Den här studien undersöker hur några lärare i idrott och hälsa på gymnasiet uppfattar ämnet som ett folkhälsoansvar och hur de i sådana fall jobbar med att förbättra folkhälsan. Genom sex djupintervjuer ville vi få en djupare förståelse kring hur lärare ser på folkhälsa i relation till undervisningen. Tidigare forskning klarlägger att en god hälsa gynnar hela samhället och att det är viktigt med hälsofrämjande insatser i tidiga åldrar. Resultatet visar utifrån vårt teoretiska ramverk, nyinstitutionell teori, att alla respondenterna ser folkhälsoansvaret som en given uppgift i ämnet, trots att det inte uttrycks tydligt i styrdokumenten. Vidare fanns det olika sätt att arbeta för att förbättra folkhälsan hos eleverna, där vissa respondenter uppgav att de arbetade med individanpassning för att uppnå de regulativa målen. Med de regulativa villkoren i åtanke ville lärarna väcka elevernas intresse för livslång och regelbunden fysisk aktivitet efter skoltiden. En del av respondenterna hade gemensamma värderingar och föreställningar om de yrkesinriktade linjer där de istället fokuserade på att fysiskt aktivera eleverna. De regulativa villkoren med kunskap om träningseffekter och hälsobiten åsidosattes då de upplevde att de inte når ut till eleverna. Där upplevde respondenterna den fysiska aktiviteten som det stora bidraget för att förbättra elevernas folkhälsa. Normativa villkoren upplevs därmed som starkare i det här fallet då de regulativa villkoren ibland utelämnas till förmån för lärarnas värderingar om elevernas bästa. De kognitivt-kulturella villkoren har mest inverkan på folkhälsan genom att lärarna väljer att undervisa i fysisk aktivitet och kunskaper om träning som de själva har ett starkt intresse för.  Med en tolkningsfrihet som respondenterna upplever i relation till kursplanen och den korta tid som avsetts till ämnet, kan en del innehåll bara vidröras och några undvikas helt och hållet beroende på tolkning.

Syfte Syftet med denna studie är att belysa de begränsningar i organisationsstruktur och beslutsfattande som finns i att driva en festival som förening, men även se vad som skiljer dem från bolagsdrivna festivaler gällande dessa två faktorer.      Forskningsfrågor - Vad utmärker beslutsfattandet i en föreningsdriven organisation ? - Vilka begränsningar kan det finnas för föreningsdrivna festivaler som kan göra det svårt att överleva på festivalmarknaden? - Hur kan föreningsdrivna festivaler hantera dessa begränsningar? Metod Vi har i den här studien haft en abduktiv ansats vilket har gjort att vi kunnat växla mellan en deduktiv och en induktiv ansats. Vi valde att göra en kvalitativ metod då vi ville fokusera studien på våra intervjupersoner och deras berättelser. Vårt empiriska material består av intervjuer med personer från olika festivalorganisationer samt artiklar och viss information från internet. Teoretisk Referensram Vår teoretiska referensram består av nyinstitutionell teori med fokus på organisatoriska fält och institutionell isomorfism, men även mål- och värderationalitet, benchmarking och teorier om ideella organisationer.  Slutsatser I vår studie har vi identifierat att det finns ett antal begränsningar som påverkar föreningsdrivna festivalers möjlighet att klara sig på marknaden. Den kanske viktigaste begränsningen vi identifierat är föreningars ovilja att anamma ett affärstänk i sin verksamhet, samt att de hellre lär genom handlingar än inför en särskild struktur att arbeta efter.

Date: 2021-06-03 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr. Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University. Authors: Sofia Glatz Westman (75/10/10), Malva Hornfelt (95/11/21). Title: Model yourself after our instructions, not our actions! An analytical discussion concerning the occurrence of ambiguity and legitimacy within organizational values and operations. Tutor: Johan Grinbergs.  Keywords: New institutional theory, legitimacy, ambiguity, contradictions, organizational hypocrisy, dissonance, decoupling, & organizational theory. Research Question: How do the employees view the use of the organization's values within their daily operations? How does the employees view the organisation’s justification of the dissonance between the company's values and the risk that the employment entails? Research Purpose: The purpose of this study is to examine and create a better understanding of how organizations with clearly outlined values act according to legitimacy and ambiguity when faced with inconsistencies in their operations. Research Method: This study was conducted through an abductive approach with the method of qualitative, semi structured interviews. Conclusion: The employees believe that the values proposed by Systembolaget are complied with and that the occured dissonance is somewhat justified.

