<p> </p><p><strong><em>Sammanfattning</em></strong></p><p><strong><em>Titel: </em></strong>Internprissättning – en fallstudie på ett telecombolag<em> </em></p><p> </p><p><strong><em> </em></strong></p><p><strong><em>Nyckelord:</em></strong><em> </em>Internprissättning, internpriser, internprestationer, internprissättningsmodeller, och armlängdsprincipen.<em> </em></p><p><strong><em> </em></strong></p><p><strong><em>Problemdiskussion: </em></strong>I samband med Core Networks internprissättningsmodeller har det uppstått en del problem. Det handlar om problem med valutakursdifferenser, problem med försäljning av dotterbolag samt administrativa problem. Utöver dessa problem ville vi även undersöka huruvida Core Network följer armlängdprincipens krav.<em> </em></p><p><strong><em> </em></strong></p><p><strong><em>Syfte: </em></strong>Syftet med denna undersökning är att granska hur Core Network internprissätter sina tjänster inom koncernen för att kunna diskutera problemen med internprissättningen samt hur koncernen tillämpar armlängdsprincipens krav.<em> </em></p><p><strong><em> </em></strong></p><p><strong><em>Metod: </em></strong>Vi kommer att besvara uppsatsens problemfrågor genom att intervjua anställda på Network operation som har insyn i internprissättningen.  Svaren kommer sedan att analyseras med stöd av uppsatsens referensram.<em></em></p><p><strong><em></em></strong></p><p><strong><em>Resultat</em></strong><em>: </em>Vi kom fram till att Core Networks internprissättningsmodeller fungerar bra för avdelningen men för att följa armlängdsprincipens krav bättre skulle de kunna byta modeller. Vid en förändring skulle dock avdelningarnas syfte inte uppfyllas i samma grad.<em> </em></p>

Sammanfattning Titel: Internprissättning – en fallstudie på ett telecombolag     Nyckelord: Internprissättning, internpriser, internprestationer, internprissättningsmodeller, och armlängdsprincipen.   Problemdiskussion: I samband med Core Networks internprissättningsmodeller har det uppstått en del problem. Det handlar om problem med valutakursdifferenser, problem med försäljning av dotterbolag samt administrativa problem. Utöver dessa problem ville vi även undersöka huruvida Core Network följer armlängdprincipens krav.   Syfte: Syftet med denna undersökning är att granska hur Core Network internprissätter sina tjänster inom koncernen för att kunna diskutera problemen med internprissättningen samt hur koncernen tillämpar armlängdsprincipens krav.    Metod: Vi kommer att besvara uppsatsens problemfrågor genom att intervjua anställda på Network operation som har insyn i internprissättningen.  Svaren kommer sedan att analyseras med stöd av uppsatsens referensram. Resultat: Vi kom fram till att Core Networks internprissättningsmodeller fungerar bra för avdelningen men för att följa armlängdsprincipens krav bättre skulle de kunna byta modeller. Vid en förändring skulle dock avdelningarnas syfte inte uppfyllas i samma grad.

