Syftet med denna studie är att granska katastrofjournalistiken i Skandinavien, samt se hur eller om den skiljer sig från land till land. Undersökningen baseras på bombattentatet i Regeringskvarteren i Oslo 2011 samt massakern på Utøya samma dag, och skildrandet av katastrofen jämförs i tre olika skandinaviska tidningar, en från Norge, en från Sverige och en från Danmark. Huvudfrågeställningen är: Hur skildrades terrordåden i Norge i skandinavisk dagspress, under den första veckan efter att de inträffade?Utöver denna används också delfrågeställningarna: Vilka skillnader finns i rapporteringen avseende de tre undersökta skandinaviska tidningarna? Vilka får komma till tals? Hur gestaltas gärningsmannen Anders Behring Breivik? Dras det paralleller till tidigare terrordåd eller attacker? Teorin som använts i uppsatsen är nyhetsvärderingsteorin. Uppsatsen är en kvantitativ studie, och bygger på nyhetsbevakning av allt journalistisk material som publicerats i de tre tidningarna Aftenposten, Dagens Nyheter och Politiken den första veckan efter att attackerna i Norge inträffade, 23 juli – 29 juli 2011. Materialet har bestått av totalt 237 texter varav 175 nyhetsartiklar, 30 ledare, 16 krönikor, elva reportage, tre debattartiklar och två analyser. Resultaten visar att norska tidningen Aftenposten hade den mest omfattande rapporteringen, med mer än dubbelt så många texter som de två övriga. Aftenposten var också den mest neutrala tidningen både när det gällde hur gärningsmannen och statsminister Jens Stoltenberg gestaltades. Dagens Nyheter hade minst antal artiklar om attackerna, och danska Politiken valde att betona terroristvinkeln betydligt mer än de andra. Huvudfokus i tidningarnas rapportering har legat på massakern på Utøya samt följderna efter attackerna.

Den 22 juli 2011 utförde Anders Behring Breivik det värsta terrorattentatet i Norge i modern tid. Svenska medier valde att lägga alla sina resurser på att bevaka katastrofen i grannlandet. I denna uppsats undersöker vi hur SVT, SR och TV4 arbetade med bevakningen. Studien som behandlar nyhetsbevakningens första dygn, går in på vilka etiska, praktiska och källkritiska problem som respektive kanals nyhetsredaktioner ställdes inför (inklusive webben). Vi tar även upp hur arbetet och bemanningen organiserades. Det empiriska materialet bygger på forskningsintervjuer med nyhetschefer, reportrar och webbredaktörer. Studien bygger på Lee B. Beckers och Tudor Vlads översikt om organisering och rutiner på nyhetsorganisationer. Fungerande nyhetsrutiner är ett krav i dagens medielandskap. Nyhetsrutiner används av journalister för att kunna producera nyheter under tidspressade förhållanden. Att dåden skedde en fredagseftermiddag under semestertider försvårade arbetet för redaktionerna. Framför allt SVT och TV4 var underbemannade. Vårt resultat visar också att nyhetsredaktionerna slet med tekniska problem. Framför allt handlar det om reportrar på plats i Norge som hade svårt att få hem sitt material till Sverige. I de fall obekräftade uppgifter publicerades uppgavs alltid uppgiftens källa. Etiska problem som redaktörer och reportrar fick ta ställning till handlade främst om bildmaterial som ansågs för obehagliga eller innehöll bilder på offer som var identifierbara. Även intervjuer med chockade anhöriga diskuterades. Samtliga beslut togs från fall till fall. Studien visar att de undersökta medierna var flexibla i sitt arbete. Den visar också hur beroende webbdeskarna är av tv- och radioredaktionernas arbete. Erfarenhet och flexibilitet hos journalister, nyhetschefer och övrig redaktionell personal gjorde att samtliga redaktioner trots tekniska problem och personalbrist klarade av nyhetsbevakningen. Det visar att redaktionernas nyhetsrutiner i grunden fungerade väl.

No description available.

Disputats, Linköpings universitet, 2007. / Med litteraturhenvisninger og internetadresser.

Detta examensarbete undersöker möjligheter att bjuda in vuxna elever att medverka mera i skolans kvalitetsarbete. Många vuxna som utbildar sig mot ett yrke har lång och värdefull livs och yrkeserfarenhet som borde tas tillvara. Det har varit mycket diskussioner genom tiderna om elevinflytande och medverkan men är detta är något som passar extra bra för vuxna. Jag har med en enkät mätt hur eleverna upplever förutsättningar för medverkande i lärandet. Enkäten ger några svar på hur elever från tre nordiska länder upplever lärandet i olika arbete- och undervisningsformer. Det finns några nyckelpunkter i verksamheten där både elevinflytande och lärandet står i fokus, frågor som ställs är: Hur kan elever vara med att bestämma och utforma innehåll i olika kurser med tonvikt på inlärningsmetoder och arbetsformer och hur är verkligheten i dag i den skolan där jag arbetar. Resultaten visar att eleverna är positivt inställda till att vara med att utforma sin egen inlärning och att många använder denna möjlighet i viss mån. Jag menar att det är fullt möjligt att inludera alla, även de som inte känner så stort deltagande i dag men da är det viktigt att lärarna är med och vägledar och tar det slutliga ansvaret.

