Bakgrund: Personer som lever med en obotlig sjukdom kan stå inför en livsomvändande förändring och tillvaron kan därför upplevas som komplex då den speglar både ångest över rådande liv och kommande avslut på livet. Personer som insjuknat i en obotlig sjukdom kan även de skapa en mening med livet genom att finna det som är viktigt i deras livsvärld. Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med en obotlig sjukdom under det sista levnadsåret. Metod: En analys av tre patografier med kvalitativ ansats utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och tre underkategorier som utgör resultatet; ”Tankar om livets slut” som beskrev personernas tankar kring den egna begravningen och den minnesbild som skulle finnas kvar efter deras bortgång. ”Döden som en del av livet” där personerna kunde uppleva en acceptans över att sjukdomen skulle komma att ta deras liv och kunde därefter finna en mening med tillvaron. ”Känslomässiga svårigheter med sjukdomen” med följande underkategorier: Sorg, Ilska och Skam var de känslomässiga svårigheter som personerna kunde uppleva som mest påtagliga under den förändring som den obotliga sjukdomen medförde under det sista levnadsåret. ”Livsglädje i livet” belyser att personerna kunde uppleva en glädje trots de begränsningar som sjukdomarna medförde. Slutsats: Den sorg, ilska och skam som personer med en obotlig sjukdom upplever kan skapa ett lidande som påverkar den självupplevda livsvärlden. Trots det lidande som infinner sig kan personer uppleva ett välbefinnande och en lycka i livet då de väljer att finna en mening med sjukdomen. Ytterligare forskning kan behövas kring personers upplevelser av att leva med en obotlig sjukdom.

Obotlig sjukdom kan beskrivas som kronisk och progressiv sjukdom där det inte finns någon rimlig möjlighet att svara på behandling och den förväntade livslängden är oviss. Den palliativa vården handlar om ett förhållningssätt med målet att förbättra livskvaliteten hos patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Detta skapas genom ett välfungerande teamsamarbete mellan läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av vården från besked om obotlig sjukdom till palliativ vård i livets slutskede. Metod: Författarna till denna studie använde en kvalitativ manifest innehållsanalys som analysmetod och tio vetenskapliga artiklar ingick i resultatet. Analysen resulterade i fem kategorier: att få tydlig information; att vara rädd; att drabbas av olika symtom; att framtiden är oviss; att närstående och en religiös tro var av betydelse. Resultat: Det framkommer att patienter började se livet från ett annat perspektiv i och med vetskapen om att sjukdomen inte gick att bota. Patienter som befann sig i livets slutskede gick igenom stora förändringar som krävde insatser från hälso- och sjukvården. Slutsats: Sjuksköterskor kan med hjälp av transitionsteori hjälpa patienter att hantera, bearbeta och acceptera den förändrade situationen. Ytterligare kunskap om vården från obotlig sjukdom till palliativ vård kan förbättra kommunikationen och informationen till patienter.

Att drabbas av obotlig cancer kan göra att hela ens tillvaro vänds upp och ner. Sjukdomen och tankar på döden triggar personens existentiella lidande. Sjuksköterskan har en viktig roll i patientvården att stötta och trösta och det kan vara en utmaning att vårda personer med obotlig sjukdom. Sjukdom påverkar hela människan och patientens berättelse har stor betydelse för dennes identitet. Syftet var att beskriva en kvinnas upplevelser av att leva med obotlig cancer. En kvalitativ innehållsanalys, med stöd i Graneheim och Lundmans (2004) metodartikel gjordes av ett narrativ. Analysen resulterade i sju kategorier; Inte kunna lita på kroppen, känna sig ensam och bortglömd, bli misstrodd av sjukvården, viljan att leva vidare, känna ångest och oro, inte känna någon mening och tankar om döden alltid närvarande. Närstående och vänner hade stor betydelse för personen. Känslor av ensamhet förekom ofta och sjukvårdens bemötande upplevdes både negativt och positivt. Ångest, oro och brist på mening var känslor som ofta var närvarande. Personen tänkte ofta på döden men hade en stark vilja att leva. Att leva med obotlig cancer innebär stora förändringar och utmaningar för hela människan i dennes vardag. Existentiella frågor och meningen med livet sätter hälsan på prov. Sjuksköterskan har en viktig roll i patientens vård och det ställer krav på sjuksköterskan att hen har ett personcentrerat arbetssätt samt kunskap och förståelse för hur personer med obotlig sjukdom upplever sin situation.

