No description available.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera och lyfta fram stressfaktorer som nyutexaminerade sjuksköterskor möter under sitt första år som yrkesverksam sjuksköterska. Metod: Beskrivande litteraturstudie, 11 artiklar som sökts i Pubmed ingick i litteraturstudien. En analys av innehållet har gjordes av den utvalda litteraturen utifrån syfte och frågeställning. Artiklarna har lästs igenom vid flertalet tillfällen av bägge författarna. Artiklarna har systematiskt granskats och klassificerats för att innehållet skulle kunna identifieras, analyseras och sammanställdes. Resultat: Den största oron hos den nyutexaminerade sjuksköterskan var bl.a. att bli sedd som inkompetent, att skada patienter eller att inte kunna ge en god vård, och att inte kunna leva upp till det ansvarskrav som lades på dem. Detta medförde att den första perioden i den nya yrkesrollen gav både fysisk och psykisk utmattning. De nya sjuksköterskorna skall inte enbart socialiseras in i kliniskt arbete utan även finna sin plats i arbetsgruppen. Formella såväl som informella regler och föreskrifter råder, vilket formar deras beteende och genom detta utsätts de för många olika stressfaktorer som påverkar deras upplevelser under deras två första år som verksam sjuksköterska.

Syftet med studien var att beskriva vilka påfrestningar sjuksköterskor i Sverige upplever under första året i yrket, samt hur de hanterar dessa påfrestningar. En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes med åtta nyutexaminerade sjuksköterskor från två sjukhus i Mellansverige. Data analyserades med hjälp av manifest och latent kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultatet påvisade att sjuksköterskorna upplevde många olika påfrestningar under första året som sjuksköterska. De var oförberedda på många aspekter av arbetet, de kände ofta en tidsbrist och de var rädda för att ta plats. Känslan av att vara oförberedd var den största påfrestningen. Kollegornas stöd var den viktigaste faktorn för att hantera detta, men även annat stöd både på och utanför arbetsplatsen spelade stor roll. Sjuksköterskorna arbetade även mycket med att själva acceptera och anpassa sig till den nya situationen, och de använde även metoder för att ta kontroll och fokusera på det värdefulla i arbetet. Sjuksköterskornas upplevelser kunde sammanfattas under temat Många resurser – ändå ensam. De strategier sjuksköterskorna använde för att hantera påfrestningarna kan sorteras in under komponenterna Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet i Aaron Antonovskys teori om Känsla av Sammanhang. Som slutsats konstateras att såväl sjuksköterskeutbildningen som arbetsplatserna kan utvecklas för att bättre tillgodose de behovsjuksköterskor har under första året i yrket.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig i det interprofessionella teamet. Nyutexaminerade sjuksköterskor uppfattar ofta den första tiden i den nya professionen som omvälvande. Nya ansvarsområden och kunskaper från utbildningen ska tillämpas vilket beskrivs som ett stort steg då höga förväntningar ofta finns från erfarna kollegor, och på sig själva. Detta kan utmynna i låg självkänsla vilket kan resultera i psykisk ohälsa och att många överväger att lämna yrket inom fem år. Syfte Syftet var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever den första tiden i professionen inom somatisk vård. Metod En kvalitativ intervjumetod tillämpades för att besvara studiens syfte. Sex semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetat mellan sju till fjorton månader. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med en induktiv ansats. Resultat Studiens deltagare beskrev olika faktorer som påverkade upplevelsen av den första tiden, dessa uppfattades både positiva och negativa. Detta kunde vara introduktionens betydelse, kunskapsprövning, ansvar, självtvivel, kollegors stöd och tidsbrist. Slutsats Upplevelsen av den första tiden ansågs utmanande både ur ett professionellt och personligt perspektiv. Ansvar, tidsbrist och nya arbetsuppgifter upplevdes som en stimulerande prövning. Kollegor och en allomfattande introduktion ansågs som viktiga komponenter i processen att utvecklas i den nya yrkesprofessionen.

I sjuksköterskans kompetens ingår bland annat kritiskt tänkande, kliniska och tekniska färdigheter och interaktion och kommunikation. Forskare inom området har tagit fram modeller för kunskapsutveckling inom yrket. Sjuksköterskestudenter på de flesta lärosäten i Sverige genomgår den kliniska slutexaminationen, NKSE under sin sista termin innan examen för att säkerställa examensmålen till sjuksköterska. Syftet med studien, var att genom en integrativ litteraturstudie utforska nyutexaminerade sjuksköterskors egenupplevda förmåga att använda sin nyförvärvade kompetens i praktiken. En analys av 10 artiklar genomfördes. En del nyutexaminerade sjuksköterskor ansåg inte att de fått med sig tillräckligt med kunskap från utbildningen. Några av de nyutexaminerade sjuksköterskorna kände en osäkerhet inför att exempelvis genomföra vissa omvårdnadsmoment. Det fanns dock de som tyckte att de kunde tillräckligt, och även de som hade en övertro på sin kunskapsnivå. Några nyutexaminerade sjuksköterskor såg ett glapp mellan den idealbild som presenterades under utbildningen och den verklighet man mötte på vårdavdelningarna. Genom att samla den befintliga forskningen kan kunskapen om nyutexaminerade sjuksköterskors egen syn på sin kompetens öka, vilket kan vara till nytta för studenter, lärosäten och vårdsektorn.

