Hybrid warfare and hybrid threats today represent a fundamental political challenge. Within the world of security politics, international cooperation has become a central tool with which western nations face this threat. In utilizing international cooperation in order to face hybrid threats, one should however ask whether nationally implemented methods and understandings of this threat correspond with those of other nations as a prerequisite to joint operations against hybrid threats.   This study ventures to determine if a common understanding and approach to the issue of hybrid warfare optimizes our nations preparedness, protection and response by exploring whether Sweden and Norway have implemented the same understanding of current hybrid warfare and threats. It does so by applying a theoretical framework based on hybrid warfare theory.      By analyzing current intelligence reports, military doctrines and defensive planning, this study has found that implementation of hybrid warfare does exist in both nations. This study finds that a fundamentally likeminded understanding of hybrid threats has been integrated in both Swedish and Norwegian intelligence reports, military doctrine as well as defensive planning. Furthermore, this study finds the relative, equivalent integration of hybrid threats based on current hybrid theory establishes a prerequisite for future cooperation as well as achieving synergy by having a common threat understanding.    The study does however find that further research in the field of synergistic effects in military cooperation and strategic alliances such as that between Sweden and Norway is recommended. Future research is also recommended in order to determine whether the hybrid threat understanding transcends the nations armed forces and has been integrated on a higher political level. Furthermore, future research should delve deeper into hybrid warfare theory and its geopolitical relevance.

Abstract: The objective with this thesis is to create a deeper understanding of Hybrid Warfare and through that support the Swedish Armed Forces with encompassing their perspective. The thesis is based on a hermeneutic paradigm, an inductive approach and a qualitative method, which is inspired by Grounded Theory. The data collection in this study has been conducted through semi-structured qualitative interviews of key personnel and decision makers at the Swedish Armed Forces Headquarter. We have used the two theories “Modern Warfare in War and Peace” and “Social Movement Approach” in order to obtain scientifically proof for our result. The main conclusion of this study is that Hybrid Warfare is the modern war. It is an epithet that is used to explain the characteristics in the type of Modern Warfare that we currently are facing. The other conclusions in this study is that Hybrid Warfare is a “national all of government comprehensive concept”, and a proactive concept that requires a tailor fitted approach. Hybrid Warfare is a comprehensive approach based on a Total War strategy that is used in order to achieve a state actors political aims and objectives. However it is a long-term tailor fit “all of government” concept and not a military concept. This concept is based on a proactive approach, which includes a long-term shaping of the environment, distort the situation awareness and peoples perception locally in the conflict area and globally on the world arena. The purpose with the shaping of the environment is to create legitimacy for their activities in a way that reduces the risk for sanctions and international involvement. Hybrid Warfare includes the use of social movements in order to affect and in-stabilize a state. By using social movements state actors can deny their involvement in the conflict. Hybrid Warfare is also hybrid in its nature and is based on a asymmetric approach where state and non-state resources are used in a way that manipulate the boundary between peace and war in a way makes conventional military power become obsolete. We have as an outcome of this study developed a tentative theory of Hybrid Warfare. In comparison to Hybrid War, Hybrid Threats is a latent targeting method that is used within the frames of a hybrid approach

Hybrid warfare has experienced a considerable scientific boost and is today seen by many research-ers as the primary threat to peace and security in the world. The scientific community agrees that hybrid warfare brings with it serious threats, hence the need for new and improved security policy efforts. Very little effort has been made to examine the view of the security policy actors though, with the risk being that future security policy and strategy will be misdirected.The purpose of this study is therefore to examine if a joint understanding between the scientific view on hybrid warfare and the security policy actors view on the 21st century threats exists by ana-lysing strategic and political decision-making documents. The research design is that of a qualita-tive case study using two cases, Switzerland and Sweden.The result shows that even though a joint understanding in many respects do exist, there are con-siderable discrepancies between the two approaches. Although these are few, it turns out that these not only have serious consequences for the correlation, but also for the war science discipline and for the security policy actors.

