I denna litteraturöversikt finns en genomgång av artiklar som behandlar No-området och utomhuspedagogik. Målet var att ta reda på hur närområdet kan användas som stöd i No-undervisningen. Resultatet av denna litteraturöversikt visar att utomhusundervisningen inte är den optