There is a saying that we should not attempt to fix what is not broken, but we cannot afford to stick tothat mindset if we want to be able to design products and services that matter to the user. We shouldbroaden our views, explore new things and see what we can learn from them and use that knowledge toexpand on our existing methods. In recent years there have been a lot of work regarding how normsinfluence us to act and feel in certain ways, what if the knowledge behind norms could be utilized withindesign? To answer this question a study was conducted where two so called norm creative methodswere tested in a series of focus groups to see what potential the methods held in regard to improvingexisting methods or serve as basis for the creation new methods within user research.

Syftet med vårt examensarbete var att skapa en djupare förståelse för förskollärares syn på arbetet med normkreativitet i förskolan. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som genomförts med ändamålsenligt utvalda förskollärare. Resultatet i studien har visat en tydlig koppling mellan normer och kränkande behandling. Förskollärarna beskriver att normer kan skapa utanförskap och att verksamheten behöver utvärderas och utvecklas till en miljö där barnen respekteras och stärks i sina olikheter. Förskollärarna har även beskrivit hur de ser på normer, normkritik och normkreativitet, vad begreppen betyder för dem, hur de arbetar med dessa och vilket ansvar de anser att de som förskollärare har gällande normkreativitet. Vid intervjuerna har vi träffat både förskollärare som arbetat begreppet normkreativitet tidigare samt förskollärare som känner sig oförmögna att definiera begreppet, men där det framgår i empirin att de till viss del arbetar normkreativt. / The aim of the study is to create a deeper understanding of preschool teachers view on norm creativity as a way of working in their organization. In order to address the study´s aims we used qualitative interviews implemented with selected preschool teachers. The results of our study have shown an association between norms and offensive treatment. The preschool teachers have described that norms can create exclusion and that the organization have to be evaluated and developed into an environment where the children are respected and strengthened in their differences. The preschool teachers have also described their view on norms, norm criticism and norm creativity mean to them, how they work with it and what responsibility they believe they have in work with norm creativity. During the qualitative interviews we met teachers who have worked with norm creativity and teacher who is unable to describe the term, but we can see in the collected data that they partly work with norm creativity after all.

Cette thèse se place à l'interface entre la topologie et la combinatoire. On s'intéresse dans un premier temps au problème de réalisation des boules unités duales des normes d'intersections sur les surfaces orientables. On montre aussi un certain lien entre les normes d'intersections et la norme de Thurston sur les 3-variétés.On montre par ailleurs l'existence d'un graphe dit de chirurgie sur l'ensemble des cartes unicellulaires d'une surface orientable. Dans le cas des collections unicellulaires et de cartes cubiques unicellulaires, le graphe de chirurgie s'avère connexe. / This thesis stay in between topology and combinatory. Our first concerned is the problem of realization of dual unit ball of intersection norms on orientable surfaces. We also show a certain relation between intersection norms and Thurston norms on 3-manifolds. On the other part, we show the existence of graph structure on unicellular maps on orientable surface coming from a surgery operation on unicellular maps: a surgery graph. Its happen that surgery graph on unicellular collections and cubic unicellular maps is connected.

