Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att undersöka sambandet mellan medieförtroende och nyhetskonsumtion bland polisstudenter gällande Sveriges fyra nationella tidningars hemsidor. Undersökningen utfördes i form av en gruppenkät där vi undersökte deras medievanor och förtroende, samt hur de upplever det etablerade och långlivade förhållandet mellan polis och media. I vår undersökning kom vi fram till att polisstudenterna inte bara hade ett lågt förtroende för de fyra nationella tidningarnas hemsidor, utan också visade på en negativ inställning till media överlag. Vad gäller relationen mellan polis och media ansåg de flesta studenter att detta var ett viktigt samarbete, om än sekundärt i förhållande till polisens närvaro på sociala medier. Resultatet av vår analys visar också hur dessa komponenter tillsammans bidrar till en bild där frågorna som dyker upp slutligen kan komma att handla om demokratifrågor. Detta eftersom alla moderna demokratier är beroende av ett hälsosamt förhållande mellan media, institutioner och medborgare.

Kristinehamn, en mindre ort belägen vid Vänerns nordöstra skärgård, en plats med många resurser  i den lokala naturen och kulturen. En plats med stora möjligheter och utvecklingspotential till att bli en mer välbesökt destination.   Därför har jag valt att i denna studie undersöka hur Kristinehamn som varumärke samt destination väljer att marknadsföra sig på sociala medier. För att göra en kartläggning av vad som i dagsläget saknas i Kristinehamns kommuns marknadsföring med ett fokus på de sociala medierna Facebook, Instagram och Twitter har jag tagit hjälp av olika teorier som stödjer det valda ämnet. För att ha möjlighet att besvara det valda syftet och frågeställningarna har jag i denna studie använt mig av en empirisk undersökning, en intervju samt en observation. Denna studie berör Kristinehamn kommuns marknadsföring på de internetbaserade fenomenen sociala medier, med ett fokus på hur kommunen väljer att attrahera nya besökare till destinationen Kristinehamn.   Studien har skapat en större kunskap om det behandlade ämnet. Studien har även kunnat konstatera, med olika teorier som hjälp, att en mer omfattande närvaro samt en mer utvecklad marknadsföring på de tre sociala medierna skulle generera fler besökare till kommunen. Detta som en kompletterande del till den marknadsföring som idag tar plats i tryckta broschyrer och tidningar samt på den egna officiella hemsidan visitkristinehamn.se. Marknadsföring på Internet, har i denna studie med hjälp av flera teoretiker, kunnat konstateras vara ett effektivt sätt att snabbt och enkelt sprida information till en större grupp människor, kundsegment som kanske inte varit påtänkta innan.

Identitetsskapandet som det ser ut idag och möjligheten att skapa en ny variant av ett existerande jag online är ett relativt nytt fenomen. I den könslösa cybervärlden växer ett behov fram av att visa upp vem man vill är, eller vem man önskar framställa sig som. Bieffekterna av att framställa sig själv genom bilder på sociala medier kan vara psykiskt påfrestande i form av en orimlig strävan efter en perfektion som inte är verklig och ett ökat bekräftelsebehov. En del av det problemområdet och det jag vill undersöka i min studie är hur identitetsskapandet genom kroppen ser ut på Instagram, och om representation skiljer sig åt könen emellan. Jag har gjort en kvalitativ bild- och innehållsanalys av utvalda träningskonton på Instagram för att se hur de skapar en identitet genom framställningen av sin kropp med tillhörande rubriker och hashtags. Dessutom vill jag se på hur dessa bilder tas emot av publiken/följarna och om det finns en kommunikation mellan dem och de publicerande användarna. Studien vill se om det finns en skillnad mellan männen och kvinnornas framställning genom sina kroppar, om de upprätthåller normativa könsstereotypiska ideal eller om de går emot dem. Resultatet visar att framställningen inom särskilda kategorier skiljer könen åt ordentligt men flera är även jämnt representerade i antalet bilder från bägge könen. Kommentarsfälten såg annorlunda ut könen emellan där män uppskattades för sin kropp som muskulös medan kvinnan begränsades till ett sexuellt objekt, trots att hennes kropp framställdes på samma sätt: situerad i en gymlokal i ett träningssammanhang.

I dagens samhälle blir det allt vanligare med marknadsföring på sociala medier, även kallat influencer marketing. Näringsidkare har, bland annat på grund av den reklamtrötthet som uppkommit i samhället, börjat vända sig till influencers och deras kanaler för att kunna nå ut med sina reklambudskap. Marknadsföring via influencers kanaler anses vanligtvis som mycket mer trovärdig än mer traditionell marknadsföring, vilket således gynnar näringsidkarna. Gällande rätt på området marknadsföring har härav, på grund av den pågående digitaliseringen, hamnat efter och det är i dagsläget relativt oklart vad som gäller för marknadsföring på sociala medier. Från år 2015 till år 2016 ökade influencer marketing med hela 40 % och det investerades en halv miljard i influencer marketing under det senare året. Den investering som skett har bidragit till den ökning som sker av marknadsföring på sociala medier, vilket i sin tur har väckt mycket frågor kring ämnet som idag även är uppe för diskussion, bland annat i SOU 2018:1. Såväl KOV och KO, samt regeringen anser att det behöver klargöras vad som är gällande rätt på området för marknadsföring på sociala medier. Ett klargörande av rättsläget är betydande för juridikens framtida anpassning till digitaliseringen. Ett problem torde ligga i hur 9 och 23 §§ MFL bör tillämpas på just influencer marketing. En annan relevant fråga som är värd att belysa i samband med detta är hur rekvisiten i 9 § MFL kan uppfyllas på marknadsföring på sociala medier. På grund av den oklarhet som här föreligger är det intressant att försöka bringa klarhet till hur rättsläget idag ser ut på detta område, även om det förmodligen är komplicerat att göra det fullständigt.

