Användningen av autentiska texter i språkundervisningen är ett mångdiskuterat ämne bland forskarna. Denna studie undersöker hur andraspråksinlärare upplever en lektion som fokuserar på arbetet med en autentisk text. Inlärargruppen som deltar i studien är internationella utbytesstudenter som läser svenska som andraspråk i Sverige på nybörjarnivå.I studien används en kvalitativ metod. Insamlade data består av ett frågeformulär med 18 studenters svar utifrån ett gemensamt arbete med en autentisk text.Studiens viktigaste resultat är att det höjde studenternas motivation att lära sig svenska om de fick läsa en autentisk text. Upplevelsen att både kunna förstå och diskutera en text som inte är skriven specifikt för svenskundervisning för vuxna nybörjare var mycket positiv för de flesta studenterna. Vidare kändes lektionen meningsfull för dem eftersom de bland annat kunde lära sig många nya slangord som berörde livet utanför klassrummet.Utifrån resultatet dras slutsatsen att lärarens ansvar att noggrant välja lektionsmaterial för att på bästa sätt främja studenternas intresse och motivation att lära sig målspråket bör betonas. En variation i språkundervisningen kan bidra till en lyckad sådan.

Syftet med den här studien var å ena sidan att granska den grammatiska progressionen beträffande reflexiva verb i några utvalda spanska läroböcker för nybörjare i åk. 6-7, då det i dessa läroböcker förekommer ord och uttryck relaterade till reflexiva verb, vars grammatiska förklaring ligger i senare kurser. Å andra sidan var även syftet att undersöka lärares uppfattningar och arbetssätt utifrån de grammatiska instruktioner och utformningar dessa läroböcker innehåller för att förebygga felaktigheter i elevernas inlärning av verb. Metoden var dels att analysera de utvalda nybörjarläromedlen i spanska för att se hur grammatiken presenteras och dels att analysera svar från ett frågeformulär som skickades ut online till ett antal utvalda lärare, om hur deras uppfattning är kring den här problematiken och om de delar samma erfarenhet. Resultatet av undersökningen kring för tidig användning av reflexiva verb visade sig inte vara ett överhängande problem, utan det fanns snarare annan problematik då det kom till verbinlärning. Studien bidrog dock till ny och bredare kunskap beträffande vad lärare möter förproblematik hos nybörjarelever. Den gav också nya frågeställningar och nya idéer till att genomföra fler studier i ämnet med elevfokus istället.

Framgångsrika undervisningsmodeller för att utveckla ordinlärning är direkt avhängiga av valet av metoder och framförallt hur väl lärarna lyckas anpassa dessa till eleverna. Detta, samt den ständigt pågående debatten angående det traditionella glosförhörets för- och nackdelar fick mig att ägna denna studie åt att penetrera hur ett urval lärare i moderna språk arbetar idag, vad som utmärker respektive metod och vilka faktorer som driver lärarna i en de ena eller andra riktningen. Syftet med studien är därför att undersöka och analysera undervisningsmetoderna i ordkunskap som används av högstadielärare inom moderna språk som spanska och tyska i deras strävan att stödja elevernas ordinlärning. De teoretiska utgångspunkter jag använder i denna studie är Krashens och Swains teorier om ordinlärning, Nations modell och Barcrofts principer för ordundervisning samt Enströms teorier om orden och deras strukturer. Den empiriska komponenten i studien utgjordes av en kvalitativ undersökningsmetod med hermeneutisk ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med två lärare i spanska och en i tyska på två olika skolor förutom observationer av ett antal lektioner. Resultatet av denna undersökning visar att metoderna varierar mellan mer klassiska, lärarstyrda dito till mer interaktiva lektionstyper med ett större inslag av kommunikativa och uppgiftsinriktade aktiviteter. Trots att metoderna varierar, är en gemensam nämnare att man på nybörjarnivå prioriterar uppbyggandet av ett grundläggande ordförråd. Detta måste ske i inledningsskedet inom ramen för en lärarstyrd undervisning med klassiska, formbaserade, metoder och med hjälp av exempelvis gloslistor och glosförhör.

