Inledningsvis ämnade studien att undersöka betydelsen av sammanhållning samt dess processer i fotbollslag. Tidigt i studien upptäcktes det att endast bra sammanhållning var otillräckligt i de flesta nivåer av fotboll, utan det söktes något mer. Detta ledde till en kollektivistisk kultur som främjar utveckling och prestation. Denna kultur är resultatet av intervjuer gjorda med spelare och tränare, en observation av semi-professionellt lag samt en dokumentanalys av Sir Alex Fergusons biografi. Valet av samtliga källor har varit att få information av så hög kvalité som möjligt. Samtliga intervjukällor har antingen spelat på professionell nivå eller tränat lag på den nivån. Målsättningen har varit att kunna framställa ett resultat som speglar fenomenet i helhet men också inom kategorier. Detta är för att en förståelse ska skapas om varje dels utbredd och sedan kunna koppla tillbaka det till den kollektivistiska kulturen. Allt hänger ihop och varje kategori behövs för att det ska kunna bli en helhet. Detta fenomen är ’som förklarat’ inte något som utgåtts ifrån eller ens varit del av förkunskaperna. Genom att använda grundad teori (GT) som är en induktiv metod har jag enligt syftet låtit en teori växa fram stegvis under studiens gång. Resultatet är en samling av data som uttrycker en vilja att utvecklas och prestera så bra som möjligt och genom det föds kollektivistisk kultur. De kategorier som visat sig vara utgörande av fenomenet är: Identitet,respekt för laget, få alla dra åt samma håll och förståelse. Dessa kategorier är resultatet som gås igenom, först var för sig och sedan hur de alla ihop skapar en helhet. Efter det diskuteras resultatet, först i relation till den tidigare forskningen och sedan genom perspektivet av två olika teorier. De teorier som tillämpas i studien är Michel Foucaults teori om disciplin och Richard Jenkins teori om individuell och kollektiv identitet. Studien bekräftar den tidigare forskningen samt påvisar behovet av vidare utveckling, då området är relativt nytt och det, i ljuset av denna studie, finns det ytor som är dåligt klarlagda.

This study is based on a previous study made by Ivor Timmis (2002). It explores how important Swedish students find learning English to be and to what extent Swedish student want to conform to native speaker English now that it has become a global language with a multitude of common variants. (Sweden formerly allowed only British and/or American native speaker varieties in English education but have now allowed for other variants as well). The focus of this study was the attitudes and preferences of 69 university students from Västmanlands län and the data was collected using questionnaires. The results suggest that a clear majority of students prefer to learn native speaker English in areas of pronunciation, formal grammar and informal grammar.  Over half of the participants desire to master both formal and informal native speaker English grammar. The results also suggest that even though the students desire to learn informal native speaker English grammar, not all students understand what that means. Based on these results and Timmis’s, this study suggests that the majority of the Swedish university students that participated in the study would prefer to be taught native speaker English, but not all students. Some effort to teach more informal grammar might be wanted by the students since a great majority wish to learn it, but cannot identify it.

The aim of this essay is to analyse how three female main characters, of Astrid Lindgrens work,are represented in certain series and movies. The study examines the three main characters from a gender perspective using theories such as representation, stereotyping and “The female voice”. The analysis comes to the conclusion that the three main characters do not follow the norms of a patriarchal society. This conclusion is proven through a method using a three stage model with elements of semiotics. The paper also examines how the differences and the similarities between the characters appear in the series and the movies and how the series and movies have been affected by Lindgrens voice. The purpose with this study is to contribute to new research about Lindgrens work and give the audience a reason to look at her work from a gender and social- related perspective.

Children’s everyday travel and parents’ choices of mode of travel.   Karola Fors, Department of Geography, Umeå University, Sweden     Abstract The purpose of this interview study was to investigate parents’ choice of travel mode for their child and behavioral change towards sustainable travel. The study was conducted in Umeå, a city in northern Sweden, in March and April 2019. The interview focused on parents describing from travel journals one week of their child’s travel arrangements. The analysis of the interviews was based on The Theory of Planned Behavior (Azjen 1991). Attitude, perceived Control and Norms, lead to the Intentions to change behavior and this is described by Azjen (1991) and is also noticeable in the study conducted. Mobility Management projects in the municipalities aim to increase the use of sustainable travel modes. The parents described that the reasons for choosing their child’s mode of travel was time, distance, safety and weather conditions as determined by seasons. Some described practical reasons, age and maturity. None of the parents described health and environmental concerns when describing the choice of travel mode. The travel journals showed that most commutes were made by car, especially concerning trips to leisure activities. The intention to make changes towards sustainable travel modes varied in accordance to attitude, perceived control and norms described. Some described the child biking or taking the bus more often, others described future trips mainly by car. The norms in society is a challenge for Mobility Management projects in establishing habits towards sustainable travel modes.