Denna studie behandlar Employer Branding, det vill säga den organisationens arbetsgivarvarumärke och vilka åtgärder och aktiviteter som arbetet med att bygga ett detta innebär. Employer Branding avser den bild som nuvarande och potentiella medarbetare har av organisationen. Huvudsyftet är att hitta likheter som finns mellan organisationer trots skillnader i bransch och storlek. Studien belyser valda teoretiska perspektiv inom fältet och hur dessa kan kopplas till empiriska data. Studien har genomförts med kvalitativ sociologisk metod och empiriska data har samlats in i sex semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna representerar olika organisationer med variation i storlek och branschtillhörighet. Slutsatsen av denna studie är att det finns flertalet likheter mellan organisationernas arbete, som även till stor del överensstämmer med den tidigare forskningen som gjorts inom fältet. Den huvudsakliga anledningen till att en organisation väljer att arbeta med Employer Branding är för att säkerställa kompetensförsörjningen. De största utmaningarna med arbetet är att försöka hitta en röd tråd i arbetet för att skapa ett attraktivt och konkret erbjudande, vilket försvåras i komplexa organisationer. Denna studie bidrar till en fördjupad förståelse för hur Employer Branding fungerar genom att applicera distinktionen mellan socialt kapital och humankapital på organisationers arbete. Dessutom ämnar studien att ge en inblick i hur användningen av sociala medier hänger ihop med Employer Branding för att bidra till ökad förståelse för vilka utmaningar organisationer och framförallt HR står inför. Förslag på vidare forskning ges med ingång i teorier om matchning och ett makroperspektiv på arbetsmarknaden.

Denna studie ämnar till att undersöka relationen mellan sociala medier och känslan av ensamhet ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv. Utifrån teorier om fenomenologi och media affordance har fyra kvinnliga ungdomar intervjuats i syfte att få en djupare förståelse för vilken effekt olika sociala mediekanaler har på känslan av ensamhet och gemenskap. Med hänsyn till att studien inföll under samma period som Covid-19 pandemin avser även studien ur ett bredare perspektiv uppmärksamma hur sådana samhällskriser tenderar påverka upplevelsen av sociala medier och dess effekter. Studiens resultat visar på en genomgående ambivalens i förhållningssättet till sociala medier som upplevs ha både positiva och negativa effekter beroende på sinnestillstånd, sammanhang och dess användning. Sociala medier ses i allmänhet som ett användbart verktyg för att förbättra vänskapsrelationer och främja en känsla av gemenskap. Samtidigt upplevs sociala medier skapa en inre stress, ångest och ensamhetskänslor. Det visade sig att de positiva aspekterna associerades till snapchat och messenger som erbjuder direktkommunikation mellan en eller flera människor, medan de negativa aspekterna var starkt förknippat med funktionen att scrolla flödet på instagram. Intressant var dock att de negativa effekter som sociala medier i normalfallet upplevdes medföra tenderade minska under Covid-19 pandemin. Studien visar att sociala medier förstärkte känslan av gemenskap och mildrade känslan av ensamhet under pandemin.

