Denna studie går ut på att undersöka vilka mediekanaler unga förstagångsväljare använde sig av för att få politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet är också att undersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande källan för politisk information, står sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievärld vi lever i idag. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Uses and Gratifications-teorin samt tidigare forskning rörande förstagångsväljare och sociala medier. Metoddelen är kvantitativ i form av en frågeundersökning med gymnasieelever som läser sista året på gymnasiet. Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010.   Resultatet visar att unga förstagångsväljare fortfarande anser att de traditionella medierna, främst TV, är de viktigaste för deras politiska information. Det framgår också i resultatet att det politiska intresset hos unga ökar under valår. Vad gäller sociala medier som kanal för politisk information ansåg respondenterna att Facebook var den mest betydelsefulla källan för information.

Målet med denna uppsats var att undersöka vilka kommunikativa strategier personer inom PR- och informationsbranschen arbetar efter för att bygga upp och stärka sina personliga varumärken i sociala medier. Studiens huvudfråga lyder ”Vilka kommunikativa strategier använder människor inom PR- och informationsbranschen för att stärka sitt personliga varumärkesbyggande i sociala medier?”. Syftet med studien var tudelat, dels ville vi bidra med djupare förståelse kring vad det finns för drivkrafter bakom personligt varumärkesbyggande i sociala medier och dels ville vi bidra med nya infallsvinklar och ett nytt empiriskt material till den samhällsvetenskapliga forskningsfronten. Studiens teoretiska ramverk utgår från varumärkesteori, Erving Goffmans teori om självpresentation samt Pierre Bourdieus teori om kapital och social positionering. Studien är genomförd med kvalitativa metoder, för det första har vi tagit del av aktuell forskning på områdena sociala medier och personligt varumärkesbyggande, vi har även gjort en innehållslig kartläggning av tio digitala personliga varumärken samt genomfört intervjuer med personerna bakom varumärkena. När vi i uppsatsen använder begreppet sociala medier syftar vi enbart på bloggar och microbloggverktyget Twitter. Resultatet för denna studie visar att respondenternas strategier för digitalt personligt varumärkesbyggande skiljer sig åt, strategierna skiljer sig även beroende på socialt medium. Somliga respondenter uppger att de genomgående arbetar strategiskt både på Twitter och med sin blogg medan andra menar att de inte har några strategier alls. Oavsett hur stort utrymme de strategiska baktankarna får går det att skönja likheter i samtliga respondenters varumärkesbyggande. Utifrån dessa likheter har vi identifierat fem idealnormer och strategier för personligt varumärkesbyggande för personer verksamma inom PR- och informations-branschen: att tydligt identifiera sin yrkesidentitet och sina personliga egenskaper, att utelämna privat och ofördelaktig information, att skriva om ett avgränsat ämnesområde, att visa på aktualitet och kunskap inom branschen samt att nätverka med personer inom branschen. Dessa har legat till grund när vi konstruerat följande tre idealtyper för respondenternas varumärkesbyggande: reporter, kommentator och kåseriskribent. Sammanfattningsvis har vi kunnat konstatera att personligt varumärkesbyggande i sociala medier tillskrivs allt större värde inom PR- och informationsbranschen. Värdet ligger i möjligheten att stärka sin position i förhållande till andra inom branschen, för att lyckas med detta krävs en utmejslad strategi och kunskap om hur man på bästa sätt paketerar sig själv.

