Denna uppsats undersöker hur lärare i svenska som andraspråk på introduktionsprogrammet och inom SVA-grund för vuxna integrerar genusperspektivet i sin undervisning. Genom en kvalitativ studie baserad på fyra semistrukturerade intervjuer undersöks följande forskningsfrågor: Hur integrerar SVA-lärare genusperspektivet i sin undervisning och vilka pedagogiska metoder samt material prioriteras? Hur uppfattar SVA-lärare integreringen av genusperspektivet och vilken inverkan anser de att det har på elevernas lärande och utveckling? Finns det skillnader i hur lärare inom SVA-grund för vuxna och språkintroduktion integrerar genusperspektivet för att skapa ett inkluderande klassrum och uppmuntra eleverna att reflektera över genusfrågor ur ett bredare samhällsperspektiv? Undersökningen visar att lärare använder varierande material, såsom skönlitteratur, sakprosa och filmer, för att skapa inkluderande klassrum där genusfrågor ur ett queerperspektiv kan diskuteras och reflekteras över. Resultaten visar att genusperspektivet genomsyrar undervisningen i båda undervisningsformerna, men med olika materialangrepp. I språkintroduktion används ett brett spektrum av medier och samarbeten med externa organisationer vilket möjliggör en djupare behandling av genusfrågor. Inom SVA-grund för vuxna är undervisningen mer bunden till läroboken och sakprosatexter, och de kortare kurserna begränsar möjligheterna till fördjupade diskussioner. Trots dessa skillnader anpassar lärarna sina metoder för att skapa en lärmiljö som främjar reflektion och kritiskt tänkande kring genusfrågor.

Jag har intervjuat bildlärare i de lägre åldrarna i syfte att få syn på hur dessa arbetar med normer och genus i bildämnet. Det står i styrdokumenten för grundskolans tidigare år att läraren skall arbeta kritiskt med normer och könsmönster, men det är inte utskrivet i de centrala målen för bildämnet i de tidigare åren utan dyker upp först i målen för högstadiet. Då bilder spelar en stor roll i barns vardag och ofta visar stereotypa normer, tror jag att det är viktigt att bildlärare arbetar normkritiskt och lämnar utrymme för barnen att diskutera och utforska normer och könsroller redan i de lägre åren. Studien jag har utfört är av kvalitativ art. För att kunna få svar på mina frågor har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med fem bildlärare som arbetar inom de tidigare åren av grundskolan på tre skolor i en av Skånes kommuner. Jag har analyserat svaren tematiskt ur ett normkritiskt genusperspektiv. Resultatet visar på att lärare arbetar normkritiskt med elever i skolans yngre åldrar genom bildanalys och bildhistoria, men även genom gestaltning och kreativt arbete. Detta verkar dock mest bero på lärarens eget intresse av att bedriva en sådan pedagogik, och inte för att styrdokumenten uppmanar till det.