För att Skatteverket lättare skall kunna granska att prissättningen vid transaktioner mellan koncernföretag är marknadsmässig har det i Sverige införts en lag om dokumentationsskyldighet.Svenska revisionsbyråer anser att dokumentation av internprissättning inte, ur företags perspektiv, enbart bör ses som en börda. Istället anses att koncernföretag bör se dokumentationsskyldigheten som en möjlighet till fördelar.I vår huvudsakliga problemfrågeställning har vi ställt frågan om dokumentationsskyldigheten medfört fördelar för fyra koncernföretag eller om den enbart är en arbetsbörda? Vidare har vi med avsikt att kunna besvara vår huvudsakliga problemfrågeställning utformat tre delfrågeställningar.Syftet med denna uppsats är beskriva vilka effekter dokumentationsskyldigheten av internprissättning har inneburit för de koncernföretag som undersökts.Vi har valt att avgränsa oss till att studera lagens effekter hos fyra olika koncernföretag. Av företagen ser tre av dem sig som medelstora medan ett ser sig som ett mindre företag. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i vår arbetsprocess och vårt vetenskapliga förhållningssätt har varit hermeneutiskt.Den teoretiska referensramen består främst av redogörelser av begreppet internprissättning, OECD samt Skatteverkets föreskrift (SKVFS 2007:1). Empirin utgörs av information från intervjuer med de koncernföretag som inkluderats. Utifrån en explorativ förstudie, vår teoretiska referensram och empiri har vi gjort en analys. De viktigaste slutsatserna är följande:De undersökta koncernföretagen ser en rad fördelar med dokumentationsskyldigheten. Först och främst innebär arbetet med dokumentationen en kontroll av att armlängdsprincipen följs. Vidare har företagen börjat fokusera mer på sin internprissättning och detta har bland annat lett till att de börjat fundera över om de använda prismetoderna är korrekta.En majoritet av de undersökta koncernföretagen tror att dokumentationen kommer leda till ökad kunskap om riskerna inom koncernen och de anser att dokumentationen kan medföra en optimering av interna immateriella flöden.Inställningen till dokumentationsskyldigheten hos de flesta koncernföretagen har gått från att, i ett tidigt skede, ha varit negativ, till att bli mer positiv. Inställningen påverkas i vissa aspekter av företags storlek och struktur.Gemensamt för koncernföretagen är att de upplever stora delar av lagen som väldigt vag. / Uppsatsnivå: C

<p>The arm’s length principle has existed in Swedish law since 1928 but has previously been given little attention. In 2007, documentation requirements were introduced, and the government began to do tax audits regarding transfer pricing. This thesis examines how the documentation requirements and tax audits affect the application of the arm's length principle.</p><p> </p><p>The research consists of nine interviews with a total of ten people at the tax authority (Skatteverket) and audit- and consulting agencies. The results of the interviews are analyzed using the agency theory.</p><p> </p><p>Many companies are risk averse and prefer having correct transfer pricing instead of taking on challenging strategies that can be risky in case of an investigation by Skatteverket. There can be a conflict between following the arm’s length principle and designing transfer prices in a way that best suits the business. The fact that, in the past, tax has often not been taken into account when designing transfer pricing strategies means that big adjustments may be needed to ensure that prices are at market value. The cost for necessary adjustments can be larger than the cost for the tax surcharge a tax audit would lead to. In that case most companies choose not to adjust their transfer prices.  <strong> </strong></p> / <p>Armlängdsprincipen, som innebär att internprissättning måste vara marknadsmässig, har funnits i svensk lag sedan 1928 men har tidigare ägnats begränsad uppmärksamhet och vaknat till liv först nu. I denna uppsats undersöks hur armlängdsprincipens tillämpning påverkas av dokumentationskravet för internprissättning som infördes 2007 och Skatteverkets ökade fokus på internprissättning.</p><p> </p><p>En kvalitativ undersökning har genomförts bestående av nio intervjuer med totalt tio personer hos Skatteverket och rådgivare som arbetar med internprissättning. Resultatet av intervjuerna analyseras med stöd av agentteorin.</p><p> </p><p>En stor del av företagen vill undvika risk och hellre göra rätt för sig från början än att ha en mer utmanande strategi som innebär en risk för att Skatteverket inte kan godkänna internprissättningen vid en eventuell granskning. Affärsmässiga skäl kan dock stå i vägen för en internprissättning utformad i enlighet med armlängdsprincipen. Det faktum att skatt sällan tagits i beaktning tidigare, vid utformandet av internprissättning, gör att det kan röra sig om mycket stora justeringar som skulle behöva göras. Kostnaderna för nödvändiga justeringar kan överstiga kostnaden som ett eventuellt skattetillägg skulle medföra. De flesta företag väljer i dessa fall bort att tillämpa armlängdsprincipen.</p>

The arm’s length principle has existed in Swedish law since 1928 but has previously been given little attention. In 2007, documentation requirements were introduced, and the government began to do tax audits regarding transfer pricing. This thesis examines how the documentation requirements and tax audits affect the application of the arm's length principle.   The research consists of nine interviews with a total of ten people at the tax authority (Skatteverket) and audit- and consulting agencies. The results of the interviews are analyzed using the agency theory.   Many companies are risk averse and prefer having correct transfer pricing instead of taking on challenging strategies that can be risky in case of an investigation by Skatteverket. There can be a conflict between following the arm’s length principle and designing transfer prices in a way that best suits the business. The fact that, in the past, tax has often not been taken into account when designing transfer pricing strategies means that big adjustments may be needed to ensure that prices are at market value. The cost for necessary adjustments can be larger than the cost for the tax surcharge a tax audit would lead to. In that case most companies choose not to adjust their transfer prices. / Armlängdsprincipen, som innebär att internprissättning måste vara marknadsmässig, har funnits i svensk lag sedan 1928 men har tidigare ägnats begränsad uppmärksamhet och vaknat till liv först nu. I denna uppsats undersöks hur armlängdsprincipens tillämpning påverkas av dokumentationskravet för internprissättning som infördes 2007 och Skatteverkets ökade fokus på internprissättning.   En kvalitativ undersökning har genomförts bestående av nio intervjuer med totalt tio personer hos Skatteverket och rådgivare som arbetar med internprissättning. Resultatet av intervjuerna analyseras med stöd av agentteorin.   En stor del av företagen vill undvika risk och hellre göra rätt för sig från början än att ha en mer utmanande strategi som innebär en risk för att Skatteverket inte kan godkänna internprissättningen vid en eventuell granskning. Affärsmässiga skäl kan dock stå i vägen för en internprissättning utformad i enlighet med armlängdsprincipen. Det faktum att skatt sällan tagits i beaktning tidigare, vid utformandet av internprissättning, gör att det kan röra sig om mycket stora justeringar som skulle behöva göras. Kostnaderna för nödvändiga justeringar kan överstiga kostnaden som ett eventuellt skattetillägg skulle medföra. De flesta företag väljer i dessa fall bort att tillämpa armlängdsprincipen.

No description available.

Internprissättning handlar om de priser som tas ut på varor, tjänster och krediter när de förflyttas runt mellan företag i intressegemenskap. Internprissättning är ett aktuellt ämne i och med att globaliseringen i världen ökar och varor och tjänster förflyttas runt mellanländer på ett helt annat sätt än för några år sedan. Skatteverket kräver att internprissättningen inom koncerner ska upprättas enligt armlängdsprincipen. Denna princip bygger på att prissättningen sker på ett marknadsmässigt sätt, precis som om företagen skulle befunnit sig på armslängds avstånd ifrån varandra. Syftet med den här studien är att förstå internprissättningen från ett praktiskt perspektiv och för att göra detta så upprättar vi en dokumentation av ett företags internprissättning, i enlighet med Skatteverkets riktlinjer. Vår ambition är att vi ska upprätta en korrekt dokumentation som Företaget kan använda sig av och under arbetet öka vår förståelse för ämnet samt väva samman teori och praktik på ett effektivt och resultatgivande sätt. Vi har därför haft tät kontakt med Företaget för att inhämta all information och sätta oss in i organisationens arbetssätt. Skatteverket tar upp fem olika metoder som kan användas när internpriser ska fastställas enligt armlängdsprincipen, men det är endast en utav dessa vi använder oss av i studien. Vi utgår sedan från denna metod för att visa att Företaget tar ut marknadsmässiga internpriser. Empirin består av dokumentet i färdigställd form. Resultatet blev en dokumentation som beskriver Företagets verksamhet, de transaktioner som sker mellan Företaget och dess dotterbolag samt hur Företaget använder sig av armlängdsprincipen vid internprissättning. Under studiens gång har vi insett att det är skillnad på teori och praktik, Skatteverkets riktlinjer för hur dokumentationen ska se ut är väldigt konkreta, men det har ändå varit svårt att applicera en färdig modell på hur verkligheten ser ut i Företaget. Vi tror att den här dokumentationen är ett viktigt verktyg för Skatteverket i sin kontrollprocess, men den är också av stor vikt för företagen eftersom de då tvingas arbeta med och se över sina internpriser. Vilket i sin tur leder till positiva effekter för samhället på längre sikt.

Av globaliseringen följer en ökad handel mellan stater och inom multinationella koncer-ner där så kallade internprissättning sker. Genom internprissättningen ser företagen en möjlighet att överföra vinster till lågbeskattade länder. För att förhindra detta har regler som ska se till att marknadsmässiga villkor styr prissättningen upprättats. De svenska bestämmelserna för internprissättning utgår från korrigeringsregeln i 14 kap. 19 IL som ger uttryck för armlängdsprincipen. Principen innebär att företag ska avtala om liknande villkor som oberoende företag skulle gjort i samma situation. Trots att principen är internationellt vedertagen uppstår dubbelbeskattning på grund av länders olika tolkning-ar. För att undanröja denna risk har tillvägagångssätt för förhandlingar om internpris-sättning mellan företag i berörda länder upprättats. När ett armlängdspris ska beräknas finns ett antal metoder. I OECD:s riktlinjer återfinns de metoder som i första hand bör användas. Att riktlinjerna är tillämpliga i Sverige fram-får av Regeringsrättens avgörande RÅ 1991 ref. 107. Av lag, förarbeten och praxis fram-går ett antal principer som gäller för internprissättning. Korrigeringsregeln har företräde framför generella regler kring inkomstberäkning. För att en korrigering ska ske krävs att en prisavvikelse kan konstateras och att inkomsten har påverkat det beskattningsbara resultatet negativt. Vidare kan en prissättning som varierar över ett eller flera beskatt-ningsår vara affärsmässigt motiverad och därmed inte föranleda korrigering. Strider företagets internprissättning mot armlängdsprincipen och resultatet korrigerats uppkommer frågan om det finns förutsättning för att påföra skattetillägg. Skattetillägg ska utgå om en oriktig uppgift lämnats och det inte finns faktorer som gör att företaget befrias . En oriktig uppgift föreligger om företaget brustit i sin uppgiftsskyldighet, det vill säga att redovisa de uppgifter Skatteverket behöver för att fatta ett riktigt taxerings-beslut. Det finns endast ett fåtal avgöranden där RR prövat frågan om oriktig uppgift vid internprissättning. Däremot har frågan om oriktig uppgift prövats i stor omfattning för andra områden inom skatterätten. För att fastställa när ett företag lämnat en oriktig uppgift måste det klargöras när företagets uppgiftsskyldighet är fullgjord och när Skatte-verkets utredningsskyldighet aktualiseras. När företaget redovisat samtliga relevanta omständigheter men gjort en felbedömning av situationen har de lämnat ett oriktigt yrkande och ska inte drabbas av skattetillägg. Skattetillägg ska inte heller påföras när Skatteverket brustit i sitt ansvar att utreda ett ärende eller när uppgifterna som företaget lämnat uppenbarligen inte kan läggas till grund för taxering. ii Från och med 2008 års taxering kan Skatteverket begära dokumentation gällande före-tagens prissättning mot företag i intressegemenskap. I dokumentationen ska företaget förklara och motivera vald prissättning samt redogöra för de faktorer som är av betydel-se vid bedömningen av dess överensstämmelse med armlängdsprincipen. Dokumenta-tionsreglerna kan ses som en formalisering av vad som innefattas i uppgiftsskyldigheten gällande internprissättningen. Dokumentationen lämnas in först efter begäran från Skat-teverket. Med beaktande av den rådande uppgiftsskyldigheten kan företaget välja att bifoga dokumentation till självdeklarationen, trots den administrativa börda det skulle medföra. Vid genomgång av avgöranden från Regeringsrätten visar det sig att Skatteverket har haft svårt att bevisa felaktig prissättning på grund av intressegemenskap. Det beror på att RR tillämpat en restriktiv tolkning av korrigeringsregeln. Domstolens praxis bygger på vad som framförts i förarbetena, i vilka det framgår att regeln ska tillämpas med för-siktighet. Vid utredningen om oriktig uppgift framkom att en felaktigt vald prissätt-ningsmetod inte i sig bör föranleda skattetillägg om uppgiftsskyldigheten är uppfylld. Vidare torde det endast i undantagsfall föreligga en oriktig uppgift exempelvis då före-tagets värdering av en tillgång markant skiljer sig från Skatteverkets värdering. / Due to the globalisation there are a greater number of cross-border transactions between associated companies. To protect their tax