Syftet med arbetet är att undersöka ett normkritiskt förhållningssätt till lärande samt lärares syn på normer och värden. Arbetet undersöker även lärares syn på möjligheter och utmaningar med normkritik i undervisningen samt hur de implementerar perspektivet i sin planering och undervisning. Explicita metoder och strategier som lärare använder sig av undersöks och påvisas i studien. Metoder som används är en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer som utgår från en fenomenografisk metodologi. Teorier som analysen utgår från är ett sociokulturellt perspektiv och ett normkritiskt perspektiv samt från läroplanen och skollagen. Resultatet som framkom är främst att ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen ofta bygger på egna värderingar och uppfattningar om moral samt på en viss koppling till läroplanens uppdrag och skrivningar kring normer. Lärare ser stora möjligheter i att arbeta normkritiskt i grundskolans flesta ämnen och inom merparten av samhällskunskapens områden. De poängterar vikten av ett övergripande och långsiktigt arbete samt att diskutera normer och normkritik med elever, att bygga på deras egna erfarenheter samt koppla det till elevernas vardag och exempel de kan identifiera sig i. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning och litteratur. / The purpose of this work is to investigate a norm-critical approach to learning as well as teachers’ views when it comes to norms and values. This work also investigates teachers’ views on possibilities and challenges with norm-critical perspectives, as well as how they implement the perspectives in planning and teaching. Explicit methods and strategies teachers use are investigated and demonstrated in the study.  The methods used are surveys and semi-structured interviews based on a phenomenographic methodology. The analysis is based on theories about a socio-cultural perspective and a norm critical perspective, as well as the curriculum and the education act.  The result shows that a norm-critical approach in education often is based on the teacher’s own values and sense of moral, as well as connected to the curriculum mission and its writings about norms. Teachers are seeing large possibilities when it comes to working with a norm-critical approach in most of the compulsory schools' subjects, and mostly in the different civics’ subjects. They value a general and long-term work and discussions about values and norm-critical thinking with pupils, to build on their experiences as well as connecting to the pupils’ everyday life and to use examples as they can identify with. The results agree well with prior research and literature.

The purpose of this study is to examine how social studies teachers deal with issues related to norm-critical aspects in the classroom and what opportunities and challenges teachers experience with this approach. The paper also examines what it means to implement a norm-critical perspective in the social studies classroom. In addition, it explains a range of norm-critical strategies that teachers use. The research and literature selected for the thesis addresses the subject of social studies, the curriculum and syllabus, norms and values, the pedagogy of tolerance, norm-critical pedagogy, and the didactics of social studies. There is little research on norm critique and, in particularly, norm critique as it relates to social studies for grades 4-6, which reinforced the relevance of examining the purpose of this study.  The theoretical perspective used to analyze the empirics of the work is Vygotsky's sociocultural perspective. The method used to investigate the purpose and questions of the work are qualitative semi-structured interviews. Six people participated in the interview, all of them working as social studies teachers in grades 4-6. The result shows that a norm-critical approach is to countering discrimination and violations by promoting normative diversity. It appears that teachers do not value the curriculum and syllabus in terms of a norm critical approach, but rather draw from their own experiences and values in terms of working with norm-criticism, norms, and values. Furthermore, the results show that teachers see several opportunities in norm critical pedagogy and challenges in this work. They believe that norm critique is relevant in the social studies subject because it offers opportunities to provide students with foundational knowledge and understanding of norms in order to develop their critical thinking. It also seems that a norm-critical approach is relevant to the values-based mission because it helps foster democratic citizens who have respect for their fellow human beings. / Examenarbetets syfte är att undersöka hur lärare inom samhällskunskapen behandlar frågor gällande normkritiska aspekter i undervisningen. Syftet är även att synliggöra de möjligheter och utmaningar lärare ser med ett normkritiskt förhållningssätt. Arbetet undersöker även vad det innebär att implementera perspektivet i samhällskunskapsundervisningen och skolverksamheten i sin helhet. Dessutom redogörs det för ett antal normkritiska strategier som lärare använder sig av. Den valda forskningen och litteraturen för examensarbetet behandlar ämnet samhällskunskap, styrdokument, normer och värden, toleranspedagogik, normkritisk pedagogik och samhällskunskapsdidaktik. Det finns lite forskning gällande normkritik och särskilt normkritik kopplat till samhällskunskap för årskurs 4–6, vilket stärkt relevansen gällande att undersöka examensarbetets syfte.  Det teoretiska perspektivet som har använts för att analysera examenarbetets empiri är Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Metoden som användes för att undersöka arbetets syfte och frågeställningar är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter deltog i undersökningen och samtliga är verksamma som samhällskunskapslärare i årskurs 4–6. Resultatet som framkommer är att innebörden av ett normkritiskt förhållningssätt är att motverka diskriminering och kränkningar genom att främja en normmässig mångfald. Det framkommer att lärarna inte lägger någon vikt vid styrdokumenten gällande ett normkritiskt förhållningsätt utan de utgår ifrån sina egna erfarenheter och värderingar gällande arbetet med normkritik, normer och värden. Vidare visar resultatet att lärare ser ett antal möjligheter med en normkritisk pedagogik och utmaningar med arbetet. De anser att normkritik är relevant i samhällskunskapsämnet då det ger tillfällen, att ge elever grundläggande kunskaper och förståelser för normer för att vidareutveckla deras kritiska tänkande. Det framkommer även, att ett normkritiskt förhållningssätt är relevant för värdegrundsuppdraget då det bidrar till att fostra demokratiska medborgare som hyser respekt för sina medmänniskor.