Totalförsvaret i Sverige är under återuppbyggnad efter att det globala säkerhetsläget präglats av en tids instabilitet och det säkerhetspolitiska läget i landets närområde försämrats. Hybrida hot riktas mot Sverige redan idag vilket också ställer högre krav på totalförsvaret som samordnat ska kunna hantera hot och andra utmaningar på hela konfliktskalan, från fred till krig. Totalförsvaret utgår från krig och väpnat angrepp i sin planläggning för att klara av en omställning till krigsförhållanden. Samtidigt ska den gemensamma kraften av det militära och civila försvaret som bildar totalförsvaret kunna möta hybrida hot utan att regeringen beslutat om höjd beredskap. Uppsatsen undersöker genom en fallstudie, totalförsvarets förutsättningar till gemensam ledningsförmåga för att möta hybrida hot. Uppsatsen använder sig av Försvarsmakten och MSB som varsin analysenhet för att representera det militära och civila försvaret. Resultat visar att den svenska författningsmodellen står sig stark som grund för totalförsvaret. Ansvaret för totalförsvaret vilar på respektive myndighet och myndighetschef vilket medför att det prioriteras olika. Kriget i Ukraina under våren 2022 har satt ansvars- och pliktkänslan för totalförsvaret i ett helt annat ljus och utvecklingen har intensifierats. Det råder stor samsyn kring att totalförsvarets resurser ska användas genom hela konfliktskalan för att aktivt kunna agera innan höjd beredskap och möjliggöra en sömlös övergång till krig. Det råder dock diskrepans om totalförsvaret ska dimensioneras för krig och genom det vara starka i krisen eller om den goda krisberedskapen ska växa in i totalförsvaret. Uppsatsens utgångspunkt för gemensam ledningsförmåga använder en anpassad modell för optimal ledning med elementen mandat, ansvar och operationsförståelse.

The extensive digital development has fundamentally changed the way we receive information. As a result, new security policy challenges have arisen, and it is therefore important to increase resilience to the dissemination of deceptive information that risks harming society and democracy. The purpose of this study is to investigate which factors covariate with an uncritical approach to misleading information in social media among the Swedish population, with the hope that the results can form the basis for targeted attempts to strengthen resilience. The study examines the specific factors age, trust in traditional news media as well as politicians, and opinion on the factual issue that the misleading information expresses. Using survey data collected by Statistics Sweden and the Swedish Defense Research Agency, the covariation of these factors with the respondents' degree of critical approach to information on social media is analyzed through multiple regression analysis (OLS). The study finds that middle-aged individuals are somewhat more critical of information than other age groups are, especially the older age groups. The differences between the age groups are, however, very small. Individuals who have a high level of trust in traditional news media are, on average, slightly less critical of false information on social media than those who have a lower level of trust. The same applies to individuals who have a high level of trust in politicians. The most prominent finding of the study is that respondents are significantly less critical of false posts when they agree with the opinion expressed in the post. Thus, confirmation bias seems to be of great importance for how we value the credibility of information. This indicates that efforts to convert misconceptions in people who have been misled by false information are ineffective, as individuals have difficulty believing in information that challenges their existing position. Preventive efforts to promote critical thinking in society could therefore be more effective to avoid people getting misled in the future. / Den omfattande digitala utvecklingen har förändrat vårt sätt att ta till oss information i grunden. Till följd av detta har nya säkerhetspolitiska utmaningar uppkommit, och att öka motståndskraften mot spridning av vilseledande information som riskerar att skada samhället och demokratin är därför angeläget. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som samvarierar med ett okritiskt förhållningssätt till vilseledande information i sociala medier hos den svenska befolkningen, med förhoppningen om att resultaten ska kunna ligga till grund för riktade insatser för att stärka motståndskraften mot påverkansförsök. I studien undersöks de specifika faktorerna ålder, förtroende för traditionell nyhetsmedia samt för politiker och åsikt i sakfrågan som den vilseledande informationen uttrycker. Med hjälp av enkätdata insamlad av SCB och FOI analyseras dessa faktorers samvariation med respondenternas grad av kritiskt förhållningssätt till information i sociala medier genom multipel regressionsanalys (OLS). Studien finner att individer i medelåldern förhåller sig något mer kritiskt till information än resterande åldersgrupper, särskilt jämfört med de äldsta respondenterna. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är dock väldigt små. Individer som har ett högt förtroende för traditionell nyhetsmedia är i genomsnitt något mindre kritiska till falsk information i sociala medier än de som har ett lägre förtroende. Detsamma gäller för individer som har ett högt förtroende för politiker. Den mest framträdande upptäckten som studien gör är att respondenterna är betydligt mindre kritiska till falska inlägg när de håller med om den åsikt som inlägget uttrycker. Således tycks konfirmeringsbias ha en stor betydelse för hur vi värderar trovärdigheten hos information. Detta indikerar att insatser för att konvertera felaktiga uppfattningar hos personer som har blivit vilseledda av falsk information är ineffektiva, eftersom individer har svårt att tro på information som utmanar deras befintliga ståndpunkt. Insatser som verkar förebyggande för att främja det kritiska tänkandet i samhället skulle därför kunna vara mer verksamma för att förhindra att människor vilseleds i framtiden.

