<p>Stress är ett samhällsproblem som påverkar människan fysiskt och psykiskt. Att dessutom vara kvinna kan upplevas som extra kravfyllt då samhällets normer fortfarande klassificerar mannen som normen. Stress är ett fenomen som är svårt att påvisa då alla individer upplever stress på olika sätt. Detta problematiserar troligtvis forskningen då stress inte är påvisbart i samma utsträckning som andra företeelser. Dock har det gjorts en hel del forskning i ämnet och det finns även pågående forskning. Denna undersöknings syfte har varit att undersöka hur kvinnor upplever stress. Stress sett ur ett kvinnligt perspektiv innebär att fokus läggs på kvinnors sätt att se på stress. Hur ser kvinnor på sin och andras stress? Hur ser kvinnor på stressen sett ur ett genusperspektiv? Ser kvinnor skillnader mellan den manliga och kvinnliga stressen?</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka några ungdomars och unga vuxnas föreställningar kring vad som är ett gott liv utifrån ett delaktighets-, normalitets- och identitetsperspektiv. Trots att de flesta unga mår bra idag är det allt fler som uppvisar stressymtom (Ungdomsstyrelsen, 2007). Tänkbara förklaringar är att pressen i skolan tycks öka, samt att övergången mellan ungdomstid och vuxenliv sker allt senare i livet (ibid). Hälsa är ett brett begrepp Ewles & Simnett, 2005). Att etableras på arbetsmarknaden samt att känna delaktighet i samhället kan ses som viktiga hälsofaktorer för unga människor (Reine, 2009; Statens folkhälsoinstitut, 2010). Människans identitet och mående kan påverkas av hennes miljö, kultur och socioekonomiska status (Frisén & Hwang, 2006; Gillberg, 2010). För att få en förståelse om hur unga människor kan reflektera kring hur den närmsta omgivningen och samhällsstrukturer påverkar dem som individer - samt hur man kan se på Det goda livet - har tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer gjorts där sammanlagt 11 personer fått diskutera kring ett antal frågeställningar. Uppsatsen har inspirerats av en hermeneutisk ansats. Vi har försökt sätta samman delar och helhet - och vår förförståelse, referenslitteraturen samt intervjupersonernas utsagor ligger till grund för resultatanalysen. Deltagarna i studien visade en längtan efter Det goda (vuxen) livet, men bilden av vad ett gott liv innebär varierade och påverkades av vilken miljö deltagarna befann sig i. <em>Delaktighet</em> sågs först och främst som en subjektiv känsla, och intervjupersonerna anser att det är samhällets ansvar att arbeta för att alla medborgare ska känna sig delaktiga. Vad gäller delaktighet i grupp påpekades att man som gruppmedlem bör vara ärlig och öppen. Alla intervjupersoner menade att de påverkas av de <em>normer</em> som finns i samhället. Några accepterade dem som självklarheter, medan andra upplevde normer om ”hur det ska vara” som pressande. De flesta såg den närmsta omgivningen som ett bollplank i <em>identitetsskapandet</em>, och menade att familj och vänner var viktiga stöd i deras livsval. I uppsatsens resultatdiskussion reflekterar vi över teman som vi tyckte var uppseendeväckande i resultatanalysen. En del deltagare verkar inte vilja sträva efter personlig utveckling, vilket litteraturen menar är en central faktor i människors liv. Uttrycket prestationsbaserad deltaktighet uppkom då vi, bland några deltagare, såg ett tydligt fokus  på hur känslan av delaktighet kan påverka individuella prestationer. Avslutningsvis diskuteras identitetsskapande genom avståndstagande, då några deltagare menar att de bildar sin identitet och sina värderingar utifrån vad de tycker är fel i omgivningen och samhället.</p>

<p>In this report, you will be able to read about how the teacher with the help of others can / should do to support the aggressive pupil towards a more healthy behavior.</p>

This thesis treats the normative power of the European Union and its affect on Macedonia. The main purpose has been to look closer with the use of the application of Ian Manners theory of normative power on the Macedonian case. The focus will be to answer the following questions: Does the European Union act as a normative power in relation to Macedonia, if so, how are these values diffused? Has there been any effect of the spreading of these values? Based on six interviews and the available material of European Union strategies for the Macedonian membership I have attempted to understand to what extent the European Union’s normative power has had an influence in Macedonia. The result of my analysis is confirmation of the European Union as a normative power in Macedonia and the understanding of the methods of application.

