1 |
Meddelanden genom pressen : En c-uppsats om pressmeddelandens omvandling till nyheterLindberg, Rebecka, Sundin, Emelie January 2012 (has links)
No description available.
|
2 |
Såg du nyheterna igår? : En studie om vikten av att minnas nyheternas innehåll.Nygren, Sara, Rolandsson, Victoria January 2011 (has links)
It is in society's interest that news is conveyed in a correct and memorable manner. News contributes to general knowledge and increases awareness of other people's life situations. Because of news the population is able to follow and be a part of the political debate. Therefore, it is important that one remembers what one has seen, both in long and in short term, i.e. memorability is a critical aspect when it comes to news. The aim of this work was to study the news form a memorability perspective, that is, how long one remembers the news after watching them. Also, aspects such as length and complexity of news reports were studied. The results show that the percentage of memorability steadily decreases over time. The test was conducted under a period of four days. The results also suggests that it is easier to remember short news reports rather than long news reports and soft news rather than hard news.
|
3 |
Valspurten 2010 i Dagens Nyheter : Politiskt vinklad journalistik på nyhetsplats / The Swedish 2010 election coverage in Dagens Nyheter : Politically biased or unbiased?Vilhelmsson, Kent, Ferhatovic, Muhamed January 2010 (has links)
This essay speaks about the medial coverage made by the Swedish newspaper Dagens Nyheter. The periods examined are the two weeks before the election day (5 September – 19 September 2010). The purpose of our study is to find out if the newspaper was neutral and did not write in favour of any political party or political block in the newssection. After the elections in Sweden 2010 there have been discussions about the medias in the country being biased, and claims have been made that the news have been written in favour of a certain political party or a bloc. Dagens Nyheter is a newspaper that is respected in Sweden and their debate-page called “Dagens Nyheter - Debate” is agenda-setting for the rest of the media in Sweden. Therefore it is important to see whether this newspaper was publishing articles in favour of a political party or not.
|
4 |
Videoreportern : uppstickaren som dras med sina begränsningarSahlin, Josefina January 2013 (has links)
Ny teknik har både möjliggjort att videoreportrar som yrkesgrupp finns, men också för nya typer av innehåll och berättande (Nygren 2013, Jönsson & Strömbäck 2007). Videoreportern nämns ofta i studier som tar upp ny journalistik i den digitala världen, men har inte varit i fokus i någon större undersökning. Syftet i denna studie är att ta fram och klargöra vad för slags nyhetsinslag en videoreporter producerar, samt hur formen av videoreporters inslag skiljer sig från andra teams inslag (exempelvis team som består av en reporter och en fotograf/redigerare). Utifrån detta har en kvantitativ innehållsanalys gjorts som har besvarat hur vanligt det är att videoreportern producerar inslag, hur könsfördelningen inom arbetsrollen videoreporter ser ut, samt hur innehåll och form skiljer sig i inslag producerat av en videoreporter jämfört med övriga team. Då videoreportern är vanligast inom lokala nyhetssändningar har de analysenheter som valts ut varit: SVT Sydnytt, SVT Gävleborg, TV4 Jönköping och TV4 Stockholm. Enheterna representerar endast lokala nyhetssändningar och både storstad och större tätort. Resultatet visar på att videoreportrar är den näst vanligaste arbetsrollen. Videoreportern producerar 13 % av alla inslag som sänds i de lokala nyhetssändningarna. Yrket är jämnt representerat inom kvinnor och män. De punkter som videoreporterns inslag skiljer sig på framför allt, är att de inte finns representerade inom sport och innehåller inte några anonyma intervjuer. Slutsatsen blir att videoreportern arbetar på likartat sätt som övriga team, men där de skiljer sig är det på grund av videoreporterns begränsningar och inte möjligheter. / Advances in technology has both enabled video journalist as a profession, and also new types of content and narrative (Nygren 2013, Jönsson & Strömbäck 2007). Video journalists are often mentioned in studies that address the new journalism in the digital world, but have not been the focus of a major investigation. The purpose of this study is to develop and clarify what kind of news reports a video journalist produces, and how the news package of video journalists differs from packages produced by other teams. Based on this, a quantitative content analysis was made that has responded to how regular video journalists produce reports, the gender balance within video journalists, and how the content and package of reports produced by video journalists differ from reports produced by other teams. Video journalists are most common in local newscasts, therefore the units of analysis chosen were: SVT Sydnytt, SVT Gävleborg, TV4 Jönköping and TV4 Stockholm. The units represent only local newscasts and in both metropolitan and major urban area. The result shows that the video journalist is the second most common team in local news. Video journalists produce 13% of all reports in local newscasts. The profession is equal represented in men and women. The elements that video journalists’ reports differ in particular, is that they are not represented in the sport and they contain no anonymous interviews. The conclusion is that video journalists work in a similar way as the other teams, but where they differ is because of the video the journalist’s limitations and not opportunities.