Under 2014 genomförde Ryssland framför ögonen på resten av världen en annektering av Krimhalvön i Ukraina. Västvärlden var i det som närmast kan beskrivas som en chock över detta offensiva beteende. Utan någon förvarning så flyttade Ryssland med stöd av "små gröna män" fram sina positioner på Krimhalvön. En ny taktik användes och strider blandades med andra medel och metoder i det som populärt kan uttryckas som gråzonen. Denna undersökning besvarar följande problemformulering med stöd av en kvalitativ textanalys i form av en dokumentundersökning. Utifrån ett säkerhetsstrategiskt perspektiv; Hur kan problamtiken med hybrida hot i gråzonen beskrivas och hur omhändertas dessa i den nationella säkerhetsstrategin? Genom att läsa i empiri och teori om gråzon, hybrida hot och säkerhetsstrategier skapar sig författarna en modell för analys. Denna analysmodell används sedan för att analysera den (Svenska) nationella säkerhetstrategin som publicerades 2017. Analysmodellen grundar sig på de av Treverton identifierade hybrida hoten: Desinformation, cyberattacker, ekonomiska påtryckningar, irreguljära beväpnade styrkor, reguljära beväpnade styrkor.Undersökningen visar att den nationella säkerhetsstrategin, trots en bristande tydlighet inom vissa områden och en bristande balans mellan mål, metoder och medel, identifierar och ger styrningar för omhändertagandet av de identifierade hybrida hoten. Vidare visar säkerhetsstrategin på en bred förståelse och tolkning av begreppen hybrida hot och gråzonen, utan att försöka definiera dessa komplexa begrepp. Då analysmodellen appliceras, belyses en möjlig hotbild; miljöhot. Resultaten av analysen visar också att det kan vara klokt att beskriva just de samtida hoten och utnyttjande av dessa, istället för att argumentera avseende definitioner. Författarna menar att det är av större vikt att skapa en större förståelse för fenomenen, i syfte att åstadkomma en allomfattande ansats för att motverka de verkliga effekterna av hoten. / In 2014 Russia, in front of the rest of the world, claimed and performed an annexing of Crimea. The larger parts of the western world were left in shock. Without any acknowledgment Russia moved forward with “little green men” and implied a different tactic. It was not officially war and nor peace, the fighting and the action took place in what was popularly named as the gray zone. This thesis is answering the following questions by using a qualitative document examination. From a strategic security perspective: How can the problem regarding hybrid threats in the gray zone be described and how does the national Swedish strategy respond to these threats? By reading and concluding existing theory about hybrid threats within the gray zone the authors have created their own model of analysis to utilize on the Swedish National Security Strategy. The model of analysis consists of the five main hybrid threats chosen from the theory presented by Treverton: Disinformation, Cyber-attacks, Economic pressure, Irregular armed forces and Regular forces.The thesis concludes that although unclear and found lacking in coherence regarding ends, ways and means; the National Security Strategy addresses and gives guidance on how to counter the effects of the above-mentioned threats. The Security Strategy also shows a consciousness regarding the complexity of the hybrid threats and the gray zone, without trying to define the actual area or methods utilized. When looked at through the model of analysis, it also highlights a possible new threat to be considered; environmental threats. The results of the analysis also indicate that it might be wise to use the term contemporary threats and the utilization of these, instead of arguing about definitions. The authors argue that it is of greater importance to create a larger understanding of the phenomena, in order to counter the actual effects by employing a truly comprehensive approach.