This master’s thesis deals with the development of the Swedish library catalogue. The thesis primarily has two purposes. Firstly, it describes how the Swedish library catalogue has developed from its first appearance until today. As the Swedish library sector is very extensive the authors have chosen a few catalogues which they have studied more thoroughly. To find information about the chosen catalogues different literature sources have been used, for example historical texts describing the actual catalogues, biographical and scholarly texts and official reports. Secondly, it examines the changes of the catalogue from an institutional perspective. The new institutional theory is used. This theory is explained and its background and development within different subject fields is described. Especially three different aspects of the theory have been studied and analysed in the text. These are the importance within institutions of operating procedures and rules (for example actors and routines), isomorphic changes and institutions’ importance for social and political control and legitimacy. The authors find that catalogues have appeared in different shapes and have had different aims throughout the centuries. The first catalogues were administered by organizations lead by strong leaders. Isomorphic processes were important to the development and their influences have had different geographic origin during the period. As the development of the library catalogue progresses it appears to be a strong factor in the institutionalization of libraries. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to examine in what way the introducing of library plans in three municipalities have affected the work in library organizations. We base our study on a new institutionalist perspective, which focuses on changes in organizations from a social and interpretative perspective. By using this theoretical framework, it is possible to study how interpersonal relations affect the development in library organizations. Through qualitative interviews with ten librarians, we investigate how the establishing of library plans has influenced, and been influenced by, the library field and by the environment, i.e. politicians and the public. Further, this thesis investigates whether the library plans are articulations of traditional values and norms of the field, or if the plans have implied new ideas in the daily work. We observe that it is of decisive importance who initiates the establishing process of the plans, and that communication with politicians is crucial in the working process. The library work in the investigated municipalities is directed by institutionalized norms, values and routines, which are articulated in the library plans. Our study shows that this articulation works in two different ways. In one aspect it reinforces the institutionalization and has a legitimizing function. In another aspect, it has a limiting impact on the library’s ability to environmental adaptation and organizational change of a revolutionary nature. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to examine in what way library users are depicted on images at two academic libraries; the University College of Borås Library & Learning Resources (BLR) and the Gothenburg University Library (GUB). 62 images, from websites and information brochures, are analyzed and the main questions are: How are users represented on images? What activities are shown? What is the difference between BLR and GUB? How can the consequences of the representations be understood? Little is currently known in the LIS-field about how images work as constructors of the social reality. The theoretical and methodological point of departure of the study is discourse analysis, new institutional theory and picture analysis. The result of the analysis is that BLR shows a larger variety of activities than GUB, and more users using the computer. The typical user on the images from GUB is sitting in a large study hall alongside with a large number of other users. Women are more often depicted than men in the whole material and the images reveal an absence of personal-user interaction. The users are shown as independent. A general impression is that GUB, considering the long history and the unanimous images, is more institutionalized than BLR. Both the behavior of the users in the library and the making of new library images are influenced by the existing images. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samverkan mellan socialtjänst och psykiatrisk slutenvård upplevs av några representanter för berörda yrkesgrupper. För att undersöka detta har en kvalitativ studie gjorts. Två personer inom socialtjänst, respektive psykiatrisk slutenvård och deras två chefer har intervjuats. Frågeställningarna har varit: När samverkar socialtjänsten och den psykiatriska slutenvården? Vilka faktorer påverkar samverkan? och Vilket handlingsutrymme har aktörerna i samverkan? Resultatet har analyserats med hjälp av nyinstitutionell organisationsteori och begreppen handlingsutrymme och profession. Både på lednings- och marknivå, upplevs att samverkan generellt sett fungerar bra. Även om det initialt är svårigheter mellan parterna löser det sig ofta till slut. De gånger samverkan inte fungerar beror det ofta på att verksamheterna har olika organisatoriska ramar och kunskaper som krockar.</p>

No description available.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samverkan mellan socialtjänst och psykiatrisk slutenvård upplevs av några representanter för berörda yrkesgrupper. För att undersöka detta har en kvalitativ studie gjorts. Två personer inom socialtjänst, respektive psykiatrisk slutenvård och deras två chefer har intervjuats. Frågeställningarna har varit: När samverkar socialtjänsten och den psykiatriska slutenvården? Vilka faktorer påverkar samverkan? och Vilket handlingsutrymme har aktörerna i samverkan? Resultatet har analyserats med hjälp av nyinstitutionell organisationsteori och begreppen handlingsutrymme och profession. Både på lednings- och marknivå, upplevs att samverkan generellt sett fungerar bra. Även om det initialt är svårigheter mellan parterna löser det sig ofta till slut. De gånger samverkan inte fungerar beror det ofta på att verksamheterna har olika organisatoriska ramar och kunskaper som krockar.