Bakgrund: Palliativ vård har sitt ursprung i den vård som gavs till döende människor på medeltiden. Vidare har den moderna hospicerörelsen Dame Cicely Saunders grundade inspirerat till den helhetsvård som används idag. Den palliativa vården utgår ifrån fyra hörnstenar; Symtomkontroll, Närståendestöd, Teamarbete, Kommunikation och relation. Sjuksköterskan ska besitta grundläggande kunskap i allmän palliativ vård vilket kan bedrivas hemma, på äldreboende och sjukhus. Sjuksköterskan har kontinuerlig kontakt med patienten och närstående och i mötet med familjen ska hens förhållningssätt präglas av empati och respekt för den enskildes integritet.  Syftet: Syftet var att undersöka sjuksköterskans upplevelser av att arbeta i palliativ vård inom slutenvård.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Tio vetenskapliga artiklar analyserades manifest.  Resultat: Resultatet presenteras under tre kategorier: Relationens betydelse, Emotionella utmaningar och Att stödja i livets slutskede. Dessa kategorier är i sin tur indelade i sju subkategorier.  Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att emotionellt engagemang i palliativ vård samt konsekvenser av uteblivet stöd gör att sjuksköterskan riskerar utbrändhet.

Bakgrund: ALS är en gemensam beteckning för motorneuronsjukdomar som angriper nervceller som dör, vilket leder till muskelförlamning utan botemedel. ALS är en sjukdom som bär med sig mycket känslor, inte bara sorg, oro och ledsamheter utan även små ljusglimtar av glädje. Vården kring ALS är komplex och behöver vara personcentrerad för att göra livet så bra som möjligt resterande tid som finns kvar i livet för individen. Syfte: Beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med sin ALS. Metod: Metoden är en innehållsanalys med kvalitativ ansats som baseras på fyra patografier vars resultat analyseras med Graneheim och Lundmans analysmodell.  Resultat: Tre kategorier framkom i resultatet, svårt att bibehålla livskvalitet, rädsla för framtiden och förändrat liv. Personerna i patografierna upplevde det svårt att bibehålla livskvaliteten, det fördes en kamp för att bibehålla det positiva i livet med tankar och känslor. Det upplevdes skrämmande att livet kommer att försämras. Det fanns en rädsla för att i framtiden bli en börda för närstående. Att få vara delaktig och bestämma hur sjukdomens försämring kommer att hanteras i framtiden ansågs viktigt. Känna delaktighet i vårdens utformning så långt som möjligt. Att behöva acceptera att livet inte blev som planerat och försöka sluta fred med sitt förändrade liv ökade välmåendet. ALS diagnosen ställer livet på sin spets, inget blir som tidigare utan leder till starten på ett nytt förändrat liv, ett liv som inte är självvalt och inte önskat. Slutsats: Upplevelsen med att leva med sin ALS är fylld av känslor mestadels av sorg, oro och förtvivlan men även hur underbart det är att leva och få uppleva sann vänskap och kärlek. Svår obotlig sjukdom utesluter inte livsglädje och sjuksköterskan kan bidra med personcentrerad vård för att öka livskvaliteten och livsglädjen utifrån den komplexa situationen.

