Träning är ett komplext fenomen. Det är dels en grundläggande komponent för hälsa men samtidigt ett tillvägagångssätt i strävan att nå idealet, vilket kan utryckas sig i extrema förhållningssätt. Informations- och kommunikationsteknologin har dessutom utvecklats radikalt de senaste åren. Detta har föranlett att internet blivit den starkaste informationskällan för dagens ungdomar, vilket kan liknas vid en arena där det ständigt förmedlas ideal kring utseende och träning. Studien genomfördes därför med syftet att undersöka hur ungdomar påverkas av samhälleliga ideal och vår tids frekventa användande av sociala medier, samt ungdomarnas tankar kring träning och i vilken utsträckning den anses hälsosam. Undersökningen utgår ifrån ett kvantitativt tillvägagångssätt där 102 respondenter i åldrarna 17-18 år fick besvara en webb-enkät med totalt 23 frågor. Resultatet påvisar att ungdomar upplever samhällets krav på träning och kroppsideal nästintill som ouppnåeliga och att det ger konsekvenser som försämrad självbild samt att sociala medier till stor del har en negativ påverkan på ungdomarna. Resultaten indikerar att träning tenderar att passera gränsen till ohälsosamt när individen anser att träning är den viktigaste delen i livet och sociala relationer prioriteras bort. Det kan också ses att kunskapsläget kring detta fenomen är begränsat och att det finns behov av ytterligare forskning.

Utvecklingen av det nya medielandskapet påverkar företags och marknadsförares sätt att bedriva marknadsföring på Internet. Utvecklingen har lett till att konsumenten idag fått mer makt och det krävs mer av företag för att väcka uppmärksamhet. Studien handlar om att skapa en normativ modell för hur företag och marknadsförare kan utnyttja sociala medier som en del i sin marknadsföring. Vi diskuterar och reflekterar även relevant teori i förhållande till branschexperters syn på sociala medier samt dess betydelse.Det teoretiska materialet som används är delar ur Internetmarknadsföring, Gerillamarknadsföring samt relationsmarknadsföring. För att ge en tydligare bild av sociala medier och hur företag och marknadsförare kan utnyttja det presenterar vi representativa illustrationer av sociala medier.Studien bygger på en kvalitativ metod. Det insamlade materialet bygger två kvalitativa intervjuer med två branschexperter inom sociala medier, exempel på representativa och innovativa sociala medier samt företag vilka använder sociala medier som en del i sin marknadsföring. Våra slutsatser visar att företag behöver tillämpa en annan form av kommunikation för att nå konsumenten eftersom kunden tilldelats mer makt och inflytande. Sociala medier skall inte ses som en försäljningskanal, sociala medier är en konversationskanal som bygger långsiktiga relationer. För företag och marknadsförare handlar det främst om att lyssna och vara tillgängliga på Internet.

No description available.

<p>Ett hjälpmedel för företag som är under mycket diskussion just nu är så kallade "Web 2.0"-verktyg. Det är en teknologi som har sina rötter i sociala medier som exempelvis Wikis och bloggar. Tetra Pak är ett stort svenskt företag som är under inledningsfasen av sin implementering av teknologin. Tack vare information som givits från anställda på Tetra Pak gavs deras bild av Web 2.0 och hur deras strategier för implementeringen såg ut. Den här uppsatsens syfte är att ta reda på vilka de viktigaste faktorerna är som stora företag behöver vid implementeringen av Web 2.0 för att personalen skall anamma teknologin.</p><p>Nyttan och problemen med Web 2.0 är många men grundar sig i hanteringen av kunskap inom en organisation. Implementeringen av denna teknologi är naturligtvis en stor förändring för ett stort företag. Uppsatsens information hämtades via intervjuer med två personer som arbetar med Web 2.0 för Tetra Pak. Intervjuerna genomfördes över telefon och det visade sig att de hade väldigt god kunskap om ämnet.</p><p>Insyn kring den nuvarande situationen på Tetra Pak, vilka barriärer som stod i vägen för implementeringen och vad Tetra Pak har för strategier för implementeringen av Web 2.0 tillhör det empiriska underlaget. Det visade sig att Tetra Pak hade en förändrad implementeringsstrategi som först fokuserade på organisationens och de anställdas behov och sedan på den faktiska implementeringen av Web 2.0.</p><p>Författarna kommer fram till att personalens engagemang är vitalt för att lyckas och att deras engagemang vinns genom att erbjuda personalen ett mervärde hos Web 2.0-verktygen som ersätter delar av deras nuvarande arbetsrutiner. Även ett öppet klimat där alla kan ha utbyte av varandra, visade sig vara en viktig faktor då syftet med Web 2.0 är just sociala interaktioner.</p>