Syftet med vår studie var att undersöka individens upplevda effekter av parasporten ur individ-, samhälls- och hälsoperspektiv. Undersökningen bygger på sex intervjuer med ungdomar upp till 25 år som utövar någon form av parasport samt en intervju med en tränare av ett parasportlag. Den intervjun har vi använt till bakgrundsintervju. Intervjuerna med parasportsutövarna analyserades med hjälp av Meads teori om medvetandet, jaget och samhället, Cooleys teori om spegeljaget samt Giddens teori om den reflexiva självidentiteten. Under kategorisering av intervjumaterialet uppkom fem olika kategorier; individers syn på funktionshinder och samhällets bemötande, värderingar om funktionshinder, parasportens inverkan på identitets- och självuppfattningen, medias presentation av parasport, individer med funktionshinder och parasportens betydelse för den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Resultatet visade att individernas identitets- och självuppfattning påverkades i viss grad av utövandet av parasport. I resultatet framkom även att den fysiska hälsan påverkades till viss del av parasport utövandet men att majoriteten deltog för att få social samvaro med andra i liknande situation. Slutligen så framkom det hur individer med funktionshinder upplevde samhällets syn och attityder angående individer med funktionshinder och hur det påverkade deras sätt att tänka och agera. / The purpose of this qualitative study was to explore individual perceived effects of adapted sport from the perspective of the individual, societal and health perspective. The data consists of six interviews with young people up to 25 years who practice some form of parasport as well as an interview with a coach of adapted sport, which we used as a background interview. The interviews with the sports practitioners were analyzed by Mead´s theory about I, Me and Self, Cooley´s theory of the looking glass self and Gidden´s theory of the reflexive self-identity. During the categorization of the interview material five different themes were discovered; the individual approach to disability and social treatment, values on disability, the adapted sports impact on the identity and self-perception, the media´s presentation of adapted sports and individual with disabilities and sport´s impact on the sports practitioners’ physical, mental and social health. The results showed that the individual identity and self-perception was partly affected by exercising adapted sport. The results also showed that the physical health partly was affected by exercising parasport but that the majority participated to get social interaction with others in similar situations. Finally, it arose that how people with disabilities experienced society´s view and attitudes concerning individuals with disabilities affected the sports practitioners´ way of thinking and acting.

<p>This thesis treats the normative power of the European Union and its affect on Macedonia. The main purpose has been to look closer with the use of the application of Ian Manners theory of normative power on the Macedonian case. The focus will be to answer the following questions: Does the European Union act as a normative power in relation to Macedonia, if so, how are these values diffused? Has there been any effect of the spreading of these values? Based on six interviews and the available material of European Union strategies for the Macedonian membership I have attempted to understand to what extent the European Union’s normative power has had an influence in Macedonia. The result of my analysis is confirmation of the European Union as a normative power in Macedonia and the understanding of the methods of application.</p>

