Studien syftar till att undersöka hur kommunikationen ter sig mellan chefer och medarbetare gällande förmedlande av policys och riktlinjer angående anställdas användande av sociala medier. Dessa chefer och medarbetare arbetar inom Sollefteå och Sundsvalls kommun i Västernorrlands län. Studien utgår ifrån ett antal kommunikationsteorier som främst berör internkommunikation. Dessa teorier har fått ligga till grund för hela vår studie. Studien är en icke generaliserbar fallstudie som besvarar nedan skrivna frågor:  Hur förmedlas policys och riklinjer?  Vilka sociala medier- policys och riktlinjer finns hos kommunerna idag angående de anställdas användande av sociala medier?  Har de två kommunerna sett över e-delegationens riktlinjer gällande sociala medier?  Vilka likheter och olikheter finns i kommunikationen av policys gällande sociala medier mellan de olika kommunerna och de anställda inom de olika kommunerna?  Vi valde att undersöka ämnet genom att utföra kvalitativa samtalsintervjuer över telefon med två anställda på informationsavdelningen, fyra chefer och åtta medarbetare i de båda kommunerna.  Resultatet visar att det skiljer sig mellan de båda kommunerna i deras sätt att kommunicera policys och riktlinjer. Resultatet visar också att kunskap om policyn angående sociala medier finns hos de anställda i Sollefteå kommun utan att något material finns klart. Sundsvalls kommun erkänner att arbetet med att kommunicera denna färdiga policy inte har varit lyckat, vilket även vårt resultat visar. I resultatet framkom inte om Sollefteå kommun har utgått ifrån e-delegationens rekommendationer i utformandet, vilket Sundsvalls kommun har gjort. Fler likheter och olikheter är funna gällande de båda kommunernas sätt att kommunicera policys och riktlinjer. Känslan vi har fått under våra intervjuer är att majoriteten av respondenterna känner att det alltid löser sig och att det för det mesta går bra. En av våra intervjupersoner satte ord på denna känsla genom att upprepade gånger svara “Dä bruk’ gå bra...”.

Denna studie har undersökt hur svenska artister och representanter från svenska skivbolag uppfattar det rådande digitaliserade medieklimatets inverkan på musikbranschen. Syftet var att ta reda på hur artister samt skivbolag förhåller sig mot sociala medier, samt att undersöka hur deras upplevelser från en allt mer digitaliserad musikbransch ser ut.   För att kunna utvinna en så djup analys som möjligt har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag har genomfört fem djupintervjuer, varav tre med representanter från tre olika skivbolag, samt två med två olika osignerade artister. Jag valde att genomföra intervjuer med dessa två olika aktörer i hopp om att kunna få olika perspektiv i mina frågor. Jag har relaterat min analys till teorier om bland annat digitalisering, medieproduktion samt fankulturen.   Resultatet har visat på att sociala medier är något mycket viktigt gällande både artisters kamp om att nå framgång i en allt hårdare konkurrens där bruset av osignerade band och artister blir intensivare, samt när det gäller skivbolags arbete med att marknadsföra sina artister. Dock råder det delade uppfattningar mellan artisterna och de olika skivbolagen rörande hur de sociala medierna bör användas. Vidare har det även visat sig att traditionella medier som exempelvis radio och TV fortfarande är mycket viktiga när det kommer till promotion av artister, då dessa medier har en unik förmåga att nå ut till ett stort antal människor på samma gång.

BakgrundJag har fått i uppdrag av Sapa Profiler AB att ta fram konkreta förslag på hur de skulle kunna använda sig av sociala medier i sitt varumärkesbyggande.SyfteGe Sapa Profiler AB konkreta åtgärder på hur de kan använda sociala medier i sitt varumärkesbyggande.MetodJag har använt mig av kvalitativa intervjuer, benchmarking, netnografi och dokumentanalyser av Sapa Profiler AB:s eget material.ResultatJag har gett olika förslag på hur Sapa Profiler AB kan använda sig av sociala medier för att stärka sitt varumärke.

Abstract The purpose of this study has been to provide a deeper understanding of how companies in the travel industry works with social media and electronic Word-of-mouth (eWOM) by analyzing and investigating social media and eWOM and how it effects customers’ expectations on the companies service quality. In connection with the purpose we have chosen the following research questions: 1. In which way can companies in the travel industry interact with their customers participation on the Internet through social media. 2. How can companies in the travel industry through their presence on the Internet work to influence customers’ expectations using eWOM.     Based on our research questions we decided to use a qualitative research methodology in order to create a deeper understanding for the phenomenon. Moreover, we chose to work on our study using an inductive approach but with some featuring elements of deduction. To obtain a broad and rich overview of our studied research questions we interviewed a varied selection of representatives in the travel industry. In total we interviewed eight representatives with a wide range of different positions.   Our analysis was divided into three distinct categories that we identified using our main theory, the travel decision-making process. Below each of the categories we could specify when companies and customers interacted with each other using social media and when customers used eWOM as a means of ensuring the service quality of the company. This provided us with the information to determine the importance for companies in the travel industry to make use of customers’ eWOM and that it could actually be of higher importance than the companies’ own product information. Finally, we discovered that to a great extent customers’ expectations are based on eWOM, which in turn makes it of crucial importance for companies in the travel industry to use for their advantage.

