En rad förändringar i de kommunala verksamheterna kan hänföras till tankarna kring behovet av ett nytt tänkande och åtgärder för modernisering av offentlig verksamhet, en förändringsvåg som ofta beskrivs med samlingsbegreppet New Public Management (NPM). Offentlig styrning har blivit allt mer lik den privata och med NPM har offentliga verksamheter tagit mer sikte på marknadskrafterna. En konsekvens av detta tänkande är att medborgarnas synpunkter på verksamheten tilldelas en allt större vikt. Klagomålshantering har för många privata företag under en längre tid varit ett naturligt sätt att hantera kundernas synpunkter på verksamheten. I företag som är inne i en satsning på total kvalitet (TQM) betraktas klagomålshantering ofta som ett del- eller följdmoment till dessa ansträngningar. TQM, ett koncept med grunderna i den japanska tillverkningsindustrin, har som centrala ledord att kunden ska stå i centrum, arbeta med processer och basera beslut på fakta.Idag används TQM som ett uttryck för organisationens syn på kvalitet även av många offentliga organisationer. Hur klagomålshantering ska betraktas i den kommunala verksamheten är dock inte självklart. Kundbegreppets innebörd i de kommunala verksamheterna, den stora variationen i tjänsteutbudet samt de nationella styrdokumenten, som i hög utsträckning påverkar utformningen påverkar möjligheterna till att utforma verksamheten, gör att både avsikten med att införa klagomålshanteringen och hur den används inte är lika uppenbart i den kommunala verksamheten som i privata företag. I Norrköpings kommun togs i början av 2004 ett beslut att införa klagomålshantering i hela organisationen. Beslutet i kommunfullmäktige var ett led i utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbete som har sina tankemässiga grunder i TQM konceptet. Det systematiska kvalitetsarbetet ges, som ett av fyra ledord, en framträdande plats i kommunens nya styrmodell som fastställdes i början av 2003.

Syftet med studien är att kartlägga flygfrakten i Sverige, och undersöka hur förutsättningarna samt möjligheterna för att ta emot en större del flygfrakt på Norrköpings flygplats ser ut. Studien har genomförts med hjälp av litteraturstudie, prognostisering samt intervjuer. Resultatet från studien visar att det i nuläget inte finns någon efterfrågan för flygfrakt via Norrköpings flygplats. Det finns dock möjligheter att utöka flygfrakten till flygplatsen eftersom företag i regionen flyger sin frakt via exempelvis Örebro och Arlanda istället för Norrköping. Flygplatsen skulle klara av att ta emot mer flygfrakt redan idag, men för att långsiktigt kunna konkurrera som en fraktflygplats och ta emot en större mängd frakt behöver investeringar i form av terminalbyggnader göras. Dessutom behöver ytterligare resurser läggas på marknadsföringen av flygfrakten för att hitta intresserade samarbetspartners. Inom den närmsta framtiden ser en ökning av flygfrakten genom Norrköpings flygplats inte ut att vara möjlig, men om Norrköpings kommun och Norrköpings flygplats tillsammans arbetar aktivt med flygfraktsfrågan så finns förutsättningarna för att flygfrakten långsiktigt kan bli en del i Norrköping som logistiknav.

Denna uppsats utforskar effektiviteten av klimatanpassningsåtgärder i Norrköpings kommun, med särskilt fokus på hanteringen av ökad klimatpåverkan. Genom en detaljerad genomgång av klimatförändringarnas påverkan på den urbana infrastrukturen identifierar studien centrala utmaningar och strategiska val som har implementerats mellan åren 2010 och 2024. Med användning av tematisk analys som både metod och teoretiskt ramverk, analyseras data insamlat från djupgående intervjuer och omfattande dokumentstudier för att ge en systematisk överblick av de anpassningsstrategier som tillämpats. Resultatet i denna uppsats utforska och analysera de utmaningar som svenska kommuner står inför i sin strävan att anpassa sig till det ökande behovet av klimatanpassningsåtgärder. Resultaten diskuteras i ljuset av tidigare forskning om institutionell kapacitet, styrningsmekanismer och samverkan mellan olika sektorer. Denna forskning bidrar till en djupare förståelse för de politiska, tekniska och administrativa aspekterna av klimatanpassning. / This thesis explores the effectiveness of climate adaptation measures in Norrköping Municipality, with a particular focus on managing increased precipitation levels and stormwater. Through a detailed examination of the impact of climate change on urban infrastructure, the study identifies key challenges and strategic choices implemented between the years 2010 and 2024. Using thematic analysis as a method and theoretical framework, data collected from in-depth interviews and extensive document studies are analyzed to provide a systematic overview of the adaptation strategies employed. The study's findings reveal a range of adaptive measures that have been utilized to mitigate the effects of climate change. The results are discussed in light of previous research on institutional capacity, governance mechanisms, and collaboration between different sectors. This research contributes to a deeper understanding of the political, technical, and administrative aspects of climate adaptation.

Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt. Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ”Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ” är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande. Inom en kommunal samverkan som involverar flera olika aktörer finns det ingen självklar ansvarsfördelning, eftersom varje kommun har områden som de enligt lag måste kunna erbjuda sina medborgare, som utbildning och omsorg. Samverkan mellan kommuner utmanas därför genom att det inte finns en självklar ansvarsfördelning. Denna uppsats analysera och diskutera vilka slags ansvarsformer som finns inom den kommunala samverkan mellan Linköping och Norrköping, och hur ansvarigheten tas mellan kommunerna och andra aktörer. De samarbeten som undersöks är ”Fjärde storstadsregionen” och ”Norrköpings Symfoniorkester”. Inom dessa samarbeten har tre olika ansvarsformer identifiera, det politiska, professionella och juridiska ansvaret. Dessa former av ansvar har analyserats genom att se inom vilka aspekter som ansvaret tas. I ett bra samarbete kräver en bra ansvarfördelning, där det är klart vilket slags ansvar som finns, samt vem som är ansvarig för vad och hur och till vem ansvaret är riktat mot. Problem som har visats sig inom ansvarfördelningen i den kommunala samverkan mellan Linköping och Norrköping beror bland annat på att: det inte finns någon som är ytterst ansvarig, politiska beslut krockar med det professionella ansvaret, den kommunala organiseringen av Norrköpings Symfoniorkester har för otydliga gränsdragningar för att kunna ta ansvar och att det juridiska ansvaret är toppstyrt. Detta beror bland annat på svårigheten med att fördela ansvar inom ett governance-samarbete, vilket är ett vanligt karaktäristiskt drag för dagens samhälle.