Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar i åldern 14-17 år upplever och förhåller sig till kroppsideal i sociala medier. Detta är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod. Deltagarna är ungdomar på grund- och gymnasieskolan. Frågeställningar Hur upplever ungdomar i åldern 14-17 vilket kroppsideal som framhävs i sociala medier? Hur upplever ungdomar i åldern 14-17 att kroppsideal och sociala medier påverkar deras tillvaro? Metod Detta är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod. Deltagarna är ungdomar på grund- och gymnasieskolan. Urvalet baserades på ….och består av sex stycken intervjuer med tre killar och tre tjejer mellan 14-17 år. Studien har en fenomenologisk ansats där vi undersökte deltagarnas upplevelse av fenomenet kroppsideal. Intervjuerna analyserades via en kvalitativ innehållsanalys där resultaten kategoriserats genom tre olika teman. Intervjuerna gav bland annat en bild av ungdomarnas syn på kroppsideal samt hur det med jämförelse med andra har påverkat deras självbild. Resultat        Intervjuerna påvisade att exponeringen från bilder av kroppsideal på̊ sociala medier i stor utsträckning påverkar ungdomar både positivt och negativt, samt att det på olika sätt kan leda till konsekvenser. Analysen av intervjuerna gav oss tre teman; den första handlade om Kroppsideal på Instagram, där det framkom att Instagram var den främsta plattformen på sociala medier där kroppar synliggörs mest. Det visade sig också finnas ett kroppsideal som tar mer plats än andra. Den vältränade muskulösa mannen och den slanka kvinnan med stor byst och stor bakdel. Det andra temat handlade om Jämförelse med andra, påverkan och självbild. Informanterna delgav att de någon gång under deras liv har upplevt en påverkan i någon grad. De flesta har velat eller vill göra någon förändring med deras kropp. Förändringarna handlar oftast om viktnedgång eller muskelbyggnad. Det sista temat är Identitetsskapande. Sociala medier skapar utrymme för att skapa sig en identitet, en så kallad online-identitet där en visa upp en bild av sig själv som inte behöver stämma överens med verkligheten, även kallat offline-identitet. Slutsats     I denna studie framkom det att social medier, framförallt Instagram förmedlar ett kroppsideal som för många skiljer sig stort ifrån hur den egna kroppen ser ut. Dessa ideal är för många ouppnåeliga attityder och föreställningar om de kroppar som inte når upp till idealet och hur detta påverkar ungdomar, vilket i värsta fall kan leda till negativa konsekvenser. Slutsatsen blir att Förälder, influencers/förebilder, blivande och verksamma lärare bör uppmärksamma hur ungdomar upplever dessa ideal samt hur de blir påverkade av dessa.

Sociala medier har blivit en självklar del av vardagen i dagens samhälle där även organisationer och myndigheter är delaktiga. Ett exempel är Polismyndigheten som har officiella konton. Dessutom finns det enskilda poliser vars privata konton på sociala medier har miljontals visningar. Det finns därmed poliser i uniform som delar innehåll offentligt från arbetsdagen och blandar detta med privat innehåll med en mer underhållande karaktär. Syftet med studien är att belysa fenomenet om Polismyndigheten och enskilda poliser på sociala medier och hur myndighetens (implicita och/eller explicita) riktlinjer och rekommendationer uppfattas, tolkas och tillämpas av enskilda poliser. Det teoretiska ramverk som används i studien är nyinstitutionell teori med utgångspunkt i legitimitet, isomorfism, särkoppling samt professionalism. Studien har gjorts genom kvalitativ innehållsanalys där transkriberingar av semistrukturerade intervjuer samt dokument har analyserats. Studiens resultat är att enskilda poliser på sociala medier har ett stort handlingsutrymme baserat på att det inte finns några tydliga officiella riktlinjer som kommuniceras från Polismyndighetens håll. Dessutom verkar det finnas särkopplingar mellan hur poliser tolkar de lagar som finns och själva får göra en bedömning om vad som anses vara okej att publicera. Detta kan i sin tur leda till att Polismyndigheten riskerar att få ett skadat förtroende eller inte kunna upprätthålla sitt förtroende från allmänheten. Vad som inger förtroende och inte anses delvis vara subjektivt av informanterna och kan därmed variera. Informanterna upplever att det borde finnas tydligare riktlinjer för vad som gäller på sociala medier för att de upplever att det finns enskilda poliser som eventuellt skadar myndighetens rykte och förtroende.