base, countries such as Sweden have implemented rules against profits being transferred to low-taxed states. One of these measures is to monitor the transfer pricing of multinational enterprises. The widely accepted arm’s length principle states that a company trading with associated com-panies, should set prices in the same manner as it would when negotiating with in-dependent enterprises. In Swedish taxation law this principle is stipulated in chapter 14 sections 19-20 of the Income Tax Act (1999:1229). Despite the acceptance of the arm’s length principle all over the world multinational enterprises face the possibility of being subjected to double taxation. This is due to the differences in how countries interpret the principle. However, through bi- or unilateral agreements the double taxa-tion can be remedied. To calculate a price at arm’s length there are a number of methods available. The OECD has created Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations that suggest which of the methods that are applicable when under-taking a transaction. According to the Supreme Administrative Court’s ruling RÅ 1991 ref. 107 the Guidelines can be used in Sweden when determining the correctness of a company’s transfer pricing. A number of principles for determining if a transfer price is in accordance with the arm’s length principle can be found in the legislation, preparatory work and case-law. The legislation within chapter 14 sections 19 Income Tax Act super-sedes the generals laws on matters involving cross-border trade for income tax. If an adjustment of the taxable profit is to be made there need to be a discrepancy in the price set by the company and a price which two independent enterprises would have used. Furthermore the discrepancy has to have a negative effect on the result. Finally sound business reasons could justify a transfer price that varies over one or several years. If a company’s transfer pricing is held to be in conflict with the arm’s length principle the taxable result can be corrected. The next question that follows is if the information submitted to the Swedish tax authority is incorrect. When filing the tax return the com-pany has to provide all the relevant information that is needed to make a correct tax assessment. Otherwise incorrect information has been submitted. If this is the case a tax surcharge could be imposed. However, it requires that the tax authority has done a proper investigation of the case and that there are no other liberating factors. A wrong-ful valuation or interpretation of a regulation should not be considered incorrect infor- iv mation. The question whether incorrect information has been submitted in the tax return is often a difficult question to answer. Although the Supreme Administrative Court has dealt with a large number of cases concerning this matter, there are only a few of them which involve transfer pricing. Since 2008 the Swedish tax authority can request documentation on the enterprise’s transfer pricing towards associated companies. It should contain descriptions of the multinational enterprise. In addition the chosen method should be motivated and rele-vant comparable transactions ought to be stated. The enterprise’s liability to provide the tax authority with all the relevant information still applies. Therefore the documentation requirements could be seen as a formalisation of what information that is needed to prove a price on arm’s length. The difference is that the documentation does not have to be submitted until after the tax return is filed. To counter the risk of being penalised with a tax assessment a sufficient documentation could be handed in along with the tax return. When studying Swedish transfer pricing case-law you find that the tax authority has had difficulties over the last years proving inaccurate transfer pricing. This is due to the restrictive interpretation of the regulation and that caution to avoid hurdling sound business reasons has been taken. It can be said that neither a wrongly chosen method in itself nor a faultily valued asset is to be seen as incorrect information. However when applying a wrong method this could lead to that insufficient information is submitted in the tax return, which could lead to tax surcharges.