Sociala medier har fått en allt större betydelse i samhället och växer snabbt. Problem som uppstår vid yttranden i vilka arbetstagaren uttrycker sig negativt om sin arbetsgivare eller arbetsplats, eftersom lojalitetsplikt råder i ett anställningsförhållande. Privatanställda har en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare och har inte den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Den grundlagsskyddade yttrandefriheten gäller gentemot det allmänna, vilket betyder att offentligt anställda har yttrandefrihet gentemot sin arbetsgivare till skillnad från privatanställda. Inom privata anställningar är lojalitetsplikten långtgående och uppstår när ett anställningsavtal ingås. Lojalitetsplikten i anställningsförhållanden är inte lagstadgad utan följer av allmänna arbetsrättsliga principer och är inom den privata sektorn skyddad av rättspraxis. Den innebär främst att arbetstagaren ska beakta arbetsgivarens intresse så att det inte kränks eller skadas.  Trots den nationella begränsningen gällande privatanställdas yttrandefrihet har Europadomstolen i målet Fuentes Bobo mot Spanien fastslagit att "i vissa fall" erhålls en yttrandefrihet och skydd från att arbetsgivaren vidtar åtgärder. Rättspraxis från Arbetsdomstolen gällande gränsdragningen mellan yttrandefrihet och lojalitetsplikt på sociala medier är inte omfattande, vilket innebär att Europadomstolens "i vissa fall" inte har definierats för fall gällande sociala medier.  Idag är det inte många företag som reglerar användandet av sociala medier för arbetstagare. Det har medfört att missförstånd och osäkerhet råder hos arbetstagare angående vad som får yttras på sociala medier gällande arbetsplatsen. Ett hjälpmedel för företag att undvika missförstånd och problem är att skapa en policy gällande arbetstagarens användande av sociala medier. Den ska verka som ett ramverk för hur en arbetstagare ska agera och ger vägledning i användandet av sociala medier på och utanför arbetsplatsen.

Syftet med denna studie är att analysera samt aktivera Bubblebox.se som varumärke genom att utveckla och designa om de fyra medieplattformar som tillhör hemsidan. Det vill säga att den grafiska profil som används på hemsidan kommer att tillämpas på vardera plattform. Dessa plattformar består utav Bubblebox footer, nyhetsbrev, blogg samt facebooksida. Bubblebox.se har sin grund efter det fysiska företaget Anybody och etablerades på webben för cirka två år sedan. Bubblebox.se är kategoriserad inom skönhet och hälsabranschen, vilket innebär att de säljer allt från makeup, hälsokost, parfymer till hårdvård.  Hemsidan drivs utav entreprenörerna Annica Sundström och Niklas Johansson – som har varit verksamma inom branschen i 14 år. Det som även behandlas i denna studie är de teorier som ligger till grund för detta ämne samt den metod som använts under arbetets gång. Metoden består utav användartester som utförts av fem stycken testpersoner, där var och en fått frågor samt uppdrag att besvara utifrån medieplattformarna. Slutligen presenteras det resultat som framkommit ur analysen av användartesterna i form av före- och efterbilder.

Förändring sker! Med en snabbt växande informationsspridning och teknikutveckling kommer vi möjligtvis behöva ändra vår syn på marknadsföring. Eller? Med detta arbete är syftet att undersöka hur marknadsföring går till idag och vilka marknadsföringskanaler som används. I arbetet läggs fokus på att tydliggöra en djupare uppfattning om marknadsförings-ämnet hos fyra informanter. Undersökningen genomförs med en teoribakgrund om viktiga delar inom marknadsföring, så som sociala medier och varumärkets roll i sammanhanget. Därefter utformas en enkät som skickas till de tillfrågade per mail. Informanterna delar med sig av deras uppfattningar kring deras egen marknadsföringsprofil. Med olika förutsättningar för verksamheten läggs det mer och mindre vikt vid olika delar i marknadsföringen hos de olika informanterna. Oberoende av examinationstid skiljer informanterna på hur de väljer att uttrycka sig i marknadsföringen. Fokus ligger på att framhäva ett tydligt bild- och formspråk, främja varumärket och förståelsen hos kunder, hitta rätt bärare och att skriva och visa bilder på egen tillverkning. Diskussionen förs i koppling till teoribakgrunden och om det finns samband med tidigare forskning och en bakomliggande anledning till val av marknadsföringskanaler. Finns det skillnader mellan att vara examinerad formgivare på 1900–talet kontra att vara examinerad som formgivare på 2000–talet.

