No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med utvecklingsarbetet var att tillverka en hemsida med undervisningstips,inom teknikämnet i ett utomhuspedagogiskt perspektiv, för pedagoger i förskolan ochskolans tidigare år. Utvecklingsarbetet genomfördes genom att pedagoger från enskola och en förskola svarade på en enkät om teknik och utomhuspedagogik, vilkenlåg till grund för hemsidan. Pedagogerna fick under några veckor använda hemsidanför att därefter utvärdera hemsidan via en ny enkät. Resultatet visade att hemsidanmed sina undervisningstips inom teknik utomhus var användbar och väl fungerande.Ett digitalt läromedel med teknik i ett utomhuspedagogiskt perspektiv saknades ochvi ansåg att hemsidan fyllde detta gap.

Denna studie undersöker hur pedagoger i skolans tidigare år uppfattar utomhuspedagogik. Tidigare forskning visar att pedagoger är eniga om att utomhuspedagogik kopplas till att vara en plats för lärandet där eleven upplever fenomen i sin rätta miljö. Utomhuspedagogik ses också som ett objekt då den tillåter individen att uppleva och erfara kunskaper med kroppen och material i naturen samt som en metod som tillåter variation i undervisningen. I utomhuspedagogiken läggs stort värde i förstahandserfarenheter då eleverna får uppleva och delta konkret i en växelverkan mellan teori och praktik. Utemiljön stimulerar elevernas fysiska aktiviteter och deras sinnen, vilket har en positiv inverkan på lärandet. Även sett ur ett hälsoperspektiv så har fysiska aktiviteter i utemiljöer även en positiv inverkan på individens hälsa då en kombination mellan att vistas ute och att röra på sig bland annat motverkar stress.Vår studie består av kvalitativa intervjuer som gjorts på sju pedagoger samt kvantitativa enkäter på sammanlagt 18 pedagoger. Resultatet visar att pedagoger har en positiv syn på utomhuspedagogik då den medför en variation och ett komplement till den vanliga undervisningen. Utomhuspedagogiken bidrar till rörelse, frisk luft, koncentrations- och motorikövning, samt att det blir ett verklighetsförankrat lärande där alla sinnena blir involverade.

Syftet med denna studie har varit att försöka ta reda på hur lärarna uppfattar besöket på naturskolan och hur de använder och efterarbetar kunskapen de får med sig. Hur tar de tillvara den gemensamma upplevelsen, de praktiska och sinnliga erfarenheter de fått och hur reflekterar de över besöket när de kommer tillbaka till skolan. Det jag har velat studera närmare är denna växelverkan mellan upplevelse och reflektion, grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Naturskolan erbjuder genom handledning i praktiken pedagogerna kompetensutveckling inom utomhuspedagogik tillsammans med sina elever. Dagen ska ge dem möjlighet att tillsammans med sina elever reflektera, diskutera och jobba vidare när de kommer tillbaka till skolan. I min kvalitativa undersökning har 6 lärare från 4 olika skolor intervjuats som har gemensamt att de ofta besöker naturskolan med sina elever. Resultatet visar på att lärarna ser naturskolan som ett konkret verktyg för lärandet vilket ger eleverna praktiska kunskaper för ökad förståelse och sammanhang. Den konkreta undervisningen medför att eleverna får egna inre bilder och ger dem ytterligare en dimension. Den tydliga och konkreta kopplingen medförde även att språket befästes och förstärktes, de lärde sig nya ord och begrepp. Dialogen stärker i sin tur banden och gemenskap bildas. Besöket på naturskolan medför också många andra mervärden som motion, samarbete, upplevelser och förundran m.m. Naturskolebesöket upplevdes meningsfullt därför att det fanns syfte och tydliga mål knutna till det konkreta lärandet. Det finns även många andra anledningar till att lärarna känner att besöket är givande men att naturskolan är en kompetenshöjare är en gemensam uppfattning hos lärarna. Under besöket kan lärarna inta en mer iakttagande roll, det ger i sin tur möjlighet till efterföljande samtal och reflektioner med sina elever. Ex. om hur samarbetet i klassen fungerar. Undersökningen visade även att lärarna tycker att förarbete är minst lika viktigt som efterarbete för att besöket ska bli så givande som möjligt.