Disputats: Stockholms universitet, 2008.

Syftet med denna litteraturstudie är att jämföra Sveriges respektive Norges läsförståelseundervisning. Vi har analyserat material från olika publikationstyper för att återspegla vad tidigare forskning säger om ämnet. De frågeställningar arbetet utgår ifrån är: Hur ser läsförståelseundervisningen ut i respektive land? Vilka satsningar har gjorts i respektive land för att öka läsförståelsen? Vilka bakomliggande faktorer påverkar resultaten? Källorna i studien uppgår till 20 och består av olika publikationstyper i form av doktorsavhandlingar, artiklar, olika undersökningar och läroplaner. Utifrån materialet har vi gjort en grundlig jämförelse mellan Sverige och Norge. Resultatet av studien visar att Norges satsningar på läsförståelseundervisning de senaste 15 åren har varit mer genomtänkta och innehållit en tydligare struktur än de svenska. Norge har tagit lärdom av sina tidigare brister och systematiskt arbetat fram ett kunskapscenter som baseras på vetenskap och utgår från universitet. Norge har även lagt stora satsningar på att öka motivationen till att läsa. Genomgående för den svenska läsförståelseundervisningen är att det lagts för stort ansvar på elever i för tidig ålder. Sverige startade ett nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling som ligger under Skolverket och som inte är forskningsbaserat till skillnad från Norges kunskapscenter. Studien påvisar flertalet bakomliggande faktorer som påverkar resultaten och som vi i vår framtida profession kommer dra nytta av. Dessa bakomliggande faktorer pekar på hur migrationen, hemförhållanden och andra omständigheter påverkar resultaten.

Sverige och Norge två grannländer som har samma vision vad gäller offentlig, god, jämlik och effektiv sjukvård till sin befolkning. Hälso- och sjukvårdsorganisationen i både Sverige och Norge är offentligt finansierad, men hur är organisationen uppbyggd och styrd? Den här uppsatsens syfte är att se på vilket vis Sveriges och Norges hälso- och sjukvårdsorganisationär uppbyggd och vilken instans som styr verksamhetens olika indelningar i de båda länderna. Uppsatsen är en översiktlig kvalitativ jämförande fallstudie baserad på trovärdiga och pålitliga källor. Uppsatsen är studerad utifrån ett organisationsteoretiskt synsätt. Det som framkommit av insamlat och analyserat material är att uppbyggnad och styrningen skiljer sig åt, Sveriges hälso- och sjukvårdssystem är mer decentraliserat där staten har lämnat överansvaret på regionalstyrning, medans Norges hälso- och sjukvårds organisation är semidecentraliserad och mer statligt styrd, det har också framkommit under undersökningens gång att primärvården skiljer sig åt en hel del hur den fungerar i de olika länderna.

Hybrid warfare and hybrid threats today represent a fundamental political challenge. Within the world of security politics, international cooperation has become a central tool with which western nations face this threat. In utilizing international cooperation in order to face hybrid threats, one should however ask whether nationally implemented methods and understandings of this threat correspond with those of other nations as a prerequisite to joint operations against hybrid threats.   This study ventures to determine if a common understanding and approach to the issue of hybrid warfare optimizes our nations preparedness, protection and response by exploring whether Sweden and Norway have implemented the same understanding of current hybrid warfare and threats. It does so by applying a theoretical framework based on hybrid warfare theory.      By analyzing current intelligence reports, military doctrines and defensive planning, this study has found that implementation of hybrid warfare does exist in both nations. This study finds that a fundamentally likeminded understanding of hybrid threats has been integrated in both Swedish and Norwegian intelligence reports, military doctrine as well as defensive planning. Furthermore, this study finds the relative, equivalent integration of hybrid threats based on current hybrid theory establishes a prerequisite for future cooperation as well as achieving synergy by having a common threat understanding.    The study does however find that further research in the field of synergistic effects in military cooperation and strategic alliances such as that between Sweden and Norway is recommended. Future research is also recommended in order to determine whether the hybrid threat understanding transcends the nations armed forces and has been integrated on a higher political level. Furthermore, future research should delve deeper into hybrid warfare theory and its geopolitical relevance.

The aim of this study was to investigate how the small state Norway could use special operations in cooperation with allies against the great power Germany during World War 2. According to Clausewitz, defense favors the defender, but how could a small state manage to create friction for the German defensive bases in Norway? Can a theory of special operations help us understand this phenomenon? Scholars have found a lack of empirical studies of special operations and small states which this study aims to remedy. This study used a qualitative approach and examined two special operations in Norway, Operation Archery 1941 and Musketoon 1942. The study uses Spulaks theory of special operations to enhance the understanding of the outcomes. The study concludes that both operations were considered successful at the operational level but Musketoon failed on the tactical level due to lack of integrated operations and maintaining relative superiority. The integration of the Norwegians was considered important for the completion of the missions due to knowledge of terrain and interaction with civilians. This study has given an empirical contribution to the research gap of special operations and small states.