Bakgrund: En positiv kroppsuppfattning är relaterat till välmående medan en negativ kroppsuppfattning är relaterat till ohälsa. I genomsnitt är det fler kvinnor än män som har en negativ kroppsuppfattning. Främst sker det en ökning i de yngre åldersgrupperna. I västerländska länder råder ett smalt kroppsideal för kvinnor. En smal kropp förknippas med attraktion, hälsa och lycka samtidigt som en överviktig kropp är föraktad. Omgivningen har därmed en central roll i vilka värderingar kvinnor får och vilka åtgärder kvinnor tar i sin strävan eller i sitt motstånd mot den normativa kroppen. Syfte: Att undersöka unga kvinnors (16-18 år) kroppsuppfattning i relation till deras nivå av känsla av sammanhang (KASAM), användning av sociala medier och familjemiljö. Metod: Totalt delades 176 enkäter ut, varav 166 användes i analysen. Resultat: Majoriteten av kvinnorna hade hög KASAM och stark kroppsuppfattning. Av dem som hade låg KASAM var det betydligt fler som kände sig obekväma i sina kroppar. Att vara bekväm i sin kropp relaterade till stark kroppsuppfattning. En association mellan att ofta tänka på sin vikt och att vara obekväm i sin kropp framkom även. Kvinnor som talade mycket om kost och motion hemma tenderade att tänka ofta på sin vikt. Huvudsakligen följde kvinnorna utseendeinriktade konton/bloggar på sociala medier. Konklusion: För att stärka och främja kvinnors kroppsuppfattning föreslår författaren av denna studie att hälsoarbetare aktivt arbetar med att ifrågasätta kroppsidealet genom att i sitt hälsoarbete till exempel inkludera fler kroppsstorlekar och former.

Detta är en netnografisk fallstudie med syfte att studera hur svenska träningsbloggar framställer sin syn på träning och hälsa. Då begrepp som hälsa kan vara svåra att definiera och forskningen är relativt begränsad. Framför allt i samband med sociala medier som bloggar. Kommer detta att vara en explorativstudie, där vi diskuterar vår tolkning av resultatet. Tio svenska träningsbloggar studerades genom observationer med inriktning mot deras syn på och framställning av kroppsideal, kost och träning. Slutsatsen blev att inläggen och materialet som delades på bloggarna varierande beroende på vilken målgrupp de riktar sig åt och vem som drev den. Det var svårt att få en generell uppfattning av begreppen då bloggarna ofta reflekterades av personen bakom dem, där egna åsikter och erfarenheter influerade mycket av materialet. Sociala medier är ett relativt nytt fenomen, där vem som helst kan dela med sig av sina sypunkter och åsikter. Forskning om vilka effekter detta kan ha är fortfarande begränsat, och är ett ämne som troligtvis bara kommer bli större med tiden.

Ett hjälpmedel för företag som är under mycket diskussion just nu är så kallade "Web 2.0"-verktyg. Det är en teknologi som har sina rötter i sociala medier som exempelvis Wikis och bloggar. Tetra Pak är ett stort svenskt företag som är under inledningsfasen av sin implementering av teknologin. Tack vare information som givits från anställda på Tetra Pak gavs deras bild av Web 2.0 och hur deras strategier för implementeringen såg ut. Den här uppsatsens syfte är att ta reda på vilka de viktigaste faktorerna är som stora företag behöver vid implementeringen av Web 2.0 för att personalen skall anamma teknologin. Nyttan och problemen med Web 2.0 är många men grundar sig i hanteringen av kunskap inom en organisation. Implementeringen av denna teknologi är naturligtvis en stor förändring för ett stort företag. Uppsatsens information hämtades via intervjuer med två personer som arbetar med Web 2.0 för Tetra Pak. Intervjuerna genomfördes över telefon och det visade sig att de hade väldigt god kunskap om ämnet. Insyn kring den nuvarande situationen på Tetra Pak, vilka barriärer som stod i vägen för implementeringen och vad Tetra Pak har för strategier för implementeringen av Web 2.0 tillhör det empiriska underlaget. Det visade sig att Tetra Pak hade en förändrad implementeringsstrategi som först fokuserade på organisationens och de anställdas behov och sedan på den faktiska implementeringen av Web 2.0. Författarna kommer fram till att personalens engagemang är vitalt för att lyckas och att deras engagemang vinns genom att erbjuda personalen ett mervärde hos Web 2.0-verktygen som ersätter delar av deras nuvarande arbetsrutiner. Även ett öppet klimat där alla kan ha utbyte av varandra, visade sig vara en viktig faktor då syftet med Web 2.0 är just sociala interaktioner.