Sju förskolor med utomhuspedagogisk profil undersöktes i denna studie. Genom kvalitativa intervjuer med totalt 6 förskollärare och 22 barn kartlades hur förskollärare och barn i utomhuspedagogiska förskolor uppfattar lärande och kunskapsskapande. För att komplettera intervjuerna gjordes deltagande observationer i 5 av de 7 förskolorna under en hel dag och dokumentation kring lärande studerades i samma syfte. Studien visar att förskollärarnas uppfattningar kring lärande och kunskaper stöttas av vetenskaplig forskning och teoribildning. En tydlig betoning på sociala kunskaper, som ett viktigt kunskapsområde, präglade förskollärarnas syn. Alla förskollärare ansåg också att alla läroplanens målområden och kunskapsbegreppen kan tas upp med utomhuspedagogiska arbetsmetoder och att det tom kan vara lättare och fördjupa lärandet ytterligare. Miljöns roll för att lyfta upp nyfikenhet och motivation i lärande betonades. De flesta förskollärarna menade att deras roll var att vara närvarande och att utmana till vidare lärande. I övrigt betonade de ett flertal olika områden, vilka i sin helhet gav en flerdimensionell bild av lärarens roll i kunskapsbygget. Att hinna med den pedagogiska dokumentationen upplevdes av flera av förskollärarna vara en svårighet i det utomhuspedagogiska arbetet, eftersom mycket tid spenderas ute. Detta kan lyftas upp som ett dilemma eftersom utomhuspedagogisk teoribildning sätter en stor vikt vid reflektionen och dess betydelse för lärandet. Barnen kopplade lärande som begrepp mycket till skola och skolfärdigheter, men också kunskaper som kan kopplas till den bedrivna utomhuspedagogiska verksamheten.

No description available.

I nya läroplanen, Lgr 11, finns fältstudier inkluderat som obligatoriskt moment i geografiundervisningen för årskurs 7-9. Syftet med min undersökning är att beskriva och analysera vad några utvalda lärare har för inställning till begreppet fältstudier i allmänhet och om de arbetar med detta didaktiskt för att främja kunskapen av 3, utav mig utvalda, geografiska begrepp i synnerhet. Dessutom belyses lärarens roll eller betydelse för elevernas inlärning inom ett ämne.Strukturerade besöksintervjuer har genomförts med sex stycken lärare på en skola i Stockholms län som undervisar för årskurs 7-9. Urvalspopulationen består utav en SO-lärare från vardera arbetslag.Resultatet har sedermera analyserats med hjälp av tidigare teorier om ämnena språk- och begreppsutveckling, utomhuspedagogik och lärarens roll.Studiens primärdata visar att lärarna är positiva till fältstudier men få har arbetat med metoden tidigare. Lärarna anser att det är krångligt och svårt med fältstudier samt att det tar mycket tid för planering och genomförande. Något som kan gå ut över kollegornas schemalagda lektioner.De flesta informanterna valde inte att nämna fältstudier som ett didaktiskt alternativ vad gäller inlärning av de tre begreppen som jag valt ut från kursplanen i Lgr 11. Vidare ansåg informanterna att lärarens roll och betydelse spelar en stor del i hur elevernas inlärning främjas. En engagerad lärare med en positiv attityd till ett ämne kan öppna elevernas ögon och ge dem en positiv inställning till ett ämne.

År 2003 tillkom strävansmålet att; ”Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen”. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på sin rolldå det kommer tillatt erbjuda eleverna fysisk aktivitet under dagen och hur deanser att deförvaltar detta uppdrag. Undersökningen är byggd på kvalitativa intervjuer med fyra lärare som alla arbetar inom samma kommun men på olika skolor. Resultatet av studien är att dessa lärare har vissa kunskaper om elevers rörelsebehov men att de inte alltid får tiden att räcka till. En möjlig orsak till detta kan vara att de gör fysisk aktivitet till något mer komplicerat än vad det egentligen behöver vara.