Bakgrund: Döendet är en normal process som ingen kan undkomma. Centralt i den palliativa omvårdnaden är respekten för patientens autonomi och självbestämmande. Upplevelserna av livskvalitet är starkt förenat med existentiellt välbefinnande. Det går inte lindra allt lidande endast det väsentliga i omvårdnaden går att lindra. För att främja en god kommunikation vid livet slut bör den vara hoppingivande och stödjande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sin sista tid i livet. Metod: En kvalitativ studie med narrativ ansats valdes som metod, datamaterialet baserades på sju självbiografier. Resultat: Ur analysen framträdde fyra kategorier: Ett annat synsätt på livet, Det svåra i att vara sjuk, Som patient få utöva egen vilja, Önskan att bevara livskvalitet med elva underkategorier. Konklusion: Ett annat synsätt på livet fås vid det ofattbara beskedet. Det svåra med att vara obotligt sjuk var fysiska symtom och skuldkänslor. Att bli sedd och den egna viljan prioriterades och önskan att bevara livskvalitet fanns. / Background: Death is a normal process from which there are no exceptions. Central aspects of palliative care is to respect the patients autonomy and right to make own decisions. How patients experience their quality of life is strongly associated to their existential wellbeing. It is not possible to ease all suffering, only those parts that are connected to the treatment. To be able to promote a good communication at the end of life is it necessary that it’s encouraging and supportive. Aim: The purpose of this thesis was to describe patients reported experiences as their life came to an end. Methods: A qualitative study with narrative approach was chosen as method, seven self-biographies were included. Results: Four categories emerged: Another perspective on life, The difficulties of being ill, As patient exercise own will, and The desire to retain life-quality with eleven subcategories. Conclusions: Another approach to life is obtained when the unimaginable news is notified. The difficultness about being terminally ill was physical symptoms and feelings of guilt. To be seen and their own will was a priority and the desire to preserve the quality of life.

Bakgrund: Människor som lever med obotlig sjukdom i livets slutskede kan leva med en hotad existens. I dessa fall kan palliativ vård vara en lämplig form av vård. Livskvalitet är ett sätt att mäta individers välbefinnande och påverkas av stöd. Stöd uppfattas som positivt när det sker motgångar i livet. Den subjektiva levda kroppen är där existensen lever genom och kan förändras på grund av sjukdom, då kan även existensen hotas. Sjuksköterskor behöver både stöd och kunskap inom den palliativa vården för att de ska känna trygghet i sitt arbete. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av att leva med en obotlig sjukdom i livets slutskede. Metod: En kvalitativ innebördsanalys med sex stycken självbiografier användes för att svara på syftet. Resultat: Fyra teman framkom dessa var; Stöd kan underlätta sorgen, Att välja livskvalitet trots sjukdom, När kroppen inte är som förr och Förändrad syn på livet och döden. Diskussion: Stöd är inte endast en viktig aspekt för personer som lever med en obotlig sjukdom i livets slutskede, det är också viktigt för anhöriga och närstående. Sjuksköterskor behöver känna stöd från sina kollegor för att kunna utföra en så god vård som möjligt. Slutsats: Personer som lever med oboltig sjukdom kan få en förändrad livssyn då livet prioteras på ett sätt som det tidigare inte gjorts. / Background: People, who are living with incurable diseases, can be living with threatening existence. In these cases, palliative care can be an appropriate form of care. Quality of life is a way to measure individual’s well-being, and is affected by received support. Support is perceived as a positive influencer when people are faced with setbacks in life. The subjective lived body is where the existence lives through and may change due to illness, and then even existence is threatened. Nurses need both support and knowledge in the field of palliative care to feel confident in their work. Purpose: The purpose of this thesis is to investigate the patients’ experiences of living with an incurable disease in end life care. Method: In this thesis a qualitative meaning analysis is used. Six autobiographies are used to answer the purpose. Result: Four different themes were identified. They are; support can overcome the grief; Too choose life quality over sickness; When the body is not like it used to be; and lastly, a changed perception on life and death. Discussion: Support is not only important for the patient living with an incurable disease, but also for relatives and friends. Nurses need support from their colleagues so they can give the best care possible. Implication: People living with an incurable diseases can have a changed sight of life, when life portieres different than before.