Denna studie har till syfte att undersöka det svenska jämställdhetsklimatet genom debatten om ordet ”hen” i fyra dagstidningar under början av 2012. ”Hen” är ett könsneutralt alternativ till ”hon” och ”han” tänkt att användas när kön är okänt eller irrelevant. Frågeställningarna kretsar kring vilken typ av förhållningssätt, känslor samt för- och motargument som uttrycks av aktörerna i debatten kring användandet av ”hen”. Till grund för analysen ligger en teoretisk ram bestående av feministisk teori och diskursteori. Urvalet består av allt opinionsbaserat material under januari-mars 2012 i nätupplagorna av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Aktörerna är journalister, debattörer, krönikörer, politiker, föräldrar och lärare. Genom diskursanalytisk metod kartläggs debattens olika riktningar där tre förhållningssätt är tydliga. De positivt inställda delas in i två undergrupper: de entusiastiska, som uttrycker glädje, iver och upprymdhet kring ordet ”hen” samt de engagerade som med en mer allvarsbetonad retorik talar om behovet av en tredje könskategori. De neutrala i sin tur har två undergrupper: de oberörda som inte uttrycker några direkta åsikter utan anser att det är upp till var och en bilda sig en uppfattning om ”hen”, och de humoristiska som utan att vilja delta i debatten på allvar använder en skämtsam ton för att avdramatisera det laddade ämnet. De negativt inställda delas in i tre undergrupper: de tveksamma som ur ett intrafeministiskt perspektiv uttrycker skepsis mot att ”hen” skulle kunna ha någon inverkan på jämställdheten, de sarkastiska som flyttar fokus från debattens huvudsyfte med hjälp av hånfull ironi, och de kritiska som uttrycker en stark motvilja att acceptera ”hen” och rentav ser ordet som farligt och hämmande. Resultatet av analysen kan sägas spegla en pågående jämställdhetsdebatt där behovet av en tredje könskategori tycks alltmer uppenbart, och där känslorna är mycket starka. Argumenten som uttrycks för användandet av ordet handlar om behovet av frihet, undslippande av förtryckande könsnormer och fler identifikationsmöjligheter. Motargumenten, i sin tur, handlar om den potentiella faran i att negligera biologin, naturen och tvåkönsidealet och på så sätt skapa förvirring och oordning. Då ansatsen är kvalitativ och materialet begränsat både tids- och omfångsmässigt bör denna studie enbart ses som en inblick i en pågående debatt, utan syfte att generalisera vad gäller de åsikter, värderingar och argument som uttrycks.

The public sector is a major purchaser of goods and services. By setting requirements for environmental and social considerations in public procurement, an authority has the possibility to use consumer power to influence the actors in a market. The purpose of this paper is to investigate public procurement of textile products in a municipality, in order to gain knowledge about factors that may be important for the use of environmental and social criteria. Håkan Hydén´s (professor in sociology of law) norm model was used as the basis of the analysis, where the conduct was investigated along three dimensions of the norm – willingness, knowledge and system conditions – in order to identify underlying factors that can influence the process. The results – analyzed by using interviews and documents – show that the procurer's willingness, motivation and knowledge are important factors in this context, as well as the political priority of the municipality. Procurers gain knowledge in this area to a large extent through networking with other actors. The possibilities to be able to verify the criteria are important. Verification of requirements is problematic because the municipality, as a public actor, is far from the production in the textile production chain. Lack of knowledge, in the form of mapping the textile production, prevents the development of criteria for best available technique. However, demands on manufacturing can be set indirectly by asking for some eco-labels (or equivalent) as verification. Furthermore, system conditions in terms of rules in the public procurement legislation set the framework for the procurement process. / Chemicals in textiles: Managing environmental and health risks from products with complex product chains