|
5 |
Nyheter i förändning : En explorativ studie av nyhetsartikeln på nät och papper i svensk dagspress / The transformation of news : An exploratory study of digital and analog news in the Swedish daily pressArnell, Annika, Amanuel, Sofia January 2013 (has links)
Title: The transformation of news - an exploratory study of digital and analog news in the Swedish daily press. Author: Annika Arnell and Sofia Amanuel Tutor: Lowe Hedman Purpose: This explorative thesis attempts to study if new ways of news production and distribution created by recent digitalization processes and technical development has different impacts and effects when the same news events is published in the same daily newspaper in a digital as compared to an analog platform. Method/Material: The method used is an explorative qualitative content analysis. The articles are divided into three levels: main news, middle-sized news and notes. The material consists of 40 news articles from two Swedish daily newspapers, with a divide of 20 news articles per newspaper. Main results: This study demonstrates that there are differences in how a news article is formed in a digital as compared to an analog platform. The differences show that main news events are presented in the exact same way on both platforms. The smaller notes show vast differences in all categories and are often fuller on the digital platform, leaving information such as context and previous events out in the printed newspaper. The middle-sized news shows both similarities and differences. But the results are to varying to make any conclusive statement. Number of pages: 76 Course: Media and Communication studies C University: Division of Media and Communication, Department of information science, Uppsala University Period: Fall 2013 Keywords: digitalization, information technology, convergence, media logic, news schemata, news, daily newspaper, journalism, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet.
|
6 |
Dagens Nyheters skildring av pappamånadernas införande : en diskursanalytisk jämförelse av år 1995 och år 2002Sandebjer, Lise January 2013 (has links)
Syftet med studien är att undersöka och förstå hur Dagens Nyheter diskursivt skildrar införandet av den första pappamånaden år 1995 samt införandet av den andra pappamånaden år 2002. Vidare är syftet att jämföra de båda perioderna för att se om och hur diskurser och motdiskurser har förändrats. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på 102 artiklar publicerade i Dagens Nyheter åren 1994-1996 samt åren 2001-2003. För att utläsa och kategorisera diskurser och motdiskurser i empirin används en diskursanalytisk modell. Studiens resultat visar att det i huvudsak är tre diskurser som är rådande vid de jämförda tidpunkterna: jämställdhetsdiskursen, valfrihetsdiskursen och pappadiskursen. Förhållandena inom diskurserna och förhållanden mellan de rådande diskurserna har förändrats över tid. Framförallt har jämställdhetsdiskursen fått ett mer feministiskt perspektiv och valfrihetsdiskursen är vid pappamånad två mer fokuserad vid individens valfrihet och mindre vid familjens självbestämmande. Pappadiskursen har förändrats minst och fokus vid pappans ”lust och önskan” finns vid båda tidsperioderna och diskursen om pappans rättigheter är den som starkast står mot förändringar. Resultatet tolkas dels utifrån Foucaults teori om diskurser samt ställs mot tidigare forskning inom området. Studien visar att diskurser skapas och reproduceras på ett strukturellt plan där välfärds statens organisering, dess institutioner och massmedia är en del i den normering som sker och påverkar hur vi förhåller oss till och ser på vår omgivning.
|
7 |
Hur väljs nyheten? : En kvalitativ studie om urvalsprocessen på TV4 Halland.Gällnäs, Filip, Lilja, Elisabet January 2013 (has links)
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur urvalsprocessen av lokala nyheter går till på den lokala TV- stationen TV4 Halland, samt undersöka vilka aktörer och riktlinjer som ligger till grund för de nyhetsbeslut som fattas. Metod: Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer och observationer. Slutsats: Resultatet belyser hur urvalsprocessen går till och vilka element som påverkar. Vidare stämmer resultatet överens med en nyare definition av fenomenet gatekeeping där dels den kollektiva karaktären betonas, dels de geografiska, ekonomiska och visuella aspekterna lyfts fram.
