The aim of this thesis is to describe Political Science students’ experiences of studies and work life. Students’ reflections on their study situation as well as their envisaged and later experienced work life have been analysed through cross-sectional as well as longitudinal data. Central research questions are how students at the beginning and the end of their studies perceive their study program, how the communication patterns between teacher and students are negotiated, and what discourses of knowledge and competence operate in the program and in work life as well as how students of Political Science experience the transition from higher education to working life at two Euro-pean universities, and how Political science students and students in two professional programmes experience the transition from higher education to work life. The empiri-cal studies are presented in four articles. Ethnography, phenomenography and dis-course analysis have been applied. The results show that students embark on the pro-gram with dreams of being in the halls of power in Brussels or becoming famous by appearing in the media. They are, however, also driven by a Bildung incentive. Towards the end of their studies, more down-to-earth visions of the future as investigators have replaced their previous dreams. Another result is the ongoing negotiations about their role and the purpose of e.g. seminars, which convey double messages about what to say and when to contribute. They also report a rational and generic relationship between their studies and the work tasks, indicating that they have acquired a set of general skills that are helpful for them in their work. When moving from studies into work life, they report having a feeling of being squeezed between the politicians and the general public. Surprisingly, few of them regard themselves as having power in the decision-making arena. Keywords: Higher education, Work life, Trajectories of learning, National comparisons, / Syftet med avhandlingen är att beskriva studenter inom statsvetenskap och deras resa genom akademin ut i arbetslivet. Genom att undersöka studenternas reflektioner och tankar kring sin studiesituation och hur de ser på sitt kommande arbete genom att an-vända en undersökningsdesign som består av en tvärsnittsstudie och en longitudinell studie. Med utgångspunkt i syftet har ett antal forskningsfrågor formulerats; Hur upp-fattas utbildningen av studenter i början och slutet av sina studier? Vilka diskurser kring kunskap och kompetens återfinns i studieprogrammen? Vilka diskurser kring kunskap och kompetens återfinns i arbetslivet? Hur upplever studenter i statsveten-skap vid två europeiska universitet övergången mellan akademi och arbetsliv? Hur upp-lever studenter i statsvetenskap och studenter från två professionsutbildningar över-gången mellan akademi och arbetsliv? De empiriska studierna rapporteras i fyra upp-satser. Etnografi, fenomenografi och diskursanalys är de metoder som använts vid ana-lyserna av empiriska data. Många studenter väljer att läsa statsvetenskap på grund av ett allmän- bildningsin-tresse, de uttrycker också drömmen om att få arbeta i maktens korridorer eller bli kän-da som experter i media. I slutet av sin utbildning infinner sig snarare en bild av en framtida roll som utredare. Eftersom studier i statsvetenskap har en rationell karaktär med fokus på generiska färdigheter är detta inte särskilt förvånande. En grupp studen-ter som följdes under sina första fem veckor i en seminarieserie fick dubbla signaler rörande sin roll vid seminarier. Relationen mellan utbildning och arbete beskrivs som i första hand rationell och generisk, dvs de har förvärvat allmänna färdigheter som är dem till stor hjälp i arbetet. När de som nya på arbetsmarknaden talar om sin identitet, framgår att de beskriver sig som klämda från två håll i sin roll som förmedlare mellan allmänheten och makthavarna. Förvånansvärt få anser att de har någon reell makt när det gäller beslutsfattande. Nyckelord: Högre utbildning, arbetsliv, lärande, identitet, nationella jämförelser, inter-nationella jämförelser, nybörjare, erfarna studenter, professionella noviser.