Vi omges i vår vardag ständigt av bilder. Dessa spelar en roll för hur vi relaterar oss till omvärlden men också hur vi ser på oss själva. Idag är det enklare än någonsin att ta och dela med sig av fotografier och detta spelar roll för skapandet av vår egen identitet. Mitt arbete ställer frågan om hur profilbilden på Facebook är en del av  identitetsskapande processer. Jag försöker svara på frågan utifrån hur man ser på sitt eget användande av profilbilden och vad man som användare kan läsa in för betydelser i andras bilder. Eftersom det finns en pågående debatt om ungas användning av sociala medier och bilder på sig själva vill jag med detta arbete nyansera denna diskussion genom att beskriva de tankar och processer som ligger bakom unga och äldre användares användande bilder av sig själva på nätet. Frågan om ungas identitetsarbete har styrt både uppsatsen och den konstnärliga gestaltningen. Jag har genomfört intervjuer som jag studerat med hjälp av teorier kring hur vi använder och skapar vår identitet och relaterar oss till varandra, och på så sätt har jag kunnat visa att Facebook är en social scen eller arena som på många sätt fungerar som andra sociala arenor vi rör oss i. Mitt arbete visar på vilka olika sätt man försöker kontrollera den bild av sig själv andra får, samtidigt som man tolkar och påverkas av andras bilder. Det finns dock stora utmaningar i ett relativt nytt socialt forum som Facebook, och denna uppsats tar upp hur dessa utmaningar bemöts och hanteras. I min gestaltande del har jag valt att teckna profilbilder och animerat dessa. Över 3 miljarder bilder laddas upp på Facebook varje månad och denna ström av visuell information försöker jag illustrera. Men jag vill också visa att identiteten är mångbottnad och består av flera olika, ibland transparanta, lager och att vi spelar en mängd olika roller. Vår egen identitet blir till och förändras i mötet med andra identiteter; du, jag och de vi möter är en del av varandra. Jag gör medvetet mig själv till en del av min gestaltning. I mina intervjuer studerar jag de andras identitetsarbete men kan inte undvika att även bli en del av det, precis som de blir en del av min vardag och min identitet i nuet när jag skriver detta arbete. Jag har valt att försöka skildra hur vi tecknar vår egen identitet samtidigt som detta personliga arbete är en del av ett ständigt flöde där ingenting är fast och beständigt.

Bakgrund Fler och fler företag väljer att annonsera sitt varumärke på facebook eftersom det är ett billigt alternativ till annan annonsering. Dessutom är det lättare att nå ut till sin målgrupp då annonserna är riktade. Syfte  Ambitionen med denna studie är att ta reda på om facebook verkligen är rätt forum för alla sorts varumärken. Huvudsyftet för denna uppsats lyder:  Hur ser unga facebookanvändare på företag som annonserar på facebook? Teori Undersökningen tar sin grund i logisk positivism. Jag stödjer även uppsatsen på grundläggande marknadsföringsteorier, övervakningsteorier och teorier om hur man bygger upp ett trovärdigt varumärke. Metod Resultatet av studien baseras på en surveyundersökning med frågor som berör ämnet undersökningen fick totalt 88 respondenter. Resultat Ur undersökningen kom det fram att en del branscher, så som sjukvård inte ansågs höra hemma på facebook. Detta eftersom facebook inte ansågs vara ett tillräckligt förtroendeingivande medium för att koppas ihop med dessa varumärken på ett behagligt sätt. / Background More and more companies choose to use facebook as a channel for marketing since it is a cheap alternative for other types of marketing. Furthermore, it is an easy way to reach the right target since the ads are aimed. Purpose The ambition with this study is to figure out whether facebook really is the right forum for all kinds of brands. The main purpose of this thesis reads: How do young facebook users view companies that put ads on facebook? Theory The study is based on logical positivism. I also support the thesis on basic marketing theories, surveillance studies and theories on how to build a brand with credibility. Method The result of the study is based on a survey with 88 respondents. Results From the study it can be read that some branches, such as medical care, were not believed to belong on facebook. This is because facebook was not considered a trustworthy medium enough to be connected with this kind of brands in a pleasant manner.

No description available.

