Spelling suggestions: "subject:"ocho utomhuspedagogik"" "subject:"och3 utomhuspedagogik""
11 |
Reading nature : developing ecological literacy through teaching /Magntorn, Ola, January 1900 (has links) (PDF)
Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.
|
12 |
Utomhusmatematik : Lärares perspektiv på hur utomhusmatematik används i årskurserna 4-6 / Outdoor mathematics : Teachers´ perspective on the use of outdoor mathematics in elementary schoolFridlund, Maja January 2016 (has links)
Syftet med undersökningen är att se hur några utvalda lärare ser på utomhusundervisning i matematik och hur elever kan gynnas av detta. För- och nackdelar som lärarna upplever med att undervisa elever matematik utomhus kommer att redovisas. Undersökningen har en fenomenografisk ansats som grund och som metod används kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Det är tre stycken lärare som har intervjuats. Lärarna är verksamma på tre olika skolor i två olika kommuner. Samtliga lärare som deltog i undersökningen använder sig av utomhusmatematik vid elevernas lärande. Lärarna har erfarenheter av att utomhusmatematik kan gynna elevernas lärande om lärarna ger eleverna förutsättningar för detta. Detta innebär bland annat att läraren ska förbereda eleverna noga innan de går ut. Eleverna ska känna till syftet med uppgifterna. Efteråt måste läraren ge eleverna tid för att kunna reflektera med varandra över genomförandet och vilka kunskaper de använt. Lärarna som deltog i undersökningen ger olika idéer om hur uppgifterna kan se ut för delar inom geometriämnet och när eleverna befäster multiplikationstabellerna.
|
13 |
"Utomhusmiljön känner jag inte alls är könskodad på samma sätt som innemiljön." : Ser pedagoger någon skillnad i sitt genus- och jämställdhetsarbete utomhus jämfört med inomhus? En kvalitativ undersökning / "I don’t think that the outdoor environment is as gender coded as the indoor environment." : Does educators see a difference in their gender and equality work outdoors compared to indoors? A qualitative study.Sjöström, Cicci, Zandén Ljungmark, Mimi January 2016 (has links)
InledningVi har sett en stor brist i vårt eget pedagogiska arbete - att jämställdhetsarbetet mer eller mindre försvinner i utomhusmiljö. Det verkar finnas en tro på att allt förbättras bara genom att vi befinner oss utomhus, på gården eller uteplatsen. Den betraktas som en sfär där vi inte behöver utöva jämställdhetsarbete såsom vi gör i läromiljön inomhus. Vi bestämde oss därför för att ta reda på ifall detta är något som även andra pedagoger upplever. SyfteSyftet med denna studie är att genom observationer av verksamheter och intervjuer med pedagoger belysa deras egen uppfattning av ifall de tror sig göra någon skillnad i sitt genus- och jämställdhetsarbete utomhus jämfört med inomhus. MetodDetta arbete är en kvalitativ undersökning. För att få en så heltäckande bild som möjligt av det vi studerat har vi valt att använda oss av två olika metoder, observationer och intervjuer, för att samla information och få underlag att förstå och tolka de beteenden och interaktioner som vi sett. ResultatI vår studie ser vi tydliga exempel på att pojkar och flickor behandlas olika. I synnerhet är det några situationer där pedagogerna agerat särbehandlande utan att någon större vikt läggs vid att det skulle ha direkta konsekvenser, vilket för barnen blir en konstant pågående påminnelse om deras könstillhörighet, utan att den har någon anknytning till någonting. Vi ser även att jämställdhetsarbetet skiljer sig åt ute och inne. Utemiljön beskrivs som fri på ett annat sätt än innemiljön, barnen kan välja mer själva och alla vill delta i leken. Upplevelsen av utemiljön som automatiskt mer jämställd och tillgänglig för alla gör att metoder för att undvika stereotypa mönster mestadels används inne. En av de tydligaste punkterna som uttrycks under samtalen med pedagogerna är att utomhus, där miljön upplevs som friare och mer tillgänglig, behövs det inte arbetas lika tydligt med jämställdhetsarbetet. Vi strävar också efter att kunna problematisera och sätta de resultat vi får fram i relation till den teoretiska ram som använts, i detta fall sociokulturellt perspektiv. Förklaringar till varför den rådande uppfattningen om att utomhusmiljön är mer könsneutral tas upp och slutligen ges förslag på didaktiska konsekvenser om hur arbetet skulle kunna läggas upp i framtiden för att förbättra medvetenheten ute på förskolegården.