Sociala medier, ett digitalt samhällsfenomen som påverkar allas våra liv på ett eller annat sätt.Ytterst få människor, oavsett generation, står helt utanför och ständigt uppkommer nya medier och allt fler ansluter sig. Men, vad har egentligen sociala medier för påverkan påkonsumentens köpprocess? Det som i fem steg beskriver vilka olika stadier vi genomgår vidett köp. Utifrån modellen har forskarna sammanställt relevanta frågor som resulterat i kvalitativa intervjuer med syfte att belysa samverkan mellan konsumenters närvaro på socialamedier och deras köpprocess. Den insamlade empirin presenteras, analyseras och diskuteras sedan för att ge en målande förklaring till respondenternas svar och agerande iu ndersökningen Under teoridelen får läsaren ta del av köpprocessen i sin helhet men också en mer djupgåendeinformation om varje stadie. För att vidare förstå köpprocessen beskrivs allmänt omkonsumentköpsbeteende utanför, men också, på sociala medier. I kapitlet redogör forskarnaäven grundligt om sociala medier samt olika relevanta underkategorier rörande socialamedier Slutligen analyseras empirin utifrån köpprocessen samt tidigare forskning och forskarnapresenterar i slutsatserna de samband och som har detekterats. Det visar sig att sociala medierhar stor inverkan på konsumenters köpprocess vilket blir grunden för vidare forskning inomområdet. / Social media, a digital societal phenomenon that affects everyone's lives in one way or another. Very few people, regardless of generation, are completely excluded and new media are constantly emerging and more people are joining. How does social media affect the consumer's buying process? The five different stages that the consumer goes through whenmaking a purchase. Based on the model, the researchers have compiled relevant questions thathave resulted in qualitative interviews with the aim of shedding light on the interactionbetween consumers' presence on social media and their buying process. The collected empirical data is presented, analyzed and then discussed to provide an explanation for therespondents' answers and actions in the survey During the theory part, the reader gets to take part in the buying process in its entirety butalso, more in-depth information about each stage. To further understand the buying process,consumer buying behavior is generally described outside, but also, on social media. In thechapter, the researchers describe social media and various relevant subcategories concerningsocial media.  Finally, the empirical data are analyzed based on the buying process and previous research.The researchers present in the conclusions the connections that have been detected. It turnsout that social media has a great impact on consumers' buying process, which will be the basisfor further research in the field.

No description available.

Företag lägger allt större vikt vid skapandet av upplevelser för konsumenter, vilket utgör det fjärde ekonomiska erbjudandet. Upplevelseindustrin växer samtidigt som varor och tjänster i allt högre grad blir digitaliserade. Användandet av sociala medier ökar även och det har skett en förskjutning mot visuella sociala medier där bilder står i centrum. Upplevelser existerar även i digitala miljöer och det finns information om hur företag bäst bör utforma dessa. Med anledning av att det saknas en tydlig definition av begreppet upplevelser i litteraturen samt att det saknas ett konsumentperspektiv gällande upplevelser i digitala miljöer, är studiens syfte att undersöka och skapa förståelse för upplevelser på Instagram med en forskningsfråga som ämnar undersöka vilka faktorer på Instagram som påverkar upplevelsen på Instagram. Studien är kvalitativ med ett deduktivt angreppssätt av undersökande karaktär med en interpretivistisk och konstruktionistisk ståndpunkt. För att erhålla betydelsefulla insikter i ämnet samlades data in genom två fokusgrupper. Studien visar att upplevelser på Instagram består av konsumtion av bilder i form av observation och interaktion. Förväntningar, användarvänlighet och tidigare upplevelser påverkar upplevelsen på Instagram som skapas genom sinnena, delaktighet och känslor. Upplevelsepotentialen är högre på Instagram än på andra sociala medier som inte är bildbaserade men lägre än i det verkliga livet på grund av att färre sinnen kan stimuleras. / Companies are putting a large emphasis on the creation of experiences, which makes the fourth economic offering. The Experience Economy is growing, while products and services are being digitalized to a larger extent. The usage of social media is growing, with especially large focus on visual social media that are centered around pictures. Experiences also exist in digital environments and there is plenty of information available on how companies best should design these. Since there is no clear definition of the concept experience in the literature and a consumer perspective is missing regarding experiences in digital environment, the purpose of the study is to explore and create an understanding for user experiences on Instagram with a research question that investigates how different factors on Instagram affect the user experience. The study is exploratory, qualitative and deductive with an interpretative and constructionist position. To gain meaningful insights within the subject, two focus groups were conducted. The study shows that experiences on Instagram consist of consumption of pictures in the form of observation and interaction. Expectations, user accessibility and past experiences affect the user experience on Instagram that is created through the senses, participation and feelings. The experience potential is higher on Instagram than on other types of social media that are not focused on pictures but lower than in real life, as less senses can be stimulated.