A clique of a graph G is a set of pairwise adjacent nodes of G. Similarly, a biclique (U, V ) of a bipartite graph G is a pair of disjoint, independent vertex sets such that each node in U is adjacent to every node in V in G. We consider the problems of identifying the maximum clique of a graph, known as the maximum clique problem, and identifying the biclique (U, V ) of a bipartite graph that maximizes the product |U | · |V |, known as the maximum edge biclique problem. We show that finding a clique or biclique of a given size in a graph is equivalent to finding a rank one matrix satisfying a particular set of linear constraints. These problems can be formulated as rank minimization problems and relaxed to convex programming by replacing rank with its convex envelope, the nuclear norm. Both problems are NP-hard yet we show that our relaxation is exact in the case that the input graph contains a large clique or biclique plus additional nodes and edges. For each problem, we provide two analyses of when our relaxation is exact. In the first, the diversionary edges are added deterministically by an adversary. In the second, each potential edge is added to the graph independently at random with fixed probability p. In the random case, our bounds match the earlier bounds of Alon, Krivelevich, and Sudakov, as well as Feige and Krauthgamer for the maximum clique problem. We extend these results and techniques to the k-disjoint-clique problem. The maximum node k-disjoint-clique problem is to find a set of k disjoint cliques of a given input graph containing the maximum number of nodes. Given input graph G and nonnegative edge weights w, the maximum mean weight k-disjoint-clique problem seeks to identify the set of k disjoint cliques of G that maximizes the sum of the average weights of the edges, with respect to w, of the complete subgraphs of G induced by the cliques. These problems may be considered as a way to pose the clustering problem. In clustering, one wants to partition a given data set so that the data items in each partition or cluster are similar and the items in different clusters are dissimilar. For the graph G such that the set of nodes represents a given data set and any two nodes are adjacent if and only if the corresponding items are similar, clustering the data into k disjoint clusters is equivalent to partitioning G into k-disjoint cliques. Similarly, given a complete graph with nodes corresponding to a given data set and edge weights indicating similarity between each pair of items, the data may be clustered by solving the maximum mean weight k-disjoint-clique problem. We show that both instances of the k-disjoint-clique problem can be formulated as rank constrained optimization problems and relaxed to semidefinite programs using the nuclear norm relaxation of rank. We also show that when the input instance corresponds to a collection of k disjoint planted cliques plus additional edges and nodes, this semidefinite relaxation is exact for both problems. We provide theoretical bounds that guarantee exactness of our relaxation and provide empirical examples of successful applications of our algorithm to synthetic data sets, as well as data sets from clustering applications.

No description available.