Denna studies syfte är att undersöka vilka känslor och tankar som uppstår inom mig när jag går igenom en nybörjarfas i musikaliskt instrumentspel samt vilka pedagogiska strategier jag använder för att gynna mitt eget lärande av ett nytt instrument. Detta har jag gjort genom att börja spela ett instrument som jag aldrig har spelat förut, i detta fall trumpet. Jag har fört loggbok och använt videoinspelning som dokumentationsmetod och utgått från ett fenomenologiskt perspektiv på studien. Resultatet framträdde genom tematisk analys av den empiriska datan. Resultatkapitlet är uppdelat i två teman: Känslor som uppkommer i en lärprocess och Lämpliga pedagogiska strategier. Resultatet visar att frustration och engagemang är förekommande känslor i processen av lärandet, dock med övervägande fokus på frustration. I resultatet visas även att dessa känslor är oundvikliga och att en sund balans mellan dessa känslor är nödvändiga för att främja lärandet av instrumentspel. Pedagogiska strategier som användes för att främja mitt eget lärande är delmål, slutmål, konkreta övningar och samspelsmoment. Slutligen förs en diskussion kring resultatet i relation till studiens teoretiska perspektiv samt tidigare forskning inom ämnet. / The purpose of this study is to examine my thoughts and feelings that occur during a beginner stage of musical instrumental playing and how I can use the data to further improve my own learning process of instrument playing. I have done this through learning an instrument that I have never played before, in this case the trumpet. I have written a logbook and used video recordings to document the process, and I have used phenomenology as the theoretical perspective for this study. The results emerged through thematic analysis of the empirical data. The result chapter is split into two main sections: The feelings that occur in a learning process and effective pedagogical strategies.  The results show that feelings of frustration and involvement occur during the process of instrument learning, with a predominant focus on frustration. In the result it is shown that a healthy balance between these feelings is required to foster the learning process. The pedagogical strategies used to improve my learning are subgoals, end goals, concrete practices and moments of interplay. Finally, a discussion of the results will take part in relation to the study’s theoretical perspective and previous studies.

Kjellstedt, C & Grönqvist, S. Sjuksköterskans upplevelse av otillräcklig smärtlindring. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde, Omvårdnad, 2010.Sjuksköterskan möter dagligen patienter med smärta och har en nyckelposition när det gäller att bedöma patienters smärta samt utvärdera smärtbehandlingen. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse och känslomässiga hantering av att inte kunna smärtlindra patienter, ur ett avancerad nybörjar- expert perspektiv. I denna studie användes Giorgis deskriptiv fenomenologi. Totalt fyra djupintervjuer med sjuksköterskor på en somatisk avdelning genomfördes. Patricia Benners stadier avancerad nybörjare och expert användes för att skapa en djupare förståelse för sjuksköterskans upplevelser. Resultatet visar att sjuksköterskor känner sig frustrerade och maktlösa då de inte kan lindra patienters smärta. Att hantera dessa känslor kräver både klinisk erfarenhet och en god gemenskap på avdelningen. Avancerade nybörjares bristande kliniska erfarenhet får till följd att de har ett större behov av stöd från kollegor. Nyckelord: Avancerad nybörjare, deskriptiv fenomenologi, expertsjuksköterska, frustration, smärtlindring, upplevelse. / Kjellstedt, C & Grönqvist, S. Nurse´s experiences of inadequate pain relief. A phenomenological study. Degree project in Nursing 15 Credit Points. Malmö University. Health and Society, Department of Nursing, 2010.A nurse daily meets patients who suffer from pain and has a key role in assessing this pain as well as in evaluating the treatment plan. The aim of this study was to describe some nurses’ experiences and emotional coping of not being able to relieve the patient’s pain, from an advanced beginner- expert nurse perspective. For this study Giorgi’s descriptive phenomenological approach was used. A total of four in depth interviews was conducted with nurses working at a hospital ward. Patricia Benner’s theory of advanced beginners and expert nurses was used to give a deeper understanding of the nurse’s experiences. The result show that nurses experience feelings of frustration and powerlessness when not being able to relieve a patient’s pain. Coping with these feelings needs clinical knowledge as well as a good atmosphere on the ward. Due to their lack of clinical knowledge advanced beginners has a bigger need for support from colleagues. Keywords: Advanced beginners, descriptive phenomenology, expert nurses, frustration, pain relief, experiences.