Introduktion: I Sverige förbereds sjuksköterskorna inför yrkeslivet genom en treårig utbildning som leder till en legitimation. Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad samt att främja hälsa. Det råder sjuksköterskebrist på flera platser i världen och framtidsprognosen tyder på att det kommer vara fortsatt brist det kommande decenniet. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors tillfredsställelse i arbetslivet de tre första åren. Metod: En litteraturstudie genomfördes enligt Polit och Becks (2012) flödesschema i nio  steg. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna kvalitetsgranskades  utefter Polit och Becks (2012) granskningsmall, 10 artiklar återstod, fem av kvantitativ metod,  två av kvalitativ metod samt tre av mixad metod.  Resultat: Litteraturstudien gav tre huvudteman som påverkade tillfredsställelsen på arbetet; förväntningar, stöd samt verksamhet. Det visade sig att de nyutexaminerade sjuksköterskorna hade höga förväntningar på sig själva. De upplevde att de inte fick det stöd de var i behov av. Hög arbetsbelastning och låg bemanning var den största bidragande faktorn till låg tillfredsställelse på arbetsplatsen.  Slutsats: Det verkar således vara ett stort problem på fler platser i världen att nyutexaminerade sjuksköterskor upplever den första tiden i arbetet som påfrestande. Detta på grund av låg bemanning, kollegor som inte stöttar samt introduktionsprogram som inte är individanpassade. För att uppleva tillfredsställelse och trygghet på den nya arbetsplatsen behöver sjuksköterskorna successivt introduceras till det nya yrket. För att få de nyutexaminerade sjuksköterskorna att vilja stanna inom professionen är det viktigt att skapa trygghet och att de upplever att de får stöttning under den första tiden.

Det patientnära arbetet bygger på att ge en trygg och säker vård. WHO, Socialstyrelsen och patientsäkerhetslagen har dikterat upp krav och villkor över vad som anses ligga inom ramen för ett patientsäkerhetsarbete. Att vara nyutexaminerad sjuksköterska innebär att hen har samlat på sig goda förkunskaper om det kommande yrket. Däremot genomgår den nyutexaminerade sjuksköterskan en utveckling under den första tiden som yrkesverksam, både personligt och professionellt, vilket kan föregås med blandade känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress kopplat till ett patientsäkerhetsperspektiv. Litteraturstudien genomfördes genom att publicerade artiklar inom området för studiens syfte söktes och granskades. Totalt användes nio artiklar som skapade två huvudkategorier samt sju underkategorier, vilket visar att upplevelsen av stress kopplat till patientsäkerhet bygger på en rad olika faktorer. Exempel på faktorer som orsakar stress är rädslan av att göra fel, läkemedelshantering, bristande självförtroende. Resultatet visar vidare att upplevelsen av stress, rädsla eller ångest är en vanlig och gemensam känsla hos många nyutexaminerade sjuksköterskor i ett flertal länder världen över. Diskussionen bygger vidare på att belysa patientperspektivet, olika introduktionsprogram samt hur en hållbar utveckling skulle kunna bidra till en mer välfungerande situation för nyutexaminerade sjuksköterskor och samhället i stort.

No description available.

Bakgrund: Nyutexaminerade sjuksköterskor under 2020 och 2021 gjorde entré i sjuksköterskeyrket under en eskalerande pandemi. International Council of Nursing (2021a) flaggade för sjuksköterskornas risk för utbrändhet, posttraumatiskt stressyndrom och andra stressrelaterade sjukdomar. Denna litteraturstudie kan bidra med kunskap om hur situationen upplevdes för nyutexaminerade sjuksköterskor under pandemins exceptionella belastning på sjukvården.  Syfte: Syftet med studien var att sammanställa forskning om nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av övergångsfasen från student till sjuksköterska under COVID-19 pandemin.  Metod: Litteraturstudien är baserad på åtta kvalitativa artiklar som hämtats från databaserna CINAHL och PubMed. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt Olsson och Sörensens (2011) bedömningsmall. Artiklarna analyserades sedan utifrån Fribergs (2022) femstegsanalys.  Resultat: I resultatet framkommer tre kategorier: ”inte tillåtas vara ny som sjuksköterska under pandemin”, ”en verklighetsfrämmande arbetsmiljö” och ”leva igenom övergångsfasen under exceptionella förhållanden”.  Konklusion: COVID-19 pandemin har genererat i huvudsak känslor av ångest, stress och rädslor på grund av brist på erfarenhet, stöd och dåliga arbetsplatsförhållanden. En god introduktion i form av stöd från kollegor och verksamheten var bidragande faktorer till en underlättad övergång.