|
14 |
Naturen som en resurs i den naturvetenskapliga undervisningen : -Ur ett utomhuspedagogiskt perspektivBlomster, Jessica, Hall, Therése January 2016 (has links)
Elevers resultat inom naturvetenskap fortsätter attförsämras. Lärares undervisning har granskats och det harfastställts att den naturvetenskapliga undervisningen i svenska skolan är bristfällig. Denna litteraturstudies områdeär utomhuspedagogik kopplat till de naturvetenskapligaämnena biologi, kemi och fysik. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tidigare forskning tar upp om detutomhuspedagogiska arbetssättet, samt om vilka erfarenheter verksamma individer inom skolan har gällande den utomhuspedagogiska undervisningen. Frågeställningen vi utgått från är: Vilka möjligheter och hinder finns det med det utomhuspedagogiska arbetssättet för elever och lärare inom den naturvetenskapliga undervisningen? Vi har använt oss av metoden systematisk litteraturstudie för att undersöka relevant forskning inom det valda området. De viktigaste resultaten visar att det finns både möjligheter och hinder med utomhuspedagogik i den naturvetenskapligaundervisningen. Större delen av forskningen i detta arbete pekar på att utomhuspedagogik är ett arbetssätt som gynnar elevers lärande inom naturvetenskap. Vidare forskning bör innefatta elevers erfarenheter och åsikter om hur deras lärande påverkas av det utomhuspedagogiska arbetssättet.
|
15 |
PÅ MED JACKOR OCH SKOR, NU GÅR VI UT! : EN KVALITATIV STUDIE OM UTERUMMET UR ETT ELEVPERSPEKTIVKronqvist, Josefin, Nilsen, Annette January 2016 (has links)
I vår tidigare kunskapsöversikt gällande språk och utomhuspedagogik, uppmärksammades att få studier utgick ifrån ett elevperspektiv. Därför är syftet med denna mindre studie att utifrån ett elevperspektiv synliggöra och problematisera uterummet som arena för lärande, med betoning på utveckling av språk. För att undersöka studiens syfte har vi tillämpat en kvalitativ metod och genomfört fokusgruppsamtal på två olika skolor med sammanlagt 36 elever. Studiens empiriska material analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och fem kategorier sammanställdes: inspiration och motivation, hälsoaspekter, olika lärarenor med olika läromedel, distraktion i uterummet samt textskapande inne och ute. Vår slutsats utifrån studiens resultat, är att majoriteten av eleverna uppfattar uterummet som en positiv och inspirerande lärarena med många olika lärmiljöer. Studien visar också att eleverna uppfattar att de olika kontexterna i uterummet ger möjlighet till inlärning av nya ord. Trots en positiv inställning uppfattar eleverna att det finns svårigheter med undervisning i uterummet, som till exempel trafik, allergi som kan leda till att elever exkluderas vid genomförande av lektioner i uterummet och att alla de intryck uterummet ger kan ta uppmärksamhet från undervisning. Vår forskning bidrar till att belysa vikten av att lyfta eleversperspektiv och att ta vara på deras uppfattningar för att skapa en motiverande och varierad lärmiljö.
|
16 |
Stannar pedagogiken vid tröskeln? : En intervjustudie gällande lärares uppfattningar, erfarenheter och åsikter om utomhuspedagogikPersson, Annelie January 2016 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 uppfattar och definierar begreppet utomhuspedagogik. Därtill undersöktes hur och i vilken utsträckning denna pedagogik används i lärarnas undervisning samt vilka faktorer som kan påverka användningen. Studien baserades på en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer utgjorde metoden och emiprin baserades på lärarnas olika uppfattningar, erfarenheter och åsikter om utomhuspedagogik. Resultatet visar att lärarna definierar begreppet utomhuspedagogik på fem olika sätt. Lärarna upplever att utomhuspedagogiken bidrar till ökad förståelse och djupare kunskapsinlärning hos eleverna eftersom kunskapen sätts in i ett verkligt och konkret sammanhang. Den tillåtande atmosfären som utomhuspedagogiken skapar gör att fler elever blir delaktiga i undervisningen. Utomhuspedagogiken används i varierande omfattning vilket bl.a. beror på lärarnas egna prioriteringar samt bristande kunskaper inom utomhuspedagogik och bristande erfarenheter av utomhusundervisning. Studiens slutsatser är bl.a. att lärarna som har mer utbildning inom utomhuspedagogiken definierar begreppet mer komplext och använder den oftare jämfört med de lärare som inte har någon utbildning inom området. Därför måste lärarna ges möjligheter att utvidga sin kompetens inom det utomhuspedagogiska området eftersom bristande kunskap och erfarenhet gällande att praktisera utomhuspedagogik skapar en osäkerhet och rädsla.
