with military actors in Europe. A crucial part of a collaboration between military actors is that logistic planning and conducting operations are implemented in the same way. Military actors need to understand how to conduct and plan logistic operations together. This analysis focuses on answering if doctrines used for planning logistic operations between Sweden, North Atlantic Treaty Organization, and Norway is the same. The purpose is to understand if Sweden is capable to logistically co-operate and receive support from another military power like NATO or the member state Norway. The study is conducted with comparative qualitative text analysis to search for seven theoretical properties that are used to evaluate logistic planning. The results show that the seven properties; flexibility, attainability, continuity, tempo, simplicity, survivability, and efficiency are different in many aspects for each military actor's doctrines. However, the results point out that Sweden can plan a logistic operation with NATO and Norway if the correct doctrine or combination of doctrines are used.