In my essay, I take as starting point stories where I experience that the school context does not take advantage of the possibilities offered by the youth leisure center in gathering information about the students’ knowledge development. In my text I am going to reflect upon my irritation, how I acted and why I acted in a certain way in different situations with students. The aim of my essay is to examine how can I, in my role as a youth leisure center educator act, so that my assessment of the students can be a complement to the school’s assessment. I am even going to investigate what possibilities and learning opportunities offer the youth leisure center in being a complement to the school’s assessment procedure of students. I my essay, I will reflect on my dilemma on the hand, and on the other hand, taking different approaches and points of view. I will discuss how I interpret my actions and experience myself, but also my colleagues in the situations with the students, linked to Dreyfus and Dreyfus’s model of skill acquisition, as well as analyze my attitude by using Aristotle’s concepts of wisdom and understanding. Further on, I will discuss how the youth leisure center can be a complement to school based on peer interaction in practice and development-pedagogical perspectives, as well as through analyzing various governing documents. I conclude my essay with a reflection on my research questions, and how I perceive my task as a youth leisure center teacher to collaborate with the school in assessing the students’ knowledge development. / I min essä utgår jag från berättelser där jag upplever att skolkontexten inte tar till vara fritidshemmens möjligheter till att kunna bidra med information vad gäller elevernas kunskapsutveckling. Jag kommer i texten reflektera över min irritation, hur jag gjorde och varför jag gjorde det jag gjorde i olika situationer tillsammans med elev. Syftet är att undersöka hur jag, i min roll som fritidslärare kan agera på fritidshemmet så min bedömning av eleven kan vara ett komplement till skolan. Jag kommer även utforska fritidshemmets möjligheter och lärmiljöer skulle kunna vara ett komplement till skolan vid bedömningar av elever. I min essä kommer jag reflektera, kritisera och perspektivera förhållningssätt och synvinklar i mitt dilemma. Jag kommer att beröra hur jag tolkar och upplever mig själv men även kollegor i situationer med elever kopplat till Dreyfus och Dreyfus utvecklingsstegen, men också reflektera i mitt görande som fritidslärare över förhållningssätt klokhet och förståelse utifrån Aristoteles filosofi. Vidare ska jag diskutera hur fritidshemmet kan vara ett komplement till skolan utifrån samlärande i praktiken och utvecklingspedagogiska perspektiv, samt analys av olika styrdokument. Jag avslutar min essä med en reflektion över mina frågeställningar, och hur jag själv ser på mitt uppdrag som fritidslärare i samverkan med skolan kopplat till elevernas kunskapsutveckling. / <p></p><p></p>

Blockbaserade utvecklingsmiljöer blir allt vanligare för att lära ut grunderna i programmering. Metoden har visat sig ha flera fördelar jämfört med textbaserad programmering, som historiskt sett varit den ledande metoden för undervisning. Då textbaserad programmering dominerar industrin i stort behöver övergången från block- till textbaserad programmering ske förr eller senare, för de som tänkt fortsätta inom området. Denna övergång har visat sig innebära flera utmaningar. Som en del av detta arbete togs en textbaserad utvecklingsmiljö fram, med inspiration från styrkorna i blockbaserade miljöer. Syftet med detta var att möjliggöra en jämförelse i läsbarhet av kod mellan de olika miljöerna, samt undersöka utfallet av att hämta inspiration från blockbaserade miljöer vid skapandet av en textbaserad miljö. Den nyutvecklade miljön är ett textbaserat alternativ till en befintlig blockbaserad utvecklingsmiljö, som används för att programmera en digital lekplats. Miljön utvärderas genom två tester. Det ena testet var ett läsbarhetstest som utfördes på en klass i årskurs sju, vars elever hade minimal tidigare erfarenhet av programmering. Det andra testet var ett användartest i utvecklingsmiljön, där åtta personer med tidigare erfarenhet av programmering fick utvärdera den textbaserade utvecklingsmiljön sett till hur nybörjarvänlig den var och hur väl designprinciperna var implementerade. Utvärderingarna visade att den utvecklade miljön ansågs vara nybörjarvänlig. Testerna visade även att miljön var mer läsbar än sin blockbaserade motsvarighet och överlag väl anpassad för nybörjare. Dessutom ansågs designprincipernas implementationer underlätta utveckling i miljön. / Block-based development environments are becoming increasingly common for teaching the basics of programming. This method has shown several advantages compared to text-based programming, which has historically been more popular for educational purposes. Since text-based programming dominates the industry, the transition from block-based to text-based programming is inevitable for those who plan to continue within the field. This transition implies several challenges. As a part of this study a text-based development environment was developed, taking inspiration from the advantages of block-based development environments. The purpose of this was to enable a comparison of code readability between the two development environments and to study the outcome of taking inspiration from the strengths of block-based programming environments. The developed text-based environment is an alternative to an existing block-based environment, used to program a digital playground. The environment was evaluated through two tests. One test was a readability test with a class of students in seventh grade, who had minimal previous programming experience. The other test was a user test, where eight people with previous experience of programming evaluated the text-based development environment in regard to how beginner-friendly it was and how well the design principles were implemented. The evaluations showed that the developed text-based environment was considered beginner-friendly. The tests also showed that the environment was more readable than its block-based counterpart and overall well-suited for beginners. In addition, the implementation of design principles was considered to facilitate development in the environment.