|
17 |
Att lära in ute : pedagogers och föräldrars syn på utomhuspedagogik i förskolaNorlin, Angelica January 2010 (has links)
<p>Mitt intresse för utomhuspedagogik har funnits så länge jag minns men själva begreppet kom inte till mig förrän jag började på lärarutbildningen där jag verkligen förstod innebörden. Att undersöka hur man arbetar med utomhuspedagogik på två olika avdelningar där den ena arbetar enbart utomhus verkade intressant och så föddes frågeställningarna och syftet till detta arbete. Jag ville veta hur föräldrar och pedagoger ser på utomhuspedagogik i förskolan och hur de två olika avdelningarna arbetar med det.</p><p>Jag valde att intervjua två pedagoger och två föräldrar på vardera avdelning. Det som förvånade mig var att pedagogerna på den traditionella avdelningen var mycket positivt inställda till utomhuspedagogik men som de ändå inte arbetar med i större utsträckning. Båda avdelningarna tillbringar däremot stor del av verksamhetstiden utomhus men på olika sätt och alla föräldrar verkar nöjda över att barnen vistas så pass mycket ute.</p>
|
18 |
Lärares användande av utomhuspedagogik : Är pedagogiken en trend eller resurs?Lagerbäck, Martina, Andersson, Åsa January 2013 (has links)
Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning och vilka sammanhang som verksamma pedagoger och lärare använder utomhuspedagogik. Trots studier om utomhuspedagogikens positiva egenskaper så hade vi inför studien en uppfattning om att den inte används i någon större utsträckning längre upp i åldrarna. Genom studien ville vi synliggöra i vilka situationer utomhuspedagogiken används och även inspirera lärare till att hitta nya användningsområden för pedagogiken. Studien är kvantitativ och en webbaserad enkät skickades ut till en respondentgrupp verksamma inom området förskoleklass upp till årskurs nio. Materialet bearbetades genom en multivariatanalys där vi undersökte hur olika faktorer påverkade respondenternas svar. Resultatet visade på en övervägande positiv attityd gentemot utomhuspedagogik och att användningsfrekvensen minskade högre upp i åldrarna. Vår slutsats utifrån respondentgruppen är att många lärare vill implementera utomhuspedagogiken mer i sin undervisning men vissa känner en osäkerhet inför planering och utförande.
|
19 |
En studie om utomhuspedagogikens och fältstudiernas roll i geografiundervisningen / A study about teaching outdoors and the role of fieldwork in geographySjöström, Malin January 2015 (has links)
Denna uppsats fokuserar på att undersöka utomhuspedagogikens och fältstudiers roll inom geografundervisningen i skolan. Fältstudier har en stark tradition inom geografin både vetenskapligt och i undervisningen. Att ha lektionstid utomhus kan sägas ge eleverna möjligheten att själva uppleva och därmed skapa intryck som leder till en ökad motivation till lärande. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fältstudier, utomhuspedagogik, används av geografilärare i dagens skola. Uppsatsen består av två delar, två vägar för att undersöka användandet av lektionstid utomhus. En litteraturstudie där ett flertal olika professorers idéer och åsikter tas upp angående lärandet utomhus samt en intervjudel där fyra lärare har intervjuats och ger sina åsikter om fältstudier i undervisningen. Lärarna inkluderade i undersökningen är fyra lärare från två skolor i samma kommun varav två är lärare på högstadiet och två är mellanstadielärare. Resultatet visar att lärarna i undersökningen anser att utomhuspedagogik och fältstudier är något som de väldigt gärna vill inkludera i deras undervisning. Trots detta så används fältstudier relativt sällan av lärarna, där bland annat hinder som tid spelar en avgörande roll. De ser potentialerna med lektionstid utomhus men det har blivit en del inom undervisningen som inte aktivt används.
|
20 |
”Skogen ger så mycket mer än en vanlig förskolegård” : En kvalitativ studie om förskollärares tankar kring arbetet med barns motoriska utveckling i den närliggande utomhusmiljön / "The forest provides so much more than a regular preschool yard" : A qualitative study of preschool teachers’ talk thoughts concerning the work on children's motor development in the close by outdoor environmentPeltola, Simon, Svensson, Suzette January 2016 (has links)
Studien behandlar förskollärares tankar kring hur de arbetar med barns motorik i den närliggande utomhusmiljön. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare med stort engagemang för utomhusaktiviteter främjar alla barns motoriska utveckling i utomhusmiljön. Studien utgår från två frågeställningar: Vilka konkreta fysiska aktiviteter i den närliggande utomhusmiljön tycker de intervjuade förskollärarna fungerar väl för att stimulera barns motorik och varför? Vilka effekter talar de intervjuade förskollärarna om att dessa aktiviteter ger? Genom att genomföra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med två olika förskollärare från samma förskola har vi samlat in vår empiri. Resultatet visar att förskollärarna inte planerar några särskilda motoriska aktiviteter utan de använder sig istället av den närliggande utomhusmiljön, både den uppbyggda och den naturliga, för att stimulera barnens motorik. Vidare visar resultatet att förskollärarna ser relationerna som en grund för att kunna stimulera samtliga barn motoriskt. Resultatet visar också att förskollärarna enbart ser positiva effekter av aktiviteterna. Förskollärarna uppmärksammar årstidernas påverkan på verksamheten och de är medvetna om att verksamheten inte ser likadan ut på vinterhalvåret som resten av året, särskilt då det gäller finmotoriska aktiviteter.
|
Page generated in 0.0506 seconds