Studiens syfte är att undersöka ungdomars sociala medieanvändande och hur dessa påverkar dem då de är online och offline. Det som studien fokuserar på är införlivande av tillhörighetskänslor, kollektiv självkänsla och bekräftelse via sociala medier hos informanterna. Det är en kvalitativ metod som används i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras och kopplas till tidigare forskning samt Richard Jenkins teori om social identitet vilken inkluderar begrepp som grupper, kategorisering, institutionalisering, habitualisation, identifikation, självbild och offentlig image. Även Berger och Luckmanns begrepp face-to-face interaktion och socialisationsprocess används i analysen samt begrepp som berör internetberoende. Det empiriska materialet analyseras enligt hermeneutiska principer, och visar på att alla informanterna tar del av sociala medier varje dag. Informanterna uttrycker att det är viktigt för dem att vara aktiva på sociala medier för att “hänga med” och ta del av vad andra gör, samt dela med sig av vad de själva gör. En enad ståndpunkt de har är att de inte kan tänka sig en vardag utan sociala medier. De anser att de som inte är aktiva på sociala medier är konstiga, samt att det finns en risk att dessa individer blir utanför. Informanterna anser att det är viktigt även för grupper bestående av nära vänner att ta del av sociala medier då det är via dessa som en stor del av kommunikationen sker. Våra slutsatser är bland andra att sociala medier är en stor del av informanternas vardagsliv, att de är viktiga för dem i och med att det är via dem som stor mängd bekräftelse erhålls samt att majoriteten individer i deras omgivning är aktiva användare och de vill känna tillhörighet till gruppen. Det tyder på att online och offline går hand i hand; det vill säga att det som händer online genomsyrar även livet då informanterna är offline.

Det politiska landskapet har förändrats på senare år, och antalet personer som blir medlemmar i ett politiskt parti blir allt färre. Samtidigt så ökar antalet rörliga väljare och den tekniska utvecklingen har medfört nya kommunikationsmöjligheter som till exempel sociala medier. Forskare har under en tid förutspått att sociala medier kommer få en ökad inverkan på valresultatet, något som ännu inte inträffat fullt ut. Samtidigt som vikten av sociala medier och dialog är i fokus så har det visat sig att organisationer har svårt att veta hur de ska använda sociala medier på rätt sätt. Även vem som sätter dagordningen gällande samhällsfrågorna har kommit att ifrågasättas av forskarna på senare tid. I tidigare forskning menar man att massmedierna var de som bestämde dagordningen för såväl medborgare som för politiker. Idag ser vissa forskare däremot på skapandet av dagordningen som en gemensam process mellan politiker, medborgare och media, snarare än att det är en enda part som bestämmer. Detta beror återigen delvis på den nya tekniken och därigenom möjligheterna att selektera mellan nyheter i det stora utbudet på internet. Politikerna har som ett resultat av detta behövt professionalisera sig i sitt sätt att framföra sitt partis ståndpunkter, samt i sitt sätt att kommunicera med allmänheten.                       Syftet med denna uppsats var därför att undersöka hur politiska partier kommunicerar på sociala medier. Vi valde att ta reda på detta genom att undersöka Socialdemokraternas och Moderaternas kommunikation på Facebook under en bestämd tidsperiod. Detta har vi gjort genom kvantitativa innehållsanalyser och kvalitativa textanalyser. Vi kodade partiernas inlägg och tillhörande underkommentarer och analyserade därefter texten i inläggen. Resultatet redovisas i form av löpande text och diagram och vävs därefter ihop i analysen. Resultatet visade att både Socialdemokraterna och Moderaterna främst använder sig av envägskommunikation i sina inlägg och att de väldigt sällan går in och svarar på frågor från publiken i underkommentarerna. Vidare framkom det att även om partierna inte svarar på frågor så diskuterar publiken med varandra i kommentarsfältet ändå, samt lyfter också andra ämnen än de som tas upp i partiernas inlägg.