Inledning Skolans uppgift är inte endast att lära ut ämneskunskaper utan att ge elever den kunskap de behöver för att bli goda demokratiska samhällsmedborgare. Av egen erfarenhet samt från resultat av studier som genomförts vet vi att läroböcker används i stor utsträckning i undervisningen. Läroböcker förmedlar inte endast ämneskunskaper utan också normer, seder och regler för vad som är socialt accepterat. Skolan ska ge eleverna olika perspektiv samt förståelse för hur könsmönster kan begränsa människors livsval och livsvillkor genom utbildning. Då skolan ska verka för jämställdhet är det viktigt att de läromedel som används håller hög standard i förhållande till skolans värdegrund. Syfte Syftet är att belysa hur kön och den heterosexuella normen framställs i en lärobok för årskurs 4 i ämnet engelska. Metod Analysen innehar ett innehållsanalytiskt perspektiv. Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen, performativitet och kärnfamiljsmodellen samt Yvonne Hirdmans teori om genussystemet och en historisk genomgång om vad som ansetts som feminint och maskulint ligger till grund för det analysinstrument som använts. Uppsatsen behandlar kvantitativa och kvalitativa data. Resultat Det kvantitativa resultatet visar att läroboken förhåller sig inom den ram som de statliga jämställdhetsmålen skapat. Det kvalitativa resultatet påvisar dock att läroboken varken utmanar de normer som existerar eller motverkar stereotypiska könsroller. Resultatet visar även att den analyserade läroboken befinner sig inom den heterosexuella matrisen.

Este trabalho, inserido no âmbito da Historiografia Linguística, visa a investigar as manifestações do prescritivismo na produção metalinguística de Gladstone Chaves de Melo. O corpus analisado abrange de A atual decadência da língua literária, ensaio com que Melo inicia sua produção científica, a Na ponta da língua, coletânea de artigos em que o filólogo e outros autores elucidam questões gramaticais e ortográficas. O método utilizado é aquele proposto por Swiggers (1990), para quem há dois tipos de procedimento historiográfico, os quais não se excluem: a focalização do contexto e a investigação do conteúdo. A fundamentação teórica tem como base a noção de horizonte de retrospecção, estabelecida por Auroux (2006), e, sempre que o material de estudo o permite, faz-se uso das proposições de Bakhtin (1999) e de Benveniste (1995). Comprova-se que, na produção metalinguística do autor, o prescritivismo manifesta-se em quatro fases: 1) Traços prescritivistas na descrição dialetológica, estágio em que o pesquisador realiza uma síntese das características dialetais brasileiras; 2) O estabelecimento da gramatização, fase em que o filólogo elabora uma gramática, formalmente constituída; 3) Os contornos prescritivos do novo semblante científico, etapa em que o autor se dedica à produção de um manual de Estilística; 4) A prescrição ululante, estágio em que o discurso prescritivista do pesquisador culmina, ao se enquadrar no gênero artigo jornalístico. Conclui-se que, em todos os tipos de estudo linguístico aos quais se dedicou, Melo empenhou-se em defender uma norma: a língua dos clássicos luso-brasileiros. / The aim of this work, inserted in the field of Linguistic Historiography, is to investigate the manifestations of prescriptivism in Gladstone Chaves de Melos metalinguistic production. The corpus at issue here ranges from A atual decadência da língua literária, the article with which Melo initiated his scientific production, to Na ponta da língua, a collection of articles in which the philologist and other authors elucidate grammatical and orthographical issues. The methodology is based on the theoretical studies by Swiggers (1990), who proposes two types of historiographical analysis that do not exclude each-other: focusing on context and content investigation. The theoretical part of this thesis is based on the retrospective horizon as established by Auroux (2006) and, whenever the material on focus allows, Bakhtins (1999) and Benvenistes (1995) propositions are also approached. The research comes to the conclusion that in the authors metalinguistic production prescriptivism manifests itself in four phases: 1) Traces of prescriptivism in the dialectological description, in which the author synthesizes the Brazilian dialectal characteristics; 2) The establishment of grammatization, in which the philologist proposes a formally constituted grammar; 3) The prescriptive contours of the new scientific appearance, in which the author aims at the production of a manual of Stylistics; 4) The obvious prescription, in which the authors ultimate prescreptivist discourse fits the journalistic article genre. It is the conclusion of this work that, in all kinds of linguistic studies made by Melo, he dedicated himself to defend one norm: the language of the Luso-Brazilian classics.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Lgr11 och Lpo94:s tal om språklig norm och variation samt att se om någon kunskapssyn går att utläsa. Den metod som används är närläsning, där varje läroplan analyseras med hjälp av begreppsdefinitioner. Läroplanerna läses, tolkas och läses om med så objektiva ögon som möjligt. Den teoretiska ram som utgör arbetet är syner på språklig norm och variation, sociokulturellt lärande och genrepedagogiken. Resultatet av studien är en av många möjliga tolkningar av de svenska styrdokumenten. Resultatet visar att båda läroplanerna ger läraren möjlighet att undervisa om både norm och variation, men Lgr11 är mer explicit i sitt Innehåll och i sin form. Lpo94 utgår ifrån ett sociokulturellt lärande och Lgr11 är influerad av genrepedagogiken. Den största skillnaden mellan de båda är den explicithet som finns i Lgr11 och skiftet från det sociokulturella till det genrepedagogiska. Något som båda läroplanerna har gemensamt är synen på språklig norm och i vilka situationer elever ska kunna använda ett korrekt språk.