Bland alla rollspel ute i världen så är Dungeons & Dragons det mest populära. Dess utgivare påstår att det även blir mer nybörjarvänligt för varje ny version som publiceras. Denna studie utforskar validiteten på det genom att undersöka problemformuleringen: Hur nybörjarvänliga är Player’s Handbook böckerna för Dungeons & Dragons editionerna 3.5 och 5E? Datainsamlingen utfördes genom användbarhetstester med flera frivilliga deltagare som försökte skapa en karaktär i någondera versionen under en tidsgräns. Författarna skrev ner och jämförde anteckningar från deltagarnas upplevelser och kom fram till att det saknades flera element för att någon av versionerna ska vara nybörjarvänliga. För personer som inte vet mycket, om inte någonting alls, om Dungeons & Dragons så var det en komplicerad och svår process. För framtida arbete rekommenderar författarna att undersöka flera äldre versioner av Dungeons & Dragons för att få bättre insikt i varför de nya versionerna är skrivna som de är.

<p>The aim of the study was to describe how anaesthetic nurses, within both advanced beginner and expert levels, experience their professional role as they perform a general anaesthetic.</p><p>The study had a descriptive design with a qualitative approach in which ten advanced beginners- and ten expert anaesthetic nurses from an operating theatre and an ambulatory surgical ward at a hospital located in the middle of Sweden, participated. All data was collected in an interview with semi-structured questions which focused on how the anaesthetic nurses experience their work. The data were analysed with qualitative content analysis. The results are presented in categories and themes. The themes were formed from the categories. Themes for the advanced beginners were: <em>support develops self confidence that gives the feeling of satisfaction</em> and <em>lack of support impedes further development of independency and gives the feeling of insecurity</em>. Themes for the experts were: <em>experience and new challenges in a supported environment give satisfaction</em> and <em>lack of support and own insecurity give dissatisfaction</em>. The advanced beginners described their experiences in a more descriptive way, while the experts had more difficult to describe what they experienced. The advanced beginners wanted more support from their colleagues while the experts wanted to be more independent and were also more confident in their professional role.</p> / <p>Syftet med studien var att beskriva hur anestesisjuksköterskor på avancerad nybörjarnivå respektive expertnivå upplever sin yrkesroll vid generell anestesi. Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats där tio avancerade nybörjare respektive tio expert anestesisjuksköterskor, från en allmän operations avdelning och en dagkirurgisk avdelning vid ett Mellansvenskt sjukhus, deltog i studien. Data samlades in via halvstrukturerade intervjufrågor som inriktade sig på anestesisjuksköterskors upplevelser av sitt arbete. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån kategorier som bildade olika teman. Teman som för avancerade nybörjare var <em>stöd utvecklar självförtroende som ger en känsla av tillfredställelse</em> samt <em>brist på stöd hindrar utvecklingen av självständighet och ger känsla av osäkerhet</em>. Teman för experterna var <em>erfarenhet och nya utmaningar i en stödjande miljö ger tillfredställelse</em> samt <em>bristande stöd och egen osäkerhet ger otillfredsställelse</em>. Avancerade nybörjarna beskrev sina upplevelser på ett mer beskrivande sätt medan experterna hade svårare att beskriva vad de upplevde. Avancerade nybörjarna ville ha mer stöd medan experterna ville vara mer självständiga och var mer trygg i sin yrkesroll.</p>