Abstract This thesis is centered on the economic condition and background of immigrants living in Sweden, with focus on Araby, Växjö. To guide us through this enormous work we formulated research questions, which are: Why have foreigners (immigrants) a greater risk of becoming economic vulnerable? How does economic vulnerability effect families with children? What strategies do families adopt under hard economic conditions? What strategies does the society adopt in assisting families, by economic aid, that are economic vulnerable?  Our sample was from a school where we administered an open ended questionnaire to selected students and we also had a comprehensive interview session with ten families in the community so as to have a complete picture of their living condition and how they think people are economically vulnerable. We concentrated on the causes, consequences and strategies of how economic vulnerability is handled by immigrants in Sweden. In our analysis we found out, though our respondents’ answers, that the causes of economic vulnerable are background, language, priorities et cetera. For the consequences we have health and social network, living environment and material resources and finally for the strategies we have borrowing, prioritizing and working. Amongst the theories used are micro and macro perspectives, identity, independence, social and economic capital, social exclusions and norms. In conclusions we can say economic vulnerability varies depending on the individual involved, foreigners (immigrants) are more liable to this vulnerability due to the language difficulty, inadequate knowledge about Swedish society, and the relationship between the society and their own network. / Sammanfattning Denna studie handlar om ekonomisk utsatthet och ekonomiska förutsättningar för människor med utländsk bakgrund i Sverige. Fokuset är lagt på barnfamiljer i Växjö och främst i stadsdelen Araby.  Våra frågeställningar är: Varför löper barnfamiljer med utländsk bakgrund större risk att hamna i ekonomisk utsatthet?  Hur påverkar den ekonomiska utsattheten barnfamiljer? Vilka strategier använder sig barnfamiljer med utländsk bakgrund som befinner sig i en ekonomisk utsatt situation av? Det vill säga ekonomisk utsatthet utifrån ett mikroperspektiv.  Vilka strategier använder sig samhället av för att hantera ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer, till exempel med hjälp av ekonomiskt bistånd, det vill säga hur ekonomisk utsatthet kan ses utifrån ett makroperspektiv.  För att undersöka dessa frågor har vi varit på en skola och där gett ut ett öppet frågeformulär till elever i femte och sjätte klass. Vidare har vi gjort en omfattande intervjuundersökning innehållande tio intervjuer med familjer med utländsk bakgrund om hur de tänker och uppfattar ekonomisk utsatthet. Vi har koncentrerat oss på orsaker, konsekvenser och strategier av hur människor mer utländsk bakgrund hanterar ekonomisk utsatthet.  Vi har tittat närmare på ekonomisk utsatthet utifrån både ett mikro- och ett makroperspektiv. Andra begrepp vi använt är identitet, självständighet, socialt- och ekonomiskt kapital, normer och social exkludering.   I vår analys pekar vi på olika faktorer som orsakar ekonomisk utsatthet, dessa är: bakgrund, språk, prioriteringar och arbetsmarknadsetablering. Konsekvenserna av ekonomisk utsatthet är hälsa, nätverk, bostadsområde, boendeförhållanden, och materiella resurser. Slutligen de strategier vi har identifierat som viktiga för att hantera ekonomisk utsatthet är, låna, prioritera och att söka arbete. Våra slutsatser är att det finns varierande uppfattningar om ekonomisk utsatthet, beroende på individens identitet och kontext. Människor med utländsk bakgrund hamnar oftare i ekonomisk utsatthet på grund av språkbarriärer och därmed svårigheter att förstå det svenska samhället och dess normer.

<p>We prove maximum norm regularity properties of L-stable finite difference</p><p>methods for linear-second order parabolic equations with coefficients</p><p>independent of time, valid for large time steps. These results are almost</p><p>sharp; the regularity property for first differences of the numerical solution</p><p>is of the same form as that of the continuous problem, and the regularity</p><p>property for second differences is the same as the continuous problem except for</p><p>logarithmic factors. </p><p>This generalizes a result proved by Beale valid for the constant-coefficient</p><p>diffusion equation, and is in the spirit of work by Aronson, Widlund and</p><p>Thome&eacute.</p><p>To prove maximum norm regularity properties for the homogeneous problem, </p><p> we introduce a semi-discrete problem (discrete in space, continuous in time).</p><p>We estimate the semi-discrete evolution operator and its spatial differences on</p><p>a sector of the complex plan by constructing a fundamental solution.</p><p>The semi-discrete fundamental solution is obtained from the fundamental solution to the frozen coefficient problem by adding a correction term found through an iterative process.</p><p>From the bounds obtained on the evolution operator and its spatial differences,</p><p>we find bounds</p><p>on the resolvent of the discrete elliptic operator and its differences through</p><p>the Laplace transform</p><p>representation of the resolvent. Using the resolvent estimates and the</p><p>assumed stability properties of the time-stepping method in the Cauchy integral</p><p>representation of the fully discrete solution operator</p><p>yields the homogeneous regularity result.</p><p>Maximum norm regularity results for the inhomogeneous</p><p>problem follow from the homogeneous results using Duhamel's principle. The results for the inhomogeneous</p><p>problem</p><p>imply that when the time step is taken proportional to the grid width, the rate of convergence of the numerical solution and its first</p><p>differences is second-order in space, and the rate of convergence for second</p><p>differences</p><p>is second-order except for logarithmic factors .</p><p>As an application of the theory, we prove almost sharp maximum norm resolvent estimates for divergence</p><p>form elliptic operators on spatially periodic grid functions. Such operators are invertible, with inverses and their first differences bounded in maximum norm, uniformly in the grid width. Second differences of the inverse operator are bounded except for logarithmic factors.</p> / Dissertation