This study’s intention is to inspect if and how LGBTQIA+ persons are represented in English textbooks for the upper secondary school course, English six. To narrow the field of examination, the focus of this study is on “love and relationship” chapters in each book. The chapters are analysed in three textbooks published between 2000—2015 to see if the representation has changed overtime. In order to inspect each textbook objectively, the basic values from The Swedish National Agency for Education from 1994 and 2011 (Lpf94 & Gy11) are observed to see what the textbook writers had to proceed from. The text in the chapters is analysed using discourse analysis (a method suited for examining what a text depicts as “normal”, and by extension, abnormal). The result is distinct. Heterosexual and cis-gendered stories dominate the chapters, and where non-heterosexual characters are represented the portrayal of the representation is often somewhat problematic. By shedding light on the many inadequacies in the representation of LGBTQIA+-persons in textbooks, this study suggests possible solutions.

Inledning I denna studie undersöker vi hur förskollärare använder barnlitteraturen med fokus på genus. Böcker är ett material som speglar samhället, därför är det intressant att se hur förskollärare reflekterar kring böckers innehåll. Vår studie kommer dels beröra hur förskollärarna förhåller sig till de stereotypa respektive normkritiska böckerna, och dels hur de anser att barnen påverkas av litteraturen. Syfte Denna forskningsstudie gör vi med syfte att undersöka hur förskollärare använder barnlitteratur som redskap, i arbetet med genuspedagogik. Metod Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning med intervju som insamlingsmetod. Urvalsgruppen består av sex deltagare fördelat på tre förskolor. Dessa förskolor är litteratur profilerade vilket innebär att ett aktivt arbete med barnlitteraturen sker. En litteratur certifierad förskola är diplomerad för sitt arbete att väva in litteraturen i den dagliga verksamheten. Resultat I resultatet framgick det att förskollärarna gärna ville arbeta med genuspedagogik i koppling till böcker, men att det bara utförs under spontana sammanhang på grund av brist på resurser. Några förskollärare var fullt medvetna vid de genuspedagogiska tankesätten medan andra inte var riktigt lika medvetna och medgav att de oftare bör reflektera över sitt handlande. Vi kunde också se skillnader mellan stora- och småbarnsavdelningarna, där tankesätten kring genuspedagogik frångick varandra.

Studiens syfte var att synliggöra hur förskollärare arbetar med likabehandling i förskolans praktik för att arbeta förebyggande och åtgärdande mot kränkningar i förskolan. Studien utgår från ett normkritiskt perspektiv. Resultatet bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna upplever likabehandlingsplanen som ett användbart verktyg i arbetet mot kränkningar. Resultatet visar även att de är personen som blir utsatt för en kränkande behandling som avgör när en kränkning har skett. Det framgår även att lyhördhet, vuxennärvaro och tillgänglighet är av betydelse för likabehandlingsarbetet mot kränkningar. Slutsatsen visar att förhållningssättet, normer och ett normkritiskt förhållningssätt stärker likabehandlingsarbetet.