The aim of the study was to describe how anaesthetic nurses, within both advanced beginner and expert levels, experience their professional role as they perform a general anaesthetic. The study had a descriptive design with a qualitative approach in which ten advanced beginners- and ten expert anaesthetic nurses from an operating theatre and an ambulatory surgical ward at a hospital located in the middle of Sweden, participated. All data was collected in an interview with semi-structured questions which focused on how the anaesthetic nurses experience their work. The data were analysed with qualitative content analysis. The results are presented in categories and themes. The themes were formed from the categories. Themes for the advanced beginners were: support develops self confidence that gives the feeling of satisfaction and lack of support impedes further development of independency and gives the feeling of insecurity. Themes for the experts were: experience and new challenges in a supported environment give satisfaction and lack of support and own insecurity give dissatisfaction. The advanced beginners described their experiences in a more descriptive way, while the experts had more difficult to describe what they experienced. The advanced beginners wanted more support from their colleagues while the experts wanted to be more independent and were also more confident in their professional role. / Syftet med studien var att beskriva hur anestesisjuksköterskor på avancerad nybörjarnivå respektive expertnivå upplever sin yrkesroll vid generell anestesi. Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats där tio avancerade nybörjare respektive tio expert anestesisjuksköterskor, från en allmän operations avdelning och en dagkirurgisk avdelning vid ett Mellansvenskt sjukhus, deltog i studien. Data samlades in via halvstrukturerade intervjufrågor som inriktade sig på anestesisjuksköterskors upplevelser av sitt arbete. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån kategorier som bildade olika teman. Teman som för avancerade nybörjare var stöd utvecklar självförtroende som ger en känsla av tillfredställelse samt brist på stöd hindrar utvecklingen av självständighet och ger känsla av osäkerhet. Teman för experterna var erfarenhet och nya utmaningar i en stödjande miljö ger tillfredställelse samt bristande stöd och egen osäkerhet ger otillfredsställelse. Avancerade nybörjarna beskrev sina upplevelser på ett mer beskrivande sätt medan experterna hade svårare att beskriva vad de upplevde. Avancerade nybörjarna ville ha mer stöd medan experterna ville vara mer självständiga och var mer trygg i sin yrkesroll.