I denna kvalitativa intervjustudie har sex syskon till personer med diagnos inom autismspektrumtillstånd intervjuats för att få ett inifrånperspektiv på familjens situation. Syftet var att se huruvida stämplingens effekter påverkade familjemedlemmarna för att kunna dra en slutsats kring om familjen kunde betraktas som medstämplade. Resultatet visade att interaktionen med myndigheter i många fall upplevdes som tärande vilket skapade oro hos respondenterna, utöver detta upplevdes ofta omgivningens reaktioner mot syskonet som smärtsamt. Resultatet ställdes i analysavsnittet mot norm samt avvikelseteori, där kunde det faktum att familjen blir påverkad utav stämplingen bekräftas. Vid analys mot normteori uppvisade resultatet tecken på ett eget utvecklat familjärt normsystem som användes för att syskonet med diagnos inom autismspektrumtillstånd ej skulle uppleva sig exkluderad. Detta normsystem tenderade att fungera begränsande för respondenten då denne valde att vänta alternativt avstå från att berätta saker för föräldrarna för att inte riskera en exkludering utav syskonet. I analysdelen visade det sig även att respondenten i flera fall idealiserades då denne kontinuerligt jämfördes med syskonet. Detta kan tydas som att respondenten som en konsekvens utav att syskonets stämplats som avvikande, i kontrast får utgöra idealet. Detta upplevdes i flera fall svårt då omgivningens idealbild ej stämde överens med respondentens självbild.

Studiens övergripande syfte är att göra en kvalitativ studie om hur transpersoners livsvillkor påverkas av deras könsidentitet, könsuttryck samt heteronormen. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur transpersoner upplever att de blivit bemötta när de passerat som kvinnor och/eller uttryckt en kvinnlig könsidentitet jämfört med när de passerat som män och/eller uttryckt en manlig könsidentitet. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med fem självidentifierade transpersoner, varav tre identifierade sig som MtF (Male to female), en som FtM (Female to male) och en som intergender eller genderqueer. Deltagarna rekryterades med hjälp av Internet samt med hjälp av personliga kontakter. Med utgångspunkt i socialkonstruktivistiska teorier som queerteori har en tematisk analys av insamlad data genomförts, av vilken det framgått att transpersoners livsvillkor i stor utsträckning påverkas av heteronormen samt att de blivit bemötta på mycket olika sätt beroende på om de passerat som män eller kvinnor. Forskning om transpersoner i relation till socialt arbete är i Sverige idag mycket begränsad och denna studie kan på ett småskaligt plan bidra till att fylla det hål som forskning om transpersoner i relation till socialt arbete utgör.

Träning kan ses som en trend då det har blivit allt mer populärt att utföra någon form av fysisk aktivitet. Inom socialpsykologisk teori har trender förståtts som ett sätt för individer att tillfredsställa sina behov av att anpassa sig efter den sociala omgivning de lever i. Socialpsykologin har också visat att det är fruktbart att synliggöra normer genom att intervjua individer som definierar sig som normbrytare. Denna studie syftar därför till att undersöka träningstrenden ur icke-användares perspektiv genom tio kvalitativa intervjuer med individer som inte anser sig vara fysiskt aktiva. Resultatet visar att träningstrenden har en inverkan på individer som inte aktivt deltar i den då de upplever ett utanförskap. Dessutom finns det andra faktorer som tydliggör utanförskapet och individers upplevelse av det. Media och materiella ting är två sådana faktorer som båda har en stor del inom trenden. Icke-användares inställning till träningstrenden är delad på så sätt att träningens popularitet skapar förutsättningar för ett hälsosamt samhälle, samtidigt som dessa förutsättningar motarbetas då träningens popularitet medför en stress och press att prestera utefter ett ideal som är svårt att uppnå. Det innebär också en svårighet att gå emot träningstrenden då den speglar normen i samhället att vara hälsosam, vilket gör att ett icke-deltagande kan anses som avvikande från ett kollektivt handlande.