Vårt syfte är att undersöka hur representanter från länsstyrelserna i Sverige beskriver sitt arbete och samverkan med strategisk kriskommunikation samt hur de beskriver kommunikationen i digitala kanaler i det arbetet. Länsstyrelsen är en svensk nationell myndighet som kan bli berörd av en mängd olika kriser. Deras roll i samhället är att vara väl förberedda när en kris inträffar och agera spindeln i nätet för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner tillsammans med andra krishanterande myndigheter genom att informera, samverka och fördela resurser. Sociala medier har ändrat förutsättningarna för kommunikation och möjliggör en direktkontakt och interaktion mellan aktörer och allmänheten – vilket kan ha ändrat förutsättningarna för kriskommunikationen. Det empiriska materialet är insamlat genom en mix av kvalitativa och kvantitativa metoder. Det kvantitativa materialet har samlats in genom 17 enkätundersökningar, genomförda via telefon. Det kvalitativa materialet har också samlats in via telefon, då enkätundersökningen avslutades med ett antal öppna frågor där respondenterna ombads ge mer djup i sina svar. Vårt urval avsåg en anställd från varje länsstyrelse som arbetar med kriskommunikation eller krishantering. Av 21 möjliga länsstyrelser deltog 17. Länsstyrelserna bejakar vikten av att proaktivt arbeta med krishantering. Genom övningar, scenarioträningar och samverkansövningar ser de till att alltid försöka bli bättre och utvecklas. Länsstyrelsen anser att de är bättre på att sprida information än att föra en dialog med allmänheten. En majoritet av länsstyrelserna använder sig av sociala medier både i det ordinarie arbetet och i kris. De beskrev kommunikationen till allmänheten i sociala medier som ganska enkelriktad, vilket kan bero på vikten av att informationen ska gå fort när en kris uppstår. Allmänheten vänder sig generellt sett sig inte till Länsstyrelsen för informationsfrågor vid en kris, utan snarare till kommuner och elbolag. En av deras viktigaste roll är således att se till de instanser som i första hand möter allmänheten har rätt information. Länsstyrelsernas samverkan innefattade en mängd olika konstellationer, både med varandra och andra myndigheter. De arbetar mycket med att ta lärdom av varandra genom tidigare erfarenheter av kriser. Många beskrev arbetet med sociala medier som resurskrävande och som en risk för ryktesspridning, men lyfte dock fram att sociala medier ger tillfälle att nå en större grupp människor.

In the late 1900s the Islamic feminist movement arose in a time of an Islamic renaissance in the Arab world. Even though it started as an Arabic movement it quickly spread to the international arena and became global. Today there are Islamic feminists all over the globe and this study is a discourse analysis with a focus on the Islamic feminist movement of today. The aim of the study is to investigate what the members of the movement have in common and on what viewpoints their opinions differ. The material used for the study is Internet blogs written by Islamic feminists and the timeframe of the blog posts stretches from the start of the Arab Spring until today. There is a focus of the debate concerning hijab in the blog posts chosen in order to limit the available material.                                                                      The conclusion of the essay is that there are similarities to be found on all the blogs concerning the issue of hijab. A majority of the bloggers agree that wearing hijab is compatible with the Islamic feminist discourse, but there is no complete consensus on the subject. Overall the results show that there are many similarities to be found concerning Islamic feminism that points toward that the Islamic feminism can be viewed as a holistic movement today. All writes argue that the pre-Islamic society was patriarchal and that this patriarchal society influenced misinterpretations of the Qur’an. Women became wrongfully minimized through the faulty interpretations and the bloggers argue that the Qur’an should be reanalysed. The bloggers describe that God’s initial intention was an equal society.