<p>Sedan år 2005 är noterade företag skyldiga att följa internationella redovisningsstandarder, IFRS. IFRS är ett principbaserat system vilket medför att standarderna tillämpas olika. Därmed försvåras jämförbarheten mellan företags koncernredovisning. Jämförbarhet är en av de kvalitativa egenskaper som redovisningen bör uppfylla enligt IASB, organisationen som tar fram IFRS. Syftet med den här uppsatsen är att utreda vilka förväntningar redovisningsexperter har på utvecklingen av jämförbarheten mellan företags koncernredovisning samt identifiera vad experterna anser talar för och emot en förändrad jämförbarhet. I arbetet presenteras teorier som kan förutspå olika utvecklingar av jämförbarheten. Genom djupgående intervjuer med fyra redovisningsexperter har vi kommit fram till att de olika teorierna i varierande grad förmår förutspå experternas förväntningar. Experterna förväntar sig ingen större förändring av jämförbarheten mellan företags redovisning. Troligen blir det en något ökad jämförbarhet, tror de. Det finns visserligen argument som talar för en mindre homogen och jämförbar redovisning, exempelvis att fler valmöjligheter införs i några standarder. Det finns emellertid mer som talar för en ökad jämförbarhet, menar experterna. Bland annat utvecklas branschpraxis, företag imiterar varandra och i vissa standarder tar IASB bort valalternativ och därmed tvingas företagen att redovisa mer homogent.</p>

Sedan år 2005 är noterade företag skyldiga att följa internationella redovisningsstandarder, IFRS. IFRS är ett principbaserat system vilket medför att standarderna tillämpas olika. Därmed försvåras jämförbarheten mellan företags koncernredovisning. Jämförbarhet är en av de kvalitativa egenskaper som redovisningen bör uppfylla enligt IASB, organisationen som tar fram IFRS. Syftet med den här uppsatsen är att utreda vilka förväntningar redovisningsexperter har på utvecklingen av jämförbarheten mellan företags koncernredovisning samt identifiera vad experterna anser talar för och emot en förändrad jämförbarhet. I arbetet presenteras teorier som kan förutspå olika utvecklingar av jämförbarheten. Genom djupgående intervjuer med fyra redovisningsexperter har vi kommit fram till att de olika teorierna i varierande grad förmår förutspå experternas förväntningar. Experterna förväntar sig ingen större förändring av jämförbarheten mellan företags redovisning. Troligen blir det en något ökad jämförbarhet, tror de. Det finns visserligen argument som talar för en mindre homogen och jämförbar redovisning, exempelvis att fler valmöjligheter införs i några standarder. Det finns emellertid mer som talar för en ökad jämförbarhet, menar experterna. Bland annat utvecklas branschpraxis, företag imiterar varandra och i vissa standarder tar IASB bort valalternativ och därmed tvingas företagen att redovisa mer homogent.