När kraven från omvärlden ökar hittar organisationer nya sätt att vara såväl det mest effektiva som det mest legitima företaget. Detta gäller gentemot kunder, anställda, konkurrenter och samhället i stort. Syftet med denna kandidatuppsats är att med hjälp av nyinstitutionell teori undersöka hur ett kommunalt bostadsbolag jobbar med arbetsmiljö. Fokus ligger på att belysa hur arbetsmiljöarbetet samverkar med legitimitetsskapande faktorer, exempelvis standardisering av arbetsmiljöarbetet. Kandidatuppsatsen är en kvalitativ studie och utgörs av dokumentstudier samt intervjuer. Genom att koda materialet kunde våra frågeställningar besvaras. Våra slutsatser är att bostadsbolaget har ett antal rutiner som pekar på att ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs. Vidare utför bostadsbolaget enligt oss en stor del av sitt arbetsmiljöarbete för att upprätthålla sin legitimitet, även om en viss del även utförs av effektivitetsskäl. Införandet av en standard skulle inte nödvändigtvis förändra det praktiska arbetet i någon större grad, men ge ett ökat fokus på arbetsmiljöarbete vilket i sin tur skulle kunna förbättra arbetsmiljöarbetet i organisationen, möjligtvis till priset av ökad administration. / When demands of the surrounding world increase organizations find new ways to be the most effective and legitimate. This applies to customers, employees, competitors and society as a whole. The aim of this bachelor thesis is to investigate how a public housing company1 handle issues concerning the work environment. The focus of this paper is to illustrate how the occupational safety and health work interacts with legitimacy-building factors, for example standardization. To explain this, we use neoinstitutional theory with its concepts we find relevant. This bachelor thesis is a qualitative study, consisting of document studies and interviews. By encoding the material our three initial questions were answered. The conclusions suggest the public housing company retain systematic routines when working with occupational safety and health. Further, according to us, the company executes a large part of their occupational safety and health work in order to maintain its legitimacy, although some is also carried out for reasons of efficiency. The introduction of a occupational health standard would not necessarily cause significant change in the organization's daily work routine, but give an increased focus on occupational health and safety work, which in turn could improve the work environment of the organization. 1 Note that "public housing" in Sweden (allmännyttiga bostadsbolag)not is reserved for people under a certain income level. This form of housing tenure makes up 20% of all homes in Sweden.

Varför väljer företagen inom tillverkningsindustri- och energibranschen att tillämpa frivilligt hållbarhetsarbete och tillhandahålla frivillig hållbarhetsredovisning? Vilka är deras drivkrafter? För de flesta förefaller det vara en självklarhet att det är en fråga om lönsamhet, men vilka bakomliggande faktorer kan ge en bredare förklaring till varför tillämpningen av hållbarhetsaspekterna är så pass relevanta för lönsamheten? Vi har studerat ett flertal påverkningsbara element för att ge läsaren en djupare förståelse kring varför företag arbetar med frivilliga hållbarhetsaspekter. Intressenternas, konkurrensförhållandets och enskilda kritiska händelsers påverkan är faktorer som ställts i fokus. Vidare har vi även granskat betydelsen av GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning och FN:s Global Compact innehållandes principer för en hållbar utveckling samt undersökt kopplingen mellan hållbarhetsaspekternas tillämpning och företagens vitala strävan efter livsnödvändiga resurser. Som stöd för våra resonemang har vi använt oss av fyra organisatoriska teorier, legitimitetsteorin, intressentteorin, den nyinstitutionella teorin och resursberoendeteorin. Vi har gjort en kvalitativ empirisk undersökning med en semistrukturerad intervjumetod som grund. Studien innefattar sex företag, en fristående miljökonsult som tidigare arbetat som researcher på den ideella organisationen Swedwatch samt generalsekreteraren för Näringslivets Miljöchefer. Vi har sett att företagen började med hållbarhetsarbete som en effekt av ökade krav från intressenthåll, främst från ägare och investerare. Intressentergruppers åsikter är en central punkt som påverkar företagens arbetsprocess på hållbarhetsområdet. Vidare har vi konstaterat att media har en betydande påverkan där företaget kan tvingas ta ställning till medias rubriker och anpassa sitt hållbarhetsarbete därefter. De intervjuade företagen anser att användet av GRI:s riktlinjer och Global Compacts principer underlättar i interaktion med affärspartners då det skapar en gemensam etisk plattform att utgå ifrån. Studien har även nått slutsatsen att konkurrenters agerande på hållbarhetsområdet kan påverka det enskilda företaget då företagen ofta hämtar inspiration från varandra. Likaså kan enskilda kritiska händelser sätta sina spår och innebära påverkan. Vi konstaterar att tillämpningen av hållbarhetsaspekterna också kan anses vara en legitimitetsnyckel i strävan efter livsnödvändiga resurser. I slutänden hamnar legitimitetsbegreppet oftast i centrum. Förtagen måste kontinuerligt upprätthålla sin legitimitetsstatus genom att främja överstämmandet mellan sina egna och det omgivande samhällets värderingar. Här spelar idag hållbarhetsarbetet och hållbarhetsrapporterna en viktig roll.

No description available.

<p>Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu även börjat användas i den offentliga. Syftet är att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnågot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sätter gränser för användandet av det samt ge ett omdöme över tillämpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. </p><p>Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bättre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört är tydligare struktur, högre medvetenhet, bättre redovisning och utåtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter. De största nackdelarna var ökat administrativt arbetet, tid- och resursåtgång vilket inte alltid betalar sig samt att systemet riskerade att bli för detaljerat. </p><p>Slutsatserna blev att MLS verkar vara ett tillämpbart verktyg inom kommunal förvaltning, men att det passar bättre inom bolagen och de hårda verksamheterna än inom de mjuka. Den kommunala förvaltningens institutionell logik verkar inte sätta några oöverkomliga gränser för användandet av MLS inom kommunal förvaltning.</p>