Många företag är idag aktiva med sina varumärken på det bildbaserade sociala mediet Instagram. Varumärken som marknadsförs där påverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger användare möjlighet att interagera med andra användare och själva styra över vad, när, vart och hur de vill konsumera information. Marknadsföring som bygger på att övertala genom avbrott, upprepning och en påträngande närvaro har därmed blivit allt mer ineffektiv. Därför måste företag för att nå konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-användare att följa och fortsätta följa deras varumärken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumärket måste företag förstå konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie ämnar därför undersöka hur Instagram kan användas för att skapa varumärkesvärde utifrån faktorer för konsumenters beteenden på tjänsten. Teorier som använts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumärkesvärde, mänskliga behov och motiv till användning av sociala medier. Datainsamlingen gjordes med utgångspunkt i en kvantitativ undersökande studie med enkäter och dokumentation som underlag. Med enkäten samlades det in data för konsumenters krav och förväntningar på tjänsten och vad som motiverar dem till att följa och fortsätta följa varumärken där, vilket sedan användes för att identifiera faktorer för konsumenters beteenden på Instagram. Studien visar att underhållningsrelaterade och informationsrelaterade aspekter är de som påverkar mest om konsumenter ska välja att följa och fortsätta följa varumärken på Instagram, medan sociala aspekter inte är lika framträdande. De enskilt största motiven till att följa varumärken är underhållning, inspiration, vackert bildmaterial och nyheter om varumärket. När de faktorer som identifierades i studien relaterades till varumärkesvärde framgår att varumärkesaktiviteter på Instagram främst påverkar ett varumärkes image. / Many companies are today active with their brands on the image-based social media Instagram. When using Instagram for marketing purposes, brands are affected by the fact that Instagram as a web 2.0-medium allows users to interact with other users and control what, when, where and how they want to consume information themselves. Marketing that persuade through disruption, repetition and an intrusive presence has become increasingly ineffective. To reach consumers with their marketing companies therefore need to engage Instagram users to follow and continue to follow their brands. In order to create favourable results for the brand, companies must thus understand consumers and what their behaviours are based on. This study therefore intends to examine how Instagram can be used to create brand value based on factors for consumer behaviour on the service. The theory that has been used as a basis for this study's data collection and analysis is about customer-based brand equity, human needs and motives for the use of social media. The data collection was based on a quantitative exploratory study using questionnaires and supporting documentation. The survey was used to collect data on consumers' demands and expectations on the service and their motives for following and continue to follow brands there, which was then used to identify factors for consumer behaviour on Instagram. The study shows that entertainment-related and information-related aspects are those influencing if consumers choose to follow and continue to follow brands on Instagram the most, while social aspects are not as prominent. The largest individual motives for following brands are entertainment, inspiration, beautiful pictures/videos, and news about the brand. When the factors that are identified in the study are related to brand value it can be seen that brand activities on Instagram mainly affect a brand's image.

Författarna har identifierat ett forskningsgap inom personlig varumärkeshantering ur individens perspektiv. Det finns dock ett begränsat antal studier kring individerna bakom och hur de använder sig av personlig varumärkeshantering. Det behövs fler studier som antar individens, användarens, perspektiv vid studerandet av personlig varumärkeshantering. Idag är varumärkeshantering ett välkänt begrepp och en inriktining inom varumärkeshantering är personlig varumärkeshantering. Personlig varumärkeshantering syftar till att individer marknadsför sig själv genom att lyfta egenskaper och karaktärsdrag som gör dem unika. Studien syftar till att undersöka hur studenters och yrkesverksammas personliga varumärkeshantering på sociala medier ser ut och vilka skillnader det finns mellan dessa gruppers användande. Studien undersöker även hur sociala mediers karaktär påverkar användandet av personlig varumärkeshantering. Därför studeras Facebook vars huvudsakliga användningsområde är att behålla kontakten med vänner och familj samt LinkedIn vars huvudsakliga syfte är professionellt nätverksskapande. Författarna