Syftet med denna studie är att analysera frivilligheten med Corporate Social Responsibility, CSR, en trend kring samhällsansvar som organisationer idag väljer att implementera. CSR är uppbyggt kring frivilliga riktlinjer, standarder och regler vilka kan antas och modifieras av organisationerna. Denna studie ämnar ifrågasätta frivilligheten kring dessa frivilliga riktlinjer, standarder och regler. Studien är en kvalitativ textanalysstudie där avsikten har varit att synliggöra mekanismer som påverkar organisationers frivillighet i CSR-arbetet. Uppsatsen bygger på en analys av tre offentliga organisationers hållbarhetsredovisningar. Den teoretiska utgångspunkten har grundats i nyinstitutionell teori och CSR-litteratur. Studiens slutsats visar att det finns fyra mekanismer som påverkar frivilligheten: legitimitet, omgivningens krav, myter och isomorfism. Organisationers behov av legitimitet från omgivningen påverkar den valmöjlighet och frivillighet som CSR i grunden innebär. Omgivningens påverkan i form av krav och förväntningar på organisationer påträffades ha betydelse för hur organisationer väljer att arbeta med CSR. Genom att se CSR som en myt går det att förstå CSR-fenomenet som mindre frivilligt än vad som kan uppfattas vid en första anblick. Organisationer som implementerar CSR tenderar att bli isomorfa i sitt samhällsansvar. Denna studie bidrar till en förståelse för omgivningens inverkan på organisationers frivilliga ansvarstagande samt vikten av organisationsstudiers omgivningsperspektiv. / The purpose of this study is to analyze the voluntariness of Corporate Social Responsibility, CSR. This is a trend that many organizations choose to implement. CSR is built on voluntary guidelines and rules which can be adopted and modified by the organization. This thesis questions the voluntariness of these voluntary guidelines and rules. The study is a qualitative text analysis where the mechanisms that affect the voluntariness of CSR within organizations are visualized. This thesis is based on three public organizations reporting on how organizations present CSR. The theory that has been used is the new institutional theory and CSR literature. The conclusion of this study shows that there are four mechanisms that affect the voluntary nature of CSR: legitimacy, environmental demands, myths and isomorphism. Organizations surroundings affect the voluntary nature of CSR thus the organization is in need of ambient legitimacy. We found environmental requirements and expectations to have impact on the organizations and how they choose to work with CSR. By seeing CSR as a myth, one can understand the CSR phenomenon as less voluntary than it can be perceived at first glance. Organizations that implement CSR tend to be isomorphic in how they describe social responsibility. This study contributes to an understanding of the environmental impact on organizations' voluntary accountability and the importance of organizational studies with an environmental perspective.

I denna uppsats har vi studerat invandrade akademikers erfarenheter av svenskt arbetsliv med bakgrund i den senaste tidens skriverier i medierna om att invandrade akademiker i det svenska samhället ofta står utan arbete, eller är överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. Vi har i denna studie valt att rikta in oss på de invandrade akademiker som väl har kommit in på den svenska arbetsmarknaden. Finns det en anpassningsprocess till det svenska arbetslivet, och hur ser i sådant fall denna anpassning ut? Uppsatsen bygger på tio kvalitativa intervjuer. Åtta av intervjuerna är gjorda med invandrade akademiker, i huvudsak från Iran, och två med företrädare för arbetsmarknadspolitiska projekt. Studien bygger på Kondra &amp; Hursts tolkning av nyinstitutionell teori. Studien visade att de med kort erfarenhet av det svenska arbetslivet beskrev erfarenheter av anpassning, medan de med lång arbetslivserfarenhet menade att de inte behövt anpassa sig.  De som menat att de inte behövt anpassa sig beskrev dock situationer som vi utifrån teorin har tolkat som att deras ageranden blivit förgivettagna och därmed övergått till normativa beteenden. Genom studien har det framgått vilken betydelse det svenska språket har för möjligheten att få ett arbete, bli en del av gemenskapen på arbetsplatsen och förstå de rådande värderingarna och normerna. Flertalet av informanterna i studien beskrev skillnader mellan arbetslivet i hemlandet respektive Sverige gällande hierarki och sociala normer. Informanterna har anpassat sig genom att studera svenska, härma andra kollegors sätt att hantera olika situationer samt aktivt försökt lära sig “det svenska sättet” att göra saker.

It is said that concepts of organizational management can pave the way to success. This is not accurate and it is something that will be shown in the following study. Its most prominent conclusion is that the valuation governance to some extent has an impact on the formal structures, but that it had no further effects on the employee’s way of work. The purpose of this study was to investigate how the valuation governance is applied in Medley AB and the meaning of it. The study was based on a qualitative approach and six interviews with employees were conducted. The informants in the study consisted of both necessity and permanent employees as long employees with management function. The interviews were roughly 40 to 60 minutes. The study shows that Medley has taken various measures to implement valuation governance in their organization. These taken measures appear to have a limited effect and the result showed that there was no consistent organizational culture in Medley. Instead, it seemed there was talk of various subcultures that were linked to the different employment ranks. Furthermore, it seemed that the core-values did not reflect the daily work, not among the management team nor among the rest of the employees. In the discussion section of the study the result is discussed in the light of institutionalization, new institutional theory and previous research on cultural control. In conclusion, valuation governance is examined from both an internal and external organizational perspective. Suggestions for practical implications and for further research in this area are presented in the final part of the study.