In the age group 16-25 years, the Internet is the most powerful source of information. This age group is also the main user of social media. The purpose of this study was to investigate young people's experience of social media and any associations between social media and adolescents health by answering the questions: ”how does young people use social media”, ”what risks can occur in young people's use of social media” and ”how can social media influence young people's lifestyles”. The survey was conducted by a quantitative cross-sectional study using questionnaires. The sample consisted of 45 second year social science high school pupils, of which 14 were girls and 31 were boys. The results showed that all participants used social media, all but one several times a day. All had daily access to the Internet primarily through their own computers and smartphones. Girls turned out to experience slightly more risk factors associated to health through social media than boys. Only a small proportion experienced that they had changed their lifestyle habits because of information transmitted through social media.

With the rise of the internet especially and information- and communication technology in general, the opportunities for fast and effective communication and sharing of information have proliferated. In relation to the new technologies, the citizens’ demands on organizations’ communicative efforts have increased. Today’s citizens have high standards regarding transparency, the opportunity to dialogue and have hopes to influence the public sector. With the development of social media in society new opportunities have therefore been created for the ways in which public sector organizations can and should relate to their residents. Today’s municipalities must address citizen demands and needs to communicate on their terms, which has led to a situation where a number of municipalities around the country are using social media in their e- government. That social media are used in municipal e- dialogue with residents is however a new phenomenon. There is therefore no official guidelines from the parliament regarding how social media should be used for successful communication or dialogue with citizens, and this circumstance has created some difficulties for how the local governments should use the new technology effectively.   The purpose of the studie is to examine how three communes in Värmland have used social media in their e- government. To be able to perform the study, representatives from Forshaga, Hammarö and Karlstad commune have been interviewed. Theories about e- governance, e- democracy, internet, social media, publicity laws, citizen as customers and public organizations changes and possibilities in society have been used to analyze the results from the interviews. The study shows that local governments find that work with social media is primarily positive, but that there are also disadvantages and difficulties. Tips from the government have been used even if local modifications sometimes are needed and the reason that social media is used are the communes endeavor on interactivity and fast citizen dialogue. In the future, the municipalities will be required to try to work more efficiently with the new technologies in demand for a greater transparency, which is considered important.

Titel: Politiska förhoppningar? En studie om hur politiker på lokal nivå använder sociala medier   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur politiker på lokal nivå använder kanaler som sociala medier.   Teori: Studien utgår från forskningsområdet strategisk politisk kommunikation. Därutöver används Cutlip och kollegors planeringsmodell, teorier om opinioner och opinionsbildning, McCombs dagordningsteori, Lazarsfeld och kollegors tvåstegshypotes samt Habermas offentliga sfär.   Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ metod, där empiri har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, av en semistrukturerad form, med förtroendevalda från Sundsvalls och Timrås kommunfullmäktige. Intervjutillfällena skedde under en tidsperiod fr.o.m. 30/11 t.o.m. 8/12 2010.   Resultat: Utöver att blogga politiskt är det vanligt att använda ytterligare sociala medier, och då ofta Facebook i kombination med bloggen. Sociala medier används oavsett om det är valtider eller inte, men inte alla har fortsatt att blogga politiskt sedan valrörelsens slut. Respondenterna vill skriva om det de är intresserade av, men samtidigt är det svårt att lyfta fram egna frågor då man får bättre återkoppling genom att utgå från medieaktuella händelser. Det finns också en medvetenhet kring att de frågor eller händelser de skriver om, och sättet de skriver på, inverkar på hur stor återkoppling de får. Varav sättet att skriva påverkas också av de risker respondenterna ser med att använda sociala medier som offentliga personer. Endast en respondent använder budskapsstrategier för att nå ut till olika målgrupper, men jag har funnit att det inte behöver betyda att man inte arbetar strategiskt för att nå ut till olika målgrupper i de sociala medierna, då flera respondenter har nått ut till journalister genom sociala medier. Det anses vara viktigt att undersöka väljares åsikter genom sociala medier, men inte alla har kommit till ett steg där de samlar in feedback från de sociala medierna. Det finns inga tydliga målsättningar kring vad respondenterna vill uppnå med sin sociala medienärvaro. Men likväl har jag funnit att flera respondenter utvärderar sin närvaro. Sociala medier anses ha en viktig betydelse ur ett lokal politiskt perspektiv, och framhålls som ett viktigt komplement till de traditionella kanalerna. Men förutom möjligheter uppges det också finnas tveksamheter med att använda sociala medier. Och flera respondenter är av uppfattningen att de sociala medierna inte bör överskattas, utan att det personliga mötet är det viktigaste.