har använt sig av en kvantitativ undersökning där webb- och pappersenkäter har delats ut till studenter och yrkesverksamma i Norrland. I den teoretiska referensramen redovisas relevanta teorier om personlig varumärkeshantering samt den teknologiska utvecklingen. I och med att personlig varumärkeshantering studeras med sociala medier som kontext är det viktigt att även bygga en teoretisk grund för sociala medier. Tidigare studier har påvisat att ålder och livsfaser kan påverka användandet av personliga varumärkeshantering i sociala medier, därför har även teorier om generationer och deras vanor kring teknologi använts. Resultatet visade att studenter överlag var mer aktiva att publicera innehåll till fördel för karriären än yrkesverksamma. Båda grupperna var medvetna om det personliga varumärket och att deras information på sociala medier kan komma att användas när de söker jobb. Dock var det ingen av urvalsgrupperna som aktivt jobbade konsekvent med personlig varumärkeshantering genom sociala medier. Vilket innebär att trots en medvetenhet om vikten av det personliga varumärket användes inte sociala medier i större utsträckning för detta ändamål. Studien visade även att det fanns signifikanta skillnader mellan generationernas användande av sociala medier, där de yngre använde det i högre utsträckning. Detta kan ha påverkat skillnaderna mellan studenter och yrkesverksamma eftersom de äldre generationerna respresenterades av yrkesverksamma och de yngre representerades av studenterna. Studien visade även att det fanns skillnader mellan de olika medierna Facebook och LinkedIn. Facebook användes mest privat och var det medium där flest valde att vara restriktiva med hur de delade informationen samt mindre noggranna med vilken information de publicerade. LinkedIn å andra sidan användes för karriärsmässiga ändmål och informationen publicerades öppet i mycket större utsträckning samt att informationen ansågs i högre grad spegla verkligheten. Sammanfattningsvis behöver studenter och yrkesverksamma i högre grad uppmärksamma potentialen i att konsekvent arbeta med sitt personliga varumärke för att stärka sin position på arbetsmarknaden.

Det här examensarbetet handlar om ungdomar 16-19 år gamla och deras relation till sociala medier och då med fotoappen Instagram i fokus. Den bygger på en undersökning i två delar; en intervjudel med informanter för att se hur instagramdiskursen ser ut, hur de använder sig av appen, tolkar och tänker och en observationsdel där jag tagit del av samma informanters bilder på Instagram. Jag tittar på hur användaren formas av Instagram och hur Instagram formas av användaren, på vilket sätt informanterna förhåller sig till bildtexter, hashtags och om intervjudelen skiljer sig från den observerande delen. Kan man finna en större och djupare mening med detta populärkulturella tidsfördriv där vi förväntas publicera vardagsbilder eller hur används det? Jag vill i den här studien kartlägga de normer som formar ungdomar 16-19 som använder sig av Instagram, de mönster som finns för användandet och se det ur Image – Picturesynvinkel, där picture står för bilderna enskilt och image är helhetsbilden de ger tillsammans genom frågeställningen: Hur ser normer och mönster ut för användandet av Instagram bland gymnasieungdomar? Syftet med undersökningen är att bättre förstå vad vi gör med sociala medier och vad dem gör med oss. Vad gör Instagram med användarens självbild och de normer för hur en ska vara och leva, påverkas vi eller går det oss förbi precis som vi tenderar att scrolla förbi händelser och bilder på sociala medier? Skulle man kunna/är det lämpligt att interagera med Instagram i bildundervisning och i så fall på vilket sätt? Resultatet av undersökningen stämde inte alls överens med de tankar och föreställningar jag inledningsvis hade. Istället för att tala om parallella världar, dubbla identiteter med ett sociala medier-jag och ett IRL-jag så vittnade många av informanterna om att de inte kunde frångå sitt IRL-jag på sociala medier för att det då skulle uppfattas som avvikande och konstigt. Även om det finns ett beteendemönster som anses vara okej så får individuella spelregler utformas som att hålla en viss redigeringsstil eller inte gilla/like förrän tio stycken före gjort det, då försvinner nämligen namnen på de som gillat en viss Instagrambild och ersätts med ”11 likes”. Min undersökning gestaltades på Konstfacks vårutställning 2014 i ett brädspel baserat på det sociala spel som återfinns på sociala medier och Instagram. Spelet är konstruerat och framtaget tillsammans med två kurskamrater vars undersökningar behandlar närliggande områden. Josefhine Olsson Forsström – Onstage/Offstage, om representationer och tillhörigheter på kollisionskurs och Mia Widoff – Jag syns alltså finns jag! En studie i hur ungdomar kommunicerar på sociala medier och hur stor vikt de lägger vid bild- och skriftskapande i interaktion med andra.