Kommunikation är en central del i människans liv och har under de senaste århundradena genomgått stora teknologiska förändringar. Utvecklingen har inneburit kommunikationsmedel som ger oss möjligheten att överföra information över tid och rum. Traditionella medier har i och med utvecklingen fått konkurrens av de sociala medierna i det offentliga rummet. Nöjesvärdet hos de offentliga personerna har gjort att de fått ett stort utrymme i traditionella såväl som sociala medier och de nyttjar dessa för att uttrycka sig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur offentliga personer förhåller sig till och nyttjar traditionella respektive sociala medier. Genom kvalitativa intervjuer samt sekundärdata kommer uppsatsen att undersöka hur två offentliga personer upplever skillnaden mellan olika medier gällande att förmedla sitt budskap. Uppsatsen syftar även till att undersöka hur en expert inom området ser på offentliga personers möjlighet att använda traditionella och sociala medier till sin fördel. Den teoretiska referensramen utgörs av tidigare forskares teorier kring begreppen privat och offentligt, stereotyper, statusgrupper och kommunikation. Utifrån dessa teorier analyseras insamlad data. Studien visar att det i vissa fall finns en skillnad mellan traditionella och sociala medier och möjligheten att uttrycka sig i dem. De offentliga personerna i denna studie upplever att traditionella medier är svåra att uttrycka sig i och styra över och att de i vissa fall skapar en felaktig bild av vilka de är. De sociala medierna upplevs av de offentliga personerna som en chans att själva koda och sända ut ett budskap. De sociala medierna upplevs även som en plattform för de offentliga personerna att interagera med sina intressenter. Studien tyder på att de offentliga personerna försöker att uttrycka sig personligt men inte privat i traditionella och sociala medier.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan upplevd stress och användande av och tillgänglighet till sociala medier bland gymnasister. 167 elever deltog i studien och besvarade en digitalt presenterad enkät angående sina beteendevanor kring sociala medier och upplevd stress. Resultatet visade att en stor andel av eleverna var aktiva användare av sociala nätverk under lektionspass, 73,6 %, och av mobiltelefoner på nätterna, 60,4 %. Samtidigt kände 58,6 % av eleverna oro eller ångest för skolarbetet. Statistisk analys visade att stressnivån ökade med ålder och var högre hos flickor än hos pojkar. Hos flickorna fanns även en signifikant koppling mellan användande av sociala medier och endogen eller inifrån kommande stress. Flickornas användande av mobiltelefon nattetid uppvisade positiva korrela­tioner till såväl sömnsvårigheter som flera exogena eller utifrån kommande stressvariabler. Hos pojkarna fanns en signifikant koppling mellan sömnsvårigheter och frek­vensen hos deras Facebook-användande. Den exogena stresskänslan av svårighet att klara av vardagens krav hade hos pojkarna ett signifikant sam­band till vanan att gå in på Facebook under lektionspassen, medan hos flickorna samma stress­variabel var signifikant kopplad till vanan att läsa och skriva SMS på natten. En sammanfattande tolkning av resultaten visade att flickor generellt uppvisade ett starkare samband mellan stress och användning av sociala medier än pojkar.

The purpose of this report is to analyze and evaluate non-profit organizations way of working with social media within the organization, from a marketing perspective. We have made observations of three organizations and completed a series of interviews with representatives within the organizations. In the report we came up with five factors that are necessary for non-profit organizations in order to receive long term donations with the use of social media; Trust, awareness, involvement, interaction and Word of mouth marketing. Our result shows that the organizations have realized the potential and benefits of using social media, but have not come very far in the process of using it properly. Our conclusion is that social media can give assumptions for long term donations, if the organizations use a customer perspective and give their customers added value.

SYFTE: Uppsatsen syftar att beskriva och analysera hur SAS hanterade sociala medier före, under och efter askmolnet i april 2010, i jämförelse med rekommendationer från tidigare forskning om krishantering, för att behandla och bibehålla sitt anseende. METOD: Med utgångspunkt i teorier rörande anseende, krishantering och kommunikation i sociala medier har ett teoretiskt ramverk formats, vilket ligger till grund för den fallstudie som har genomförts med en kvalitativ metod. Till fallstudien har data samlats in genom intervjuer med tre personer på SAS, vilka var aktiva med hanteringen av Facebook i samband med askmolnet i april 2010. Insamling av sekundär data i form av dokumentationer från SAS och Transportstyrelsen har även genomförts. SLUTSATS: Från uppsatsens analys framgår det att företaget måste ha etablerat sig i sociala medier före krisen för att göra hanteringen av kanalen möjlig. Genom att företagets krisgrupp hade vissa tekniska kunskaper i det valda sociala mediet kunde det hanteras, samt att tvåvägskommunikationen som erbjuds hjälpte företaget att förbättra krishanteringen i vald kanal. Krisgruppen svarade snabbt på alla inlägg i kanalen och det möjliggjordes med hjälp av att olika positioner hade implementerats i gruppen. Företagets arbete med Facebook under krisen hjälpte indirekt företaget att behandla och bibehålla sitt anseende, genom att de snabbt besvarade alla frågor som ställdes i det vald sociala mediet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Företag X hanterar negativ ryktesspridning på deras Facebooksida. Vi vill med resultatet från vår studie föra en diskussion om hur företag inom finansbranschen kan använda Facebook för att motverka negativ ryktesspridning. För att besvara vårt syfte har vi intervjuat tre anställda på Företag X. I vår analysmodell utgick vi från tre faktorer vi funnit påverkar hantering av negativ ryktesspridning på företagets Facebooksida; övervakning, tid och svar. Vår studie visar att Företag X har en god övervakning om vad som skrivs om dem i såväl traditionella som sociala medier. Dock finns brister i hanteringen av Facebooksidan då svaren inte är anpassade till den tidsaspekt som råder på sociala medier. I vår diskussion framkom att företag inte ska underskatta den påverkan som hanteringen av sociala medier har för företagets rykte och förtroende från intressenterna.