I dagens samhälle återfinns ett brett spektrum av medier, samtliga olika typer av forum där läsaren utsätts för både redaktionell text och marknadsföring. De traditionella medierna för bland annat nyhetsexponering som exempelvis radio, tv och dagspress har idag kompletterats med ett antal digitala sociala medier. Idag har de sociala medierna blivit en marknad där även aktörer med kommersiella avsikter rör sig. Även om MFL ska vara av allmän och teknikneutral karaktär, går det att ifrågasätta huruvida den är anpassad till dagens elektronikutveckling. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att analysera huruvida det är ett problem eller inte. Detta görs främst med hjälp av lag, praxis och doktrin, men även genom intervjuer med jurister vid RO och KOV. I uppsatsen utreds MFL:s tillämpning på innehållsmarknadsföring vid främst sociala medier. Därigenom blir den naturliga frågan att utreda gränsdragningen mellan kommersiell och redaktionell text. Till stöd lyfter vi fram ett antal fall där olika typer av gränsdragningar har legat för handen innan bedömning av sakfrågan blivit aktuell. En text måste inneha ett vinstfrämjande syfte för att klassas som kommersiell, och därmed omfattas av MFL. Det är av vikt att meddelanden som omfattas av yttrandefriheten, inte av misstag bedöms i enlighet med MFL, då det leder till att grundlagens tillämpningsområde minskar.  Vidare klargörs vad som utgör en tydlig annonsmarkering i enlighet med 9 § MFL samt art. 9 och 10 i ICC:s regler för reklam och marknadskommunikation samt huruvida denna paragraf behöver förtydligas. Vi utreder även om lagen i sig behöver förändras för att omfatta den utveckling som sker genom de sociala medierna. Ett kommersiellt meddelande kräver reklamidentifering, någon typ av markering som tydligt visar att det rör sig om ett meddelande med vinstfrämjande syfte. Vidare krävs att meddelandets avsändare anges på ett tydligt sätt med tillhörande kontaktuppgifter. För att utreda frågan ytterligare utreds den problematiska bevisfrågan gällande huruvida ett avtal har kommit till stånd. Problemet förtydligas genom ärenden från RON där antalet ärenden gällande denna fråga ökar varje år. Kanske skulle 9 § MFL behöva utvecklas, men framförallt tror vi att kunskap är nyckeln för att undvika lagstridigt beteende. Slutligen konstaterar vi att lagen kräver en kontinuerlig uppdatering, men även att fokus ligger på att informera de olika berörda parterna om lagstiftningens innebörd. Därmed anser vi att kunskap är en viktig pusselbit. Idag pågår en utredning huruvida lagen behöver anpassas efter reklamlandskapets utveckling. I våra reflektioner angående detta kommer vi fram till att KOV bör tillförsäkras en starkare sanktionsmöjlighet då de i dagsläget anses vara något tandlösa. Men vi anser även att RO:s åtgärdsprogram där de fokuserar på utbildning är relevant och av stor vikt för att informera både konsumenter och näringsidkare gällande MFL:s tillämplighet på sociala medier.

No description available.