Personlighetstestning har blivit en allt vanligare del av rekryteringsprocesser. Industrin som omgärdar testning växer sig allt större och omsätter idag miljontals kronor varje år. Den ökade användningen och efterfrågan har lett till att flertalet icke-vetenskapliga tester har tagits fram och anammats av organisationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur HR-aktörer och organisationer motiveras att använda personlighetstest vid rekrytering samt hur de upplever användandet. Undersökningen baserades på en kvalitativ ansats och grundades på nio intervjuer med yrkesverksamma inom HR. Intervjuerna transkriberades, kodades och tolkades sedan enligt kvalitativ innehållsanalys. Den empiri som intervjuerna utgjorde sammanfattas och diskuteras sedan utifrån nyinstitutionell teori, kompletterad med modeller för hur idéer sprider sig likt moden. Utifrån uppsatsens teoretiska ramverk framträdde en bild av att organisationer implementerar personlighetstest av två huvudsakliga skäl; effektivisering och legitimering. Detta avhandlas mer ingående under uppsatsens diskussionsavsnitt.

Syftet med studien är att undersöka hur företrädare i form av lärare vid idrottslärarutbildningar ser på Sveriges kulturtraditioner och dess påverkan i relation till friluftsliv i utbildningen. Studien utgår från en kvalitativ metod som bygger på semistrukturerade intervjuer med sju olika universitetslärare från olika universitet. Studiens resultat har analyserats utifrån Nyinstitutionell organisationsteori och begrepp som regulativa-, normativa- och kulturella villkor samt isomorfism.    Resultatet synliggör att respondenterna har en likartad bild av vilket innehåll och vilka kulturtraditioner som bör behandlas i friluftsundervisningen. Av resultatet framkommer även att denna samstämmighet bygger på Sveriges starka kulturtraditioner i friluftsliv, vilka har ett starkt fäste inom de specifika institutionerna. Vidare framkommer att respondenterna anser att kulturtraditionerna som finns i Sverige gynnar den utbildning och undervisning som bedrivs. Kulturtraditionerna ses som den centrala kärnan i det svenska friluftslivet, både utifrån ett samhällsperspektiv och undervisningsperspektiv.   Respondenterna anser även att friluftsundervisningen som bedrivs i dagens grund- och gymnasieskola är av varierande kvalité men att lärare i idrott och hälsa bör inrikta friluftsundervisningen på närområdet, med fokus på allemansrätten, ett grundligt friluftsliv och skapa förutsättningar för eleverna att känna sig trygga i friluftsmiljöer. Respondenterna synliggör även att friluftslivsundervisningen blir lidande av olika organisatoriska faktorer eftersom momentet friluftsliv upplevs tidskrävande. / The purpose of the study is to examine how representatives in the form of teachers at physical education teaching schools look at Sweden's cultural traditions and its impact in relation to outdoor activities in the education. The study is based on a qualitative methodology based on semi-structured interviews with seven university professors from different schools. The study results have been analyzed from “Nyinstitutionell” organizational theory and concepts such as regulative-, normative- and cultural conditions as well as isomorphism. The results reveal that the respondents have a similar picture of the content and the cultural traditions that should be addressed in outdoor education. The results also suggest that this consensus is based on Sweden's strong cultural traditions in outdoor activities, which have a strong foothold in the specific institutions. Furthermore, the respondents believe that the cultural traditions that exist in Sweden, promote the training and education that is carried out. Cultural traditions are seen as the core in Swedish outdoor activities, both from a social perspective and teaching perspective. The respondents also believe that the outdoor activities education that is conducted in today's primary and secondary schools are of varying quality, but that the physical education teachers should concentrate on outdoor activities in the local community, with a focus on “allemansrätten” (the right of public access), a basic outdoor life and create opportunities for students to feel safe in outdoor environments. The respondents also reveal that outdoor education is suffering from various organizational factors due to the element of outdoor activities being considered time consuming.