I den här uppsatsen har jag applicerat ett ritualperspektiv i en ny situation, nämligen sociala medier. Uppsala Gäris är en separatistisk grupp för kvinnor och ickebinära med koppling till Uppsala och Uppsala län. I uppsatsen frågade jag hur ritualerna i Uppsala Gäris ser ut och vad de har för beståndsdelar, varför ritualerna sker och vilka sociala ordningar som ses som problem och vilka ritualen försöker etablera. Jag frågade också hur communitas manifesterar sig och organiseras i Uppsala Gäris. Genom intervjuer och netnografi har jag kommit fram till att ritualerna är oförutsedda och orienterade efter gruppen, eftersom mycket fokus ligger på gemenskapen och dess communitas och förnyande kraft. Communitas uppstår på grund av gruppens gemensamma upplevelse av att de är utsatta i Uppsala och vilja att etablera en ny social ordning.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur fastighetsmäklare kan marknadsföra sina objekt via sociala medier. Detta för att öka kunskapen till hur fastighetsmäklarbranschen i framtiden har möjlighet till att öka förtjänsten av sin marknadsföring via sociala medier. Teoretisk referensram: Uppsatsen är förankrad och baserad på teori inom fem olika områden. Först presenteras kommunikationsmodellen som stegvis visar hur reklam för en produkt ska tillämpas. Denna följs av AIDA-modellen som förklarar processen om hur konsumenter påverkas av reklam till att ett köpbeslut tas. För att kunna nå önskad effekt kommer prioriteringsmodellen in som är indelad i fyra olika kategorier, räckvidd, frekvens, impact och tid. Slutligen kommer bannerannonsering och sociala medier som marknadsföringsverktyg för att kunna mäta marknadsföringens effektivitet via sociala medier. Metod: För att mäta vikten av fastighetsmäklarens marknadsföring via sociala medier har en kvantitativ studie genomförts med 100 respondenter som svarat på 9 olika frågor kopplat till ämnet samt tre fastighetsmäklare i en kvalitativ undersökning. Information har även hämtats från vetenskapliga artiklar och böcker. Empiri: Det empiriska underlaget som använts i uppsatsen är en kvantitativ strategi i form av enkätundersökningen med 100 respondenter samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tre fastighetsmäklare. Resultatet av undersökningarna presenteras i form av diagram och används för att genomföra en analys samt diskussion med koppling till den teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Slutsatsen av denna undersökning visade att det är via Facebook och Instagram som fastighetsmäklare mest effektivt marknadsför sina objekt, vid jämförelse med de andra undersökta sociala medierna Snapchat och Twitter. Förslag till fortsatt forskning: Att ta reda på hur marknadsföring via sociala medier påverkar fastighetsmäklaren som varumärke, istället för själva objektet till salu. Hur får fastighetsmäklare sitt namn att synas bland alla andra fastighetsmäklare via sociala medier.

Målet med denna studie har varit att effektivisera arbetet med sociala medier på J.Lindeberg. Anledningen till att man funnit det nödvändigt att hitta ett effektivare sätt att arbeta beror på att J.Lindeberg jobbar med många olika sociala medier med flertalet konton på varje. Detta leder till att man lägger ner mycket tid på arbetet med sociala medier och mycket av tiden läggs på att växla mellan de olika kontona och sociala medierna. Innehållet som publiceras på sociala medier är inget som tas upp i arbetet, utan fokus ligger på de plattformar och verktyg som används i arbetet med sociala medier. Studien har genomförts med hjälp av observationer på J.Lindebergs huvudkontor i Stockholm, kvalitativa intervjuer med olika företag som arbetar med sociala medier och en kvantitativ undersökning om vilka plattformar företag använder i sitt arbete med sociala medier. Intervjuerna skedde dels på plats på företagen, men också över telefon. Undersökningen bestod av en enkät som mailades ut till företagen. Resultaten från intervjuer och undersökningen har samlats in och analyserats. Studien har visat att för att effektivisera arbetet med sociala medier bör de sociala medier som används i dagsläget minskas. Dessutom kan nya plattformar med olika verktyg för sociala medier användas för att effektivisera arbetet ytterligare. Slutligen bör också de olika kontona som används minskas och en databas med material för publicering införskaffas. / The goal of this study has been to streamline the work process of social media on J.Lindeberg. It was necessary to find a more efficient way to work because today J.Lindeberg uses many different social medias and with several accounts on each one of them. This leads to much time being spent on the work with social media and much of the time is devoted to toggle between the various accounts and social medias. The focus of the study is on the platforms and tools used in the work with social media and not on the content posted on the different social medias. The study has been carried out with the help of observations on J.Lindebergs headquartered in Stockholm, qualitative interviews with various companies working with social media and a quantitative survey on which platforms companies use in their work with social media. The interviews partly took place on the companies offices, but also over the phone. The survey consisted of a questionnaire that was distributed by email to the companies. The study has shown that in order to streamline the process the social medias being used should be reduced. In addition, new platforms with different social media tools can be used to streamline the work even further. Finally the different accounts that are used should also be reduced and a database of material for publication should be created.

I den här studien undersöks hur idrottande tjejer och killar konsumerar idrott i media. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur ungdomar som idrottar, mellan åldrarna 15–19, konsumerar idrott genom media samt ifall det är någon skillnad mellan tjejer och killar. Undersökningen bygger på en kvantitativ forskningsmetod för att få en övergripande bild av studiens syfte.  Som datainsamlingsteknik användes elektroniskt frågeformulär där totalt 24 ungdomar deltog i undersökningen. 14 var tjejer och 10 var killar. Uppsatsen byggs upp av dessa teoretiska utgångspunkter: sportens resa genom massmedia, sportkonsumtion, jämställdhet inom idrotten samt sociala medier.  Resultatet visade att idrottande ungdomar följer mycket idrott i media. TV och streamingtjänster är de populäraste mediekanaler som används vid sportkonsumtion och när det gäller sociala medier så dominerar Instagram och Youtube. I stor utsträckning tittar man helst på lagidrotter, internationella tävlingar samt följer en speciell liga, när det handlar om att följa idrott i olika medier. En stor anledning till att följa idrott är för att lära sig från de bästa och anamma det i sitt eget idrottande.