Genomslagskraften i de sociala medierna är vedertaget stora och spridningen av budskap äroändlig. Företags möjlighet att interagera, kommunicera samt identifiera sina kunder ärenorm. Problematiken ligger i mätbarheten, då ingen lyckats bevisa ekonomisk ROI direktkopplat till investering i sociala medier. Ett problem som diskuteras såväl på expertnivå, istyrelserummet som bland marknadsförare globalt.Ur intervjuer samt forskningsunderlag är de största drivkrafterna för att som företag verka i desociala medierna att långsiktigt öka försäljning genom högre varumärkeskännedom, utnyttjadword-of-mouth och djupare kundrelationer. Dessa faktorer sammanfattas av flera forskaresom ROE (return on engagement) och anses vara ett steg närmare ROI i sociala medier då detkan resultera i långsiktiga intäkter.Det råder dock interna motsättningar i många företag, vilket är bekräftat både genom insamlad data, forskning samt intervjuer, när det gäller hantering av sociala medier ochhurvida investeringar ska bedömmas ur ekonomiskt perspektiv eller ej. I en jämförelse mellanledning- och marknadsperspektiv konstaterades ett kunskapsglapp mellan beslutsfattare ochmarknadsförare på grund av att ekonomisk avkastning inte är mätbar. Ledningen önskar hårdasiffror för att motivera en investering medan marknadscheferna argumenterar med ROE.Idag använder företag flertalet metoder för att mäta effekten på sina investeringar i sociala medier och vad som skall mätas är individuellt för varje företag beroende på uppsatta mål.Därtill har sociala medier en bevisad effekt på kostnadseffektivisering. Trots att företagenverkar i de sociala medierna är budgeten fortfarande liten i förhållande till traditionell media,även om traditionella statiska kanaler har lägre spridningsmöjlighet.Marknadschefer och ledning måste lära sig tala samma språk då de båda förstår konkurrenskraft och varumärkesbyggande. Ledningen måste därtill skaffa sig mer kunskapom sociala medier och dess användning inom företag då det är i deras intresse att hänga medkonkurrenterna samt finnas där deras kunder finns. Därtill har rapporten bekräftat att socialamedier måste hanteras långsiktigt. / Program: Textilekonomutbildningen

Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka nyhetskonsumtion och medieförtroende  bland 132 studenter från två olika skolor i Stockholm. Skolorna som undersöks är Tensta Ross Gymnasium, som ligger i en resurssvagare del av Stockholm, samt Victor Rydbergs Gymnasium som ligger i en mer resursstark del av Stockholm. Studien baseras på en surveyundersökning i olika klasser från de två skolorna. Surveyundersökningen har konstruerats för att efterlikna mer omfattande undersökningar för att vi lättare ska kunna jämföra våra egna resultat med de större undersökningarna.  Undersökningen visar ett generellt lågt förtroende för nyheter men även en generellt hög konsumtion. Undersökningen visar att mobiltelefonen är den plattform som används i störst grad för att ta del av nyheter. Undersökningen visar även att respondenterna från Tensta Ross Gymnasium har stort förtroende för nyheter via sociala medier samt att de hade en stark igenkänningsfaktor gentemot påståendet att de behöver nyheter via sociala medier för att få fler perspektiv kring nyheter. Vi kunde även se att respondenterna från Victor Rydbergs Gymnasium hade ett stort förtroende för morgontidningar, men ett generellt lågt förtroende för kvällstidningar.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur digitaliseringen påverkar tjänsteorganisationer inom turism- och besöksnäringen.   Den metod som har använts är intervjuer med chefer och anställda i sex olika organisationer inom turism- och besöksnäringen. Examensarbetet har en induktiv ansats där den kvalitativa empirin styrt studien framåt och där teorin ger en djupare förståelse för studien.   Teorin har använts för att få en bättre förståelse för hur organisationerna arbetar med förändringar. Teorin som har använts är strategi, strategiprocess och ständiga förbättringar.   Vi har kommit fram till att omvärldens digitala förändring har en stor påverkan på organisationernas digitalisering vilket gör att verksamheterna nu försöker utveckla sina digitala kommunikationsverktyg för att nå ut till fler turister.