Torture is prohibited in a great number of international treaties. Some of the documents prohibit torture in general terms; some of them propose the definition of torture. The purpose of this research is to analyse how the legal scope of torture definition enshrined in the CAT has changed throughout the years and to what extent the definition of torture is applicable in contemporary legal practice. In the first part the international legal regulation will be discussed explaining which international documents prohibit torture, which of them define torture, what monitoring and judicial mechanisms are created. The definition of torture is differently interpreted in the jurisprudence of international tribunals. The actions which were not defined as torture 50 years ago are understandable as torture in recent jurisprudence. The second part is aimed to analyse how definition of torture evolved in international law during the years and how it was narrowed in the USA practice. Different interpretations of the definition of torture are compared in order to analyse which elements of torture definition enshrined in the CAT used in contemporary international judicial practice and to what extent they are applicable. This explains to what extent definition of torture is applicable by international judicial bodies in contemporary practice and what requirements it should fulfil to ensure the needs of contemporary human values. In the third part the definition of torture applicable in... [to full text] / Tarptautinės sutartys draudžia kankinimus. Vienos jų tiesiog draudžia kankinimus, kitos – pateikia kankinimų apibrėžimą. Šio darbo tikslas – išanalizuoti, kaip keitėsi teisinė kankinimo apibrėžimo apimtis ir kokia apimtimi jis yra taikomas šiuolaikinėje tarptautinės teisės praktikoje. Pirmoje darbo dalyje aptariama tarptautinė teisinė bazė, aiškinant kurie dokumentai draudžia kankinimus, kurie nustato kankinimų apibrėžimą, aiškinama kokie yra sukurti monitoringo ir kiti teisines priežiūros mechanizmai. Kankinimų apibrėžimas yra skirtingai interpretuojamas tarptautinių tribunolų jurisprudencijoje. Veiksmai, kurie prieš 50 metų nebuvo klasifikuojami kaip kankinimai, šiandien jau patenka į šią sąvoką. Antroje dalyje analizuojama kaip kankinimų apibrėžimas, pateiktas JT Konvencijoje prieš kankinimą, laikui bėgant, kito ir kaip jo taikymas buvo apribotas JAV praktikoje. Lyginamos įvairios kankinimų apibrėžimo interpretacijos, siekiant išanalizuoti JT Konvencijos prieš kankinimą apibrėžimo elementus, naudojamus šiuolaikinėje tarptautinėje teisėje ir išsiaiškinti kokia apimtimi jie yra taikomi. Taip paaiškinama, kokia apimtimi šiuolaikinėje praktikoje šį apibrėžimą taiko tarptautinės teisminės institucijos ir kokius reikalavimus jis turi atitikti, tam kad užtikrintų šiolaikinių žmogiškųjų vertybių poreikius. Trečioje dalyje analizuojamas kankinimo apibrėžimas, kuris yra taikomas Lietuvoje. Reikia pripažinti, kad Lietuvoje nėra aiškaus kankinimų apibrėžimo ir normos... [toliau žr. visą tekstą]

Möten som forum för att träffas, sprida information eller lösa problem har alltid funnits och det är en företeelse som finns på alla arbetsplatser idag. Därför är det också vanligt att alla har en åsikt om just möten och hur de fungerar på deras arbetsplats. Enligt tidigare studier är upplevelsen av effektivitet under möten viktigt för positiva jobbattityder och just attityder och emotionella upplevelser av ett möte påverkar deltagande och därmed hur mötets mål uppnås. Uppfattning kring möten kan även grunda sig från en kultur och normer som finns i organisationen, vilket kan vara svårt att sätta fingret på, men som kan tydas genom anställdas handlingar och kommunikationsmönster. Därför är dessa områden intressanta att undersöka och vårt syfte är att undersöka mötesdeltagares syn på effektivitet, upplevelse av norm och kultur, samt emotioner kopplat till arbetsmöten. Utifrån detta har vi formulerat tre frågeställningar; ”Hur är mötesdeltagares syn på effektivitet kopplat till arbetsmöten?”, ”Hur upplever mötesdeltagare norm och kultur kopplat till arbetsmöten?” och ”Vad är mötesdeltagare emotioner kopplat till arbetsmöten?”. Dessa frågor har besvarats genom att ta del av tidigare forskning och lyfta fram det som handlar om effektivitet, norm och kultur, samt emotioner kopplat till arbetsmöten. Vi har intervjuat nio anställda och chefer i en offentlig organisation. Vi har inte brytt oss om att lägga fokus på kön eller ålder, utan upplevelser bland anställda och chefer som har mycket möten inkluderat i arbetet. Därefter har materialet analyserats och resultatet har kopplats ihop med tidigare studier. Resultatet har visat att mötesdeltagare ser mötet som ett medel för att nå ett mål och snarare ett arbetssätt, än en trevlig sammankomst. Därmed uppnås effektivitet genom att uppnå mötets syfte och mål. Bakomliggande faktorer kan påverka effektiviteten på samma sätt som faktorer påverkar mötesdeltagares engagemang och deltagande under mötet, samt upplevelser av norm och kultur, vilket är en förutsättning för ett lyckat möte. Innovation och förnyelse är andra viktiga delar som nämns kunna påverka upplevelsen av arbetsmötet och skapa lyckade möten även i framtiden.