Denna uppsats är skriven om organisationen Ungdomar för trygghet, en organisation som är en del av räddningstjänsten i Karlstad kommun. Ungdomar för trygghet arbetar med att skapa en tryggare tillvaro och att vara förebilder till ungdomar i Karlstads kommun. Denna uppsats undersöker hur organisationen genom kommunikation försöker skapa en relation, vara förebilder för- och undvika personliga kriser hos elever på de högstadieskolor som de besöker två gånger i veckan. De skolor som undersöks i denna studie är Vålbergsskolan, Frödingskolan, Rudsskolan och Hultsbergsskolan i Karlstad. Syftet med studien är att undersöka vad Ungdomar för trygghet vill uppnå med sitt kommunikativa arbete både i skolorna och via sociala medier samt att undersöka om de får ut det de vill till de skolor som studien är avgränsad till. Studien är både en kvalitativ och en kvantitativ studie som inleddes med fokusgruppsintervjuer med ungdomarna som arbetar på organisationen, där syfte var att ta reda på vad organisationen vill uppnå med sitt kommunikativa arbete. Utifrån de svar som framgick i intervjuerna sammanställdes en enkät som gavs ut till eleverna på de fyra högstadieskolorna för att på så sätt ta reda på om Ungdomar för trygghet lyckas nå ut med det som organisationen önskar. Den kvantitativa delen av studien undersöker hur god medvetenhet eleverna har till Ungdomar för trygghet och elevernas allmänna åsikter kring sin relation till dem. Vidare undersöker den kvantitativa delen av studien också vad eleverna tycker om organisationens arbete med sociala medier och om informationen via de sociala medierna når ut till eleverna. Teoretiska utgångspunkter som denna uppsats kommer att beröra är kriskommunikation, organisationslärande, sociala medier, kommunikativa synsätt, interpersonell kommunikation och bemötande. I teoriavsnittet presenteras de teoretiska utgångspunkterna som är mest relevanta i Ungdomar för trygghets arbete. I resultatdelen redovisas de resultat som framkommit när studien sammanställts. Några exempel på de resultat som framkom i studien är att av alla svarande på den kvantitativa enkäten så låg de allmänna åsikterna om relationerna med Ungdomar för trygghet ett medel på fyra på en femgradig skala. Åtta av tio svarande har någon gång haft kontakt med Ungdomar för trygghet på sin skola. Cirka 83 procent uppger att de skulle våga ta kontakt med ungdomar för trygghet. De allmänna åsikter kring Ungdomar för trygghets arbete, både i skolorna och via de sociala medierna stödjer det som organisationen vill åstadkomma med sitt arbete. Undersökningen jämför också skillnader mellan de olika skolorna där Hultsbergsskolan ger Ungdomar för trygghet högst betyg och Rudsskolan ger dem ett lägre betyg. Alla resultat ligger relativt högt på skalan mellan ett och fem, vilket visar att de når ut med det som de vill med sitt arbete. Studien kommer att gå in djupare på och analysera de resultat som studien har gett. I studiens analys- och diskussionsdel kopplas de teorier som redovisats i teoridelen ihop med de resultat som studien visat samt med de frågeställningar som finns i studien.

Vi har skrivit en uppsats om varför och hur journalister använder sig av bloggar och andra sociala medier. Syftet med den här undersökningen var att ta reda på varför man som journalist väljer att blogga i professionellt syfte, antingen för sin egen skull som journalist eller för en redaktions räkning. Eftersom journalistiken genomgår en förändring i och med den pågående digitaliseringen, har vi märkt att många journalister har börjat blogga och vara aktiva i andra sociala medier som till exempel Twitter och Facebook. Utifrån detta syfte har vi följande frågeställningar: ”Varför väljer man som journalist att blogga?”, ”Har bloggen blivit ett journalistiskt verktyg? På vilket sätt?”, ”Kan bloggen hjälpa journalisten att skapa ett varumärke?” och ”Kan bloggande journalister vara en tillgång för en nyhetsredaktion?”. Vi har undersökt detta genom en kvalitativ metod, och har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem verksamma journalister som bloggar. De teorier vi använt oss av handlar om webbjournalistik, identitet och marknadsföring. Dessa har vi sedan kopplat samman med resultatet av våra intervjuer. Vår analys visar att det finns flera olika faktorer som gör att en journalist väljer att blogga. Dessa är bland annat syftet att marknadsföra sig själv eller sin redaktion, integrera med sin publik och dela med sig av material som inte kommer med i journalistens ordinarie medium. Våra respondenter var alla överens om att bloggen fungerar bra som ett journalistiskt verktyg, vilket hjälper dem i deras arbetsliv.