Aim: The aim of our study is to analyze and evaluate from a marketing perspective how estate agents can use facebook to strengthen their brand. Method: We have used an inductive study form where we’ve used a quality and a quantity data gathering method. The data has been gathered from an interview with Botkyrkabyggens marketing coordinator and from an internet survey based on a convience selection and a snow ball selection. Theory: SWOT, Brand Equity, Word of Mouth, Customer Relationship Management Conclusion: Facebook can create and measure "word of mouth" effects, and also create better information management and flow of information compared to traditional marketing for an estate agent. The risks of facebook is the difficulty in educating the staff about the site and the fact that facebook dominates the policies and rules which suddenly can change. Estate agents should market their estates by price, geographical district and the distance to municipal traveling means.

Nya teknologiska förutsättningar har resulterat i att intressenterna kan föra en dialog med organisationer jämfört med den tidigare monologen från organisationen. I och med detta sker kommunikation på andra vilkor och under en kris blir därför organisationen tvunget att bemöta enskilda individers reaktioner och känslor. Detta kan innebära att de måste anpassa sin kriskommunikation till omgivningens känsloyttringar. Uppsatsen tar avstamp i Attributionsteorin och Situationsbaserad Teori för Kriskommunikation (STK) för att sedan beskriva olika kommunikationsstrategier under en kris och hur intressenters känslor yttrar sig under en kris. Undersökningen bygger på Findus Facebooksida, där användarkommentarer och svar från Findus har samlats in och sedan klassificeras utifrån de känslotyper och de responsstrategier de uttrycker. Syftet är att se om det finns något samband mellan den uttryckta känslan i en kommentar och företagets respons.

Uppsatsen avhandlar hur gymnasielärare sinsemellan konstruerar föreställningar om gymnasieelever som utsätts och utsätter andra elever för kränkningar av sexuell karaktär i sociala medier. Av detta syfte följer två frågeställningar: Vilka föreställningar om gymnasieelever som utsätts och utsätter andra elever för kränkningar i sociala medier ger gymnasielärarna uttryck för i relation till genusnormer? Hur förhåller sig dessa föreställningar till skolans ansvar att förhindra elever ifrån att utsättas för kränkande behandling? Nätkränkningar av sexuell karaktär mellan gymnasieelever avspeglar ofta normer kring ”normalt” respektive ”avvikande” beteende för flickor respektive pojkar. Därför applicerar uppsatsen ett genusteoretiskt perspektiv. Eftersom föreställningar om ”normalitet” och ”avvikelse” (åter)skapas i interaktion bygger uppsatsen på tre fokusgruppsintervjuer med vardera fyra gymnasielärare; en homogen mansgrupp, en homogen kvinnogrupp och en grupp med jämn könsfördelning. Empirin bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys, vilken åskådliggjorde att samtliga deltagare är väl medvetna om sina juridiska möjligheter och förpliktelser att fördela ansvaret mellan lärare, rektor, kurator, polis och föräldrar. Samtidigt förekommer skillnader i lärarnas bedömningar av kränkningars konsekvenser; medan sårbarhet och rädsla beskrivs som en normal och förväntad reaktion hos utsatta flickor, antas utsatta pojkar stävja sina känslomässiga reaktioner och utkräva fysisk hämnd. Samtliga grupper tillskriver ovillkorligen flickor ”offerstatus”, men gör motstånd mot epiteten ”utsatt” och ”offer” i fall den utsatte eleven är en pojke. En första slutsats är således att frågan om vem som är att betrakta som ett offer är förhandlingsbar. Vidare framkom uppfattningar om skillnader i allvaret i fall med kvinnliga respektive manliga gärningspersoner; när flickor hänger ut varandra med bilder/kommentarer av sexuell karaktär i sociala medier utgör det ”kränkningar” medan samma beteende riktat mot en flicka från en pojke utgör ”sexuella trakasserier”. En andra slutsats är därför att även vad lärarna betraktar som ett brott är förhandlingsbart. Att lärare således gör åtskillnad mellan olika beteenden beroende av vem som utsätts är att upprätthålla föreställningar bland elever om att vissa typer av kränkningar betraktas som mer oskyldiga än andra, vilket står i kontrast till skolans värdegrund.