Uppsatsen behandlar prissättning av ränta på lån som lämnas mellan företag i gränsöverskridande intressegemenskap, där korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL tillämpas för att avgöra huruvida den interna räntan satts på marknadsmässiga villkor. I fall då räntan anses avvika från den som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter möjliggör regeln en justering av resultat hos det företag vars beskattningsbara resultat i Sverige minskat på grund av den oriktiga prissättningen. Regeln avser således att skydda den svenska skattebasen genom att förhindra att företagen utnyttjar avdragsrätten för ränteutgifter och överför vinster till utlandet. Korrigeringsregeln ger uttryck för armlängdsprincipen och överensstämmer med artikel 9 i OECD:s modellavtal, utifrån vilken OECD har utarbetat riktlinjer som behandlar armlängdsprincipen ingående. Uppsatsen syftar till att analysera huruvida den svenska tolkningen av armländsprincipen bidrar till en rättssäker tillämpning av korrigeringsregeln. Enligt de krav som uppställs i uppsatsen anses inte rättssäkerheten vara upprätthållen. Då OECD:s riktlinjer tillmäts rättskällevärde inom svensk rätt anses detta för det första bero på att den svenska tolkningen avviker från riktlinjerna. För det andra anses inte skatteverket och de svenska domstolorna, i egenskap av svenska rättstillämpare,ha redovisat sina tolkningar på ett sätt som gör det möjligt för företagen attförutse de skattemässiga konsekvenserna av sitt handlande. Då de svenska skatteavtalen följer OECD:s modellavtal och är införlivade med svensk rätt anses slutligen föreliggaen risk till avsteg från legalitetsprincipen, vilken förutsätts följas för att rättssäkerheten ska vara upprätthållen.

<p>Internprissättning handlar om de priser som tas ut på varor, tjänster och krediter när de förflyttas runt mellan företag i intressegemenskap. Internprissättning är ett aktuellt ämne i och med att globaliseringen i världen ökar och varor och tjänster förflyttas runt mellanländer på ett helt annat sätt än för några år sedan.</p><p>Skatteverket kräver att internprissättningen inom koncerner ska upprättas enligt armlängdsprincipen. Denna princip bygger på att prissättningen sker på ett marknadsmässigt sätt, precis som om företagen skulle befunnit sig på armslängds avstånd ifrån varandra.</p><p>Syftet med den här studien är att förstå internprissättningen från ett praktiskt perspektiv och för att göra detta så upprättar vi en dokumentation av ett företags internprissättning, i enlighet med Skatteverkets riktlinjer.</p><p>Vår ambition är att vi ska upprätta en korrekt dokumentation som Företaget kan använda sig av och under arbetet öka vår förståelse för ämnet samt väva samman teori och praktik på ett effektivt och resultatgivande sätt. Vi har därför haft tät kontakt med Företaget för att inhämta all information och sätta oss in i organisationens arbetssätt.</p><p>Skatteverket tar upp fem olika metoder som kan användas när internpriser ska fastställas enligt armlängdsprincipen, men det är endast en utav dessa vi använder oss av i studien. Vi utgår sedan från denna metod för att visa att Företaget tar ut marknadsmässiga internpriser.</p><p>Empirin består av dokumentet i färdigställd form. Resultatet blev en dokumentation som beskriver Företagets verksamhet, de transaktioner som sker mellan Företaget och dess dotterbolag samt hur Företaget använder sig av armlängdsprincipen vid internprissättning.</p><p>Under studiens gång har vi insett att det är skillnad på teori och praktik, Skatteverkets riktlinjer för hur dokumentationen ska se ut är väldigt konkreta, men det har ändå varit svårt att applicera en färdig modell på hur verkligheten ser ut i Företaget. Vi tror att den här dokumentationen är ett viktigt verktyg för Skatteverket i sin kontrollprocess, men den är också av stor vikt för företagen eftersom de då tvingas arbeta med och se över sina internpriser. Vilket i sin tur leder till positiva effekter för samhället på längre sikt.</p>