Background: Media has for a long time been reporting about the audit industry, often focusing on so-called auditing scandals. Economic journalism has grown stronger, the corporations are given more and more power in society and the public interest is increasing. We intend to examine how mass media affects the expectations gap and how the auditing firms operate strengthening the society’s confidence in the industry after mass medial exploitation. We also want to investigate whether the relatively new phenomenon social media is affecting the auditing firms and industry’s external communication, as well as what consequences negative publicity may have for the individual auditor. Aim: The aim of the study is to create an understanding of the audit industry’s relation to the media as well as to describe and analyze how mass media’s coverage is affecting the audit industry, auditing firms as well as the individual auditor. As a result we intend to develop a conceptual understanding of the audit industry’s conduct to mass media criticism and operational approach towards journalists. Methodology: The study began with a pilot study where articles about the auditor from five major newspapers in Sweden were examined. A chart was conducted with the main topic from each article to shed some light on the general description of media mediates of the auditor. The study is conducted with a qualitative approach where five respondents, all with connection in auditing firms or the trade organization FAR, have expressed their opinions on the subject. Most respondents are based in Stockholm, hence the interviews took place over the telephone with one face to face interview as an exception. Results: The risk regarding negative publicity in the mass media can be considered to be the greatest in auditing assignments within the financial sector. Media's reporting contributes to both increasing and closing the expectation gap. A misdirected focus on auditors sometimes occurs in corporate scandals and the investigation takes too long time when an auditor is reported. / Bakgrund: Media har sedan lång tid tillbaka rapporterat kring revisionsbranschen och omskrivna händelser har inte sällan handlat om så kallade revisionsskandaler som uppdagats. Journalistik inom ekonomiområdet har växt sig allt starkare, företagen ges mer makt i samhället och intresset hos allmänheten växer. Vi ämnar bland annat undersöka hur massmedia påverkar förväntningsgapet och hur byråerna anpassar sig för att stärka branschens förtroende efter medial exploatering. Vi vill även undersöka om det relativt nya fenomenet sociala medier påverkar byråernas och branschens externa kommunikation samt vilka konsekvenser det kan medföra för den enskilde revisorn när denne hängs ut under negativa omständigheter i media. Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för revisionsbranschens relation till massmedia samt analysera och beskriva hur branschen, revisionsbolagen och den enskilde revisorn påverkas av massmedial rapportering. Vi vill därmed utveckla en begreppsförståelse för revisionsbranschens förhållande till massmedial kritik och arbete med att bemöta journalister. Metod: Studien har till en början inletts med en förstudie där vi granskat artiklar om revisorn från fem större dagstidningar i Sverige. Artiklarna har sedan sammanställts för att uppmärksamma hur den generella beskrivningen av revisorn ser ut i media. Studien har fortsättningsvis utförts med en kvalitativ metod där fem respondenter, alla med anknytning till revisionsbyråer eller branschorganisationen FAR, har fått uttrycka sina åsikter i ämnet. De flesta respondenter har sin bas i Stockholm, varvid intervjuerna har skett per telefon med undantag för en besöksintervju. Resultat: Risken anträffande negativ publicitet i massmedia kan anses vara störst vid revisionsuppdrag inom finansiell sektor. Massmedias rapportering medverkar både till att öka och minska förväntningsgapet. Ett felriktat fokus på revisorn förekommer vid företagsskandaler och utredningstiderna är för långa när en revisor anmäls.