<p> </p><p>Background: Euthanasia means help to die. Some terminally ill patients wish for euthanasia. Purpose: Illuminating terminally ill patients' desire for voluntary euthanasia. Method: A general literature study. Seven articles were reviewed and analyzed. Results: Patients do not want to live a painful life or die a painful death, patients want control over their lives and feel involved in decisions affecting their lives and the patients want to feel quality of life despite their illness or treatment. The result showed that pain, loss of control and lost quality of life were the major reasons for the terminally ill patients’ wish for euthanasia. Discussion: To understand why these patients wished for euthanasia there was a need to go to the root causes. Pain was the major cause of desire for euthanasia and needs to be illuminated as it was the basis for the two other discoveries, quality of life and control over the patients’ lives. Conclusion: To get terminally ill patients pain-free and meet their individual health needs can change their wish for euthanasia.</p><p> </p> / <p>Bakgrund: Eutanasi är idag synonymt med aktiv dödshjälp. En del obotligt sjuka patienter har en önskan om att avsluta sina liv. Syftet: Belysa obotligt sjuka patienters önskan om frivillig eutanasi. Metod: Allmän litteraturstudie. Sju artiklar granskades och analyserades. Resultat: Patienter vill inte leva ett plågsamt liv eller dö en plågsam död, patienter vill ha kontroll över sitt liv och känna sig delaktiga i beslut som rör deras liv och patienter vill känna livskvalité trots sin sjukdom eller behandling. Resultatet visar att smärta, förlorad kontroll och förlorad livskvalité var de stora orsakerna till att obotligt sjuka önskade eutanasi. Diskussion: För att förstå varför dessa patienter önskade eutanasi bör man gå till de underliggande orsakerna. Smärta som var främsta orsaken till önskan om dödshjälp bör framhävas då den ligger till grund för de andra fynden, livskvalité och kontroll över sitt liv. Slutsats: Att få obotligt sjuka patienter smärtfria och tillgodose deras individuella vårdbehov kan få deras önskan om eutanasi att ändras.</p>

Background: Euthanasia means help to die. Some terminally ill patients wish for euthanasia. Purpose: Illuminating terminally ill patients' desire for voluntary euthanasia. Method: A general literature study. Seven articles were reviewed and analyzed. Results: Patients do not want to live a painful life or die a painful death, patients want control over their lives and feel involved in decisions affecting their lives and the patients want to feel quality of life despite their illness or treatment. The result showed that pain, loss of control and lost quality of life were the major reasons for the terminally ill patients’ wish for euthanasia. Discussion: To understand why these patients wished for euthanasia there was a need to go to the root causes. Pain was the major cause of desire for euthanasia and needs to be illuminated as it was the basis for the two other discoveries, quality of life and control over the patients’ lives. Conclusion: To get terminally ill patients pain-free and meet their individual health needs can change their wish for euthanasia. / Bakgrund: Eutanasi är idag synonymt med aktiv dödshjälp. En del obotligt sjuka patienter har en önskan om att avsluta sina liv. Syftet: Belysa obotligt sjuka patienters önskan om frivillig eutanasi. Metod: Allmän litteraturstudie. Sju artiklar granskades och analyserades. Resultat: Patienter vill inte leva ett plågsamt liv eller dö en plågsam död, patienter vill ha kontroll över sitt liv och känna sig delaktiga i beslut som rör deras liv och patienter vill känna livskvalité trots sin sjukdom eller behandling. Resultatet visar att smärta, förlorad kontroll och förlorad livskvalité var de stora orsakerna till att obotligt sjuka önskade eutanasi. Diskussion: För att förstå varför dessa patienter önskade eutanasi bör man gå till de underliggande orsakerna. Smärta som var främsta orsaken till önskan om dödshjälp bör framhävas då den ligger till grund för de andra fynden, livskvalité och kontroll över sitt liv. Slutsats: Att få obotligt sjuka patienter smärtfria och tillgodose deras individuella vårdbehov kan få deras önskan om eutanasi att ändras.