Bakgrund: Det finns väl rapporterat kunskap och teoribildningar om sjuksköterskans övergång från utbildningen till det praktiska yrkesutövandet. Den kunskap som saknas är bland annat hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever sina förmågor i praxis, särskilt i relation till god vård och omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser av sin kunskap i relation till kraven på säker vård och omvårdnad. Metod: Studien genomfördes som litteraturöversikt som bygger på nio vetenskapliga artiklar. Analysmetoden var deduktiv innehållsanalys (template analysis; Malterud,1998). Strukturen i analysmetoden byggde på modellen människa, teknik och organisation av Ödegård (2006). Resultat: Analysfynden formades efter kategorierna människa, teknik, organisation enligt Ödegårds modell. Dessa kategorier innehåller åtta subkategorier: fysisk påfrestning, förhindrad koncentration, känslomässig otillräcklighet, oförmåga till kritiskt tänkande inom omvårdnad; stödberoende vid akuta situationer, frustration vid invecklad och krånglande teknik; gäst i den dysfunktionella verkligheten och den svaga punkten – den ojämna bemanningen. Slutsats: Analysen av nio vetenskapliga arbeten med stöd av Ödegårds och Benners teoretiska begrepp har visat att övergången från sjuksköterskestudent till novis och avancerad nybörjare, det vill säga en övergång från teoretisk kunskap till praktisk handling, innefattar upplevelser av en samling av hinder. Hindren manifesteras tydligast i relation till sjuksköterskans upplevelser av sin kunskap enligt kategorin människa och måttligt enligt kategorierna teknik och organisation. Vad gäller den oerfarna sjuksköterskans kunskapsproblem i relation till kraven på säker vård och omvårdnad, visas i arbetet att dessa härrör främst från begreppen människa och organisation och endast sparsamt från begreppet teknik. / Background: A nurse graduate’s transition period in her profession is well illustrated from previous studies and theories. However, what has been overlooked is how the newly graduate perceives her ability in practice, especially in relation to what is actually required in good nursing care. Aim: The aim of this study was to elucidate the newly examined nurse’s experience of her conception of what is demanded of her in relation to a safe care. Method: This study was carried out as a literature review from nine scientific articles. The analysis method was a deductive content analysis (template analysis; Malterud, 1998). The structure of the analysis was based on the model Man -Technique-Organisation of Ödegård (2006). Results: in the analysis, originated from the categories – man– technique – organisation after the model of Ödegård, emerged eight subcategories: physical stress, distraction, emotional inadequacy, inability to objective thinking regarding nursing care; need of support in urgent situations, frustration in dealing with complicated and difficult technology; a guest in a dysfunctional reality, and the weak link – an imbalance in staffing. Conclusion : The analysis of nine scientific articles, with support of Ödegård’s and Benner’s theoretical concepts, has shown that the transition from a student nurse to novice and advanced beginner, i.e. a transition from the theoretical knowledge to the knowledge in practice, subsequently includes experiences of restraining aspects which leads to problem issues. The nurse’s inability in practice is manifested clearly according to the category person and moderately to the categories technology and organisation. Regarding the newly examined nurses’ experience of knowledge issues in relation to the demand in giving a good and safe nursing care, the results originate primarily from the concepts Man and Organisation, and only hardly from the concept, technology.

I de gymnasieprogram där moderna språk ingår som ett obligatoriskt ämne kan elever antingen fortsätta med språket som de läste på grundskolan eller börja om med ett nytt språk på steg ett. Denna uppsats fokuserar på dessa elevers målsättningar, attityder och målorienteringar för språkinlärning utifrån perspektiven av självbestämmande teori och målorienteringsteori. Ett urval av gymnasieelever som läser moderna språk steg 1 på en gymnasieskola i Malmö fick besvara ett frågeformulär om deras motivation för språkkursen som de går. Resultaten visar att autonoma målsättningar samt en känsla av kompetens och samhörighet är nödvändiga för hög motivation. Urvalsgruppens målorientering visar däremot att även högmotiverade elever tenderar att uppvisa kontrollerade motivationsmönster vilket tyder på att moderna språk förblir, i många elevers ögon, ett skolämne snarare än en möjlighet att utvidga sina språkliga och kulturella horisonter. Det görs flera språkdidaktiska rekommendationer för att arbeta motivationsfrämjande med elever som läser moderna språk på steg 1 på gymnasiet. Det rekommenderas bland annat att skapa betydelsefulla kommunikationssituationer eller att arbeta strategiutvecklande för att öka elevernas självupplevda effektivitet och känsla av kompetens. / In high-school programs where a second language is included as a compulsory subject, students can either continue with the language they studied in middle school or start anew with a new language at level one. This paper focuses on these students' goals, attitudes, and goal orientations in relation to language acquisition from the perspectives of self-determination theory and goal orientation theory. A selection of high-school students studying a second language at a beginner level in a high school in Malmö answered a questionnaire about their motivation for the language course they were taking. The results show that autonomous goals, as well as a sense of competence and relatedness, are essential for high motivation. However, the goal orientation of the selected group indicates that even highly motivated students tend to exhibit controlled motivation patterns, suggesting that the second language remains, in the eyes of many students, a school subject rather than an opportunity to broaden their linguistic and cultural horizons. Several didactical recommendations are made to enhance students’ motivation when studying a second language at a beginner level in high school. This includes, among other things, creating meaningful communication situations or working to help students develop learning strategies that will enhance their self-efficacy and feeling of competence.