|
8 |
Filmrecensionen och sifferbetyget : En analys av sifferbetygets textpåverkan i Dagens NyheterBergström, Love January 2011 (has links)
Plus, getingar och siffror. I dag har alla större tidningar ett betygssystem kopplat till sina filmrecensioner. Den sista stora dagstidningen som införde sifferbetyg på kultursidorna var Dagens Nyheter som införde en sexgradig bedömningsskala den 17 november 2006. Då DN införde sifferbetyget främst på grund av kommersiella skäl blev jag intresserad av hur sifferbetyget eventuellt förändrat filmrecensentens sätt att skriva om film (Intervju med Helena Lindblad, 28 april 2011). Denna uppsats analyserar 21 filmrecensioner innan och 18 filmrecensioner efter sifferbetygets införande i DN. I min undersökning utgår jag från fem komponenter som jag ser som filmrecensionens fem byggstenar. De är: Research, filmens handling, ställningstagande kommentarer, personlig reflektion och om recensenten närmar filmen på ett tydligt sätt. Jag har försökt att urskilja möjliga tendenser till ökning eller minskning av de olika komponenterna före jämfört med efter sifferbetygets införande. Mitt resultat är dock att sifferbetyget inte verkar ha påverkat texten nämnvärt i DN:s filmrecensioner. Men det är möjligt att om man analyserade en större mängd texter under en längre tid skulle vissa tendenser kunna urskiljas.
|
9 |
Kvinnlig och manlig nyhetsrapportering : En kvalitativ textanalys av olika aspekter på kvinnliga och manliga reportrars texterBellinder, Ida, Rollenhagen, Madeleine January 2014 (has links)
Studien undersöker om det finns skillnader mellan kvinnliga och manliga nyhetsreportrar i deras rapporterande om samma händelse och hur dessa i så fall ter sig. Genom en kvalitativ textanalys har 20 nyhetsartiklar analyserats innehållsmässigt, berättartekniskt och framställningsmässigt. Artiklarna har analyserats utifrån en del av de teorier som finns om kvinnligt och manligt språk och rapporterande.
|
10 |
"Bättre än ingenting" : en studie av teckenspråkigas behov av nyheter / "Better than nothing" : a study of dign language users' need of newsDella Morte Pålstam, Gabriella January 2014 (has links)
Denna uppsats är en studie av hur teckenspråkiga tar del av det dagliga nyhetsflödet. Syftet med studien är att undersöka vad teckenspråkiga tycker om det faktiska utbudet av nyhetsprogram för teckenspråkiga. Studiens frågeställningar är: Hur uppfylls teckenspråkigas behov av nyheter idag? Tar de teckenspråkiga del av nyheterna från Nyhetstecken? Vilken betydelse har public service för teckenspråkiga? Hur önskar teckenspråkiga att nyhetsutbudet utformades? Tillgodoser nyhetsmedierna teckenspråkigas behov ur ett demokratiperspektiv? Att kunna ta del av den samhällsinformation som finns är en viktig del i ett demokratiskt samhälle. Därför består studiens teoretiska ram av teorin om den offentliga sfären med utvalda områden som påverkar den offentliga sfären. Därefter presenteras ett utdrag från diskussionerna kring den omdebatterade public service-modellen. Eftersom studien baseras på teckenspråkigas egna åsikter och tankar, tillämpas metoden fokusgrupper. För att studien ska vara så mångfacetterad som möjligt görs även en intervju med SVT Teckenspråk. Analysen visar att de teckenspråkiga inte tar del av Nyhetstecken för att de redan tagit del av nyheterna. Dessutom är Nyhetstecken inte tillräckligt, de behöver ofta komplettera med andra nyheter. Public service är viktig för respondenterna men det finns flera brister i tillgänglighet, speciellt teckenspråkskvalitén. De teckenspråkiga skulle börja titta på Nyhetstecken om de började sända nyheter om döva. Studien visar att respondenterna ofta stöter på otillgänglighet i tillvaron, speciellt nyheter på tv och på webben, då de inte textas fullt ut.
|
Page generated in 0.0532 seconds