Syftet med arbetet var att se hur pedagoger på en förskola förhöll sig till barns lek ur ett genusperspektiv. Genom observationer har vi fått se barns lek och för en djupare förståelse har vi intervjuat pedagoger och barn. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med genus, men benämner det som jämställdhet och individualisering av varje barn som unikt utan könskodning. Barnen uttalar en medvetenhet om vad som anses flickigt och pojkigt, men i observationerna visar det sig att de ändå kan leka med allt.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur avståndstagandet från sexuell praktik – det vill säga asexualitet – problematiseras inom vardagliga kanaler, så som inom film och media. I det samtida samhället utgör den heterosexuellt aktiva parrelationen en norm utifrån vilken alla andra intima relationer jämförs, granskas och bedöms. Genom att analysera och dekonstruera denna sexualitetsdiskurs traditionellt tvingande praxis, lägger uppsatsen vidare fokus på att synliggöra den asexuella erfarenheten i relation till nämnd heteronorm. Uppsatsens material utgörs av tre filmer som på sina respektive sätt presenterar, och samtalar kring, sex, sexualitet och sexuell identitet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter representeras av Michel Foucault och hans resonemang kring diskurs, sexualitet och queer, samt av Judith Butler och hennes resonemang kring den heterosexuella matrisen, kön och genus. Resultatet visar i huvudsak att talet om asexualitet endast kan förekomma i samband med talet om sexualitet. Detta motsatsförhållande leder till återbekräftandet av heterosexualitet som den korrekta sexualiteten, vilket både tycks begränsa och möjliggöra för asexualitet: Begränsa på så sätt att det asexuella inte kan talas om, om det inte sätts i relation till något (heterosexualitet i detta fall) – samt möjliggöra på så sätt att man inom just denna motsatsrelation finner utrymme att uttrycka och vidareutveckla en queer-inspirerad, asexuell ordlista och identitet.

This thesis examines why, in spite of three decades of EO policy, workplace inequality persists between women and men. At the heart of this is the explicit question of whether the law is an effective vehicle for change. This thesis researches and analyses the four predominant areas in the EO policy process: EU approach to EO policy, national approach to EO policy, company approach to EO policy, and employee approach to and use of EO policy. This thesis argues that a liberal approach to the law (men's rules for women's rights) is not an effective means of attaining equality. In terms of both policy content and the process of policy making the status quo is upheld rather than challenged. In terms of policy content, the current trend for reconciliation of work and family, aimed predominantly at women, upholds the 'mother as carer' archetype. This has a marked effect even on women who are not mothers: childless women suffer from anticipatory discrimination yet do not benefit from child based policies. Importantly, this thesis shows that at a workplace with a more traditional EO policy awareness and use of EO policy, as well as attitude towards it, are all low. However, at a workplace with a more proactive EO policy, based on the inclusion of all groups of workers, these three areas are marked considerably higher. Despite their increased presence, women may continue to be marginaIised from policy making because they approach politics differently from men. The things women value, such as conciliation, inclusion, and the pooling of ideas, lose out to the confrontational 'power over' style of a political system designed for men. Research of UK MEP's demonstrates that women and men have different attitudes towards working women, towards EO policy, and towards the changes necessary to affect equality for women. Crucially, unless women's alternative approach is allowed to sit alongside the more traditional liberal approach to policy making, women will continue to be marginalised politically. However, women should not wait for change to happen, but orchestrate their own liberation. Women need to start setting the beat by banging their drums.

A clique of a graph G is a set of pairwise adjacent nodes of G. Similarly, a biclique (U, V ) of a bipartite graph G is a pair of disjoint, independent vertex sets such that each node in U is adjacent to every node in V in G. We consider the problems of identifying the maximum clique of a graph, known as the maximum clique problem, and identifying the biclique (U, V ) of a bipartite graph that maximizes the product |U | · |V |, known as the maximum edge biclique problem. We show that finding a clique or biclique of a given size in a graph is equivalent to finding a rank one matrix satisfying a particular set of linear constraints. These problems can be formulated as rank minimization problems and relaxed to convex programming by replacing rank with its convex envelope, the nuclear norm. Both problems are NP-hard yet we show that our relaxation is exact in the case that the input graph contains a large clique or biclique plus additional nodes and edges. For each problem, we provide two analyses of when our relaxation is exact. In the first, the diversionary edges are added deterministically by an adversary. In the second, each potential edge is added to the graph independently at random with fixed probability p. In the random case, our bounds match the earlier bounds of Alon, Krivelevich, and Sudakov, as well as Feige and Krauthgamer for the maximum clique problem. We extend these results and techniques to the k-disjoint-clique problem. The maximum node k-disjoint-clique problem is to find a set of k disjoint cliques of a given input graph containing the maximum number of nodes. Given input graph G and nonnegative edge weights w, the maximum mean weight k-disjoint-clique problem seeks to identify the set of k disjoint cliques of G that maximizes the sum of the average weights of the edges, with respect to w, of the complete subgraphs of G induced by the cliques. These problems may be considered as a way to pose the clustering problem. In clustering, one wants to partition a given data set so that the data items in each partition or cluster are similar and the items in different clusters are dissimilar. For the graph G such that the set of nodes represents a given data set and any two nodes are adjacent if and only if the corresponding items are similar, clustering the data into k disjoint clusters is equivalent to partitioning G into k-disjoint cliques. Similarly, given a complete graph with nodes corresponding to a given data set and edge weights indicating similarity between each pair of items, the data may be clustered by solving the maximum mean weight k-disjoint-clique problem. We show that both instances of the k-disjoint-clique problem can be formulated as rank constrained optimization problems and relaxed to semidefinite programs using the nuclear norm relaxation of rank. We also show that when the input instance corresponds to a collection of k disjoint planted cliques plus additional edges and nodes, this semidefinite relaxation is exact for both problems. We provide theoretical bounds that guarantee exactness of our relaxation and provide empirical examples of successful applications of our algorithm to synthetic data sets, as well as data sets from clustering applications.

国立情報学研究所で電子化したコンテンツを使用している。

Zugl.: Wien, Univ., Diss., 2004

Zugl.: München, Univ., Diplomarbeit, 2004

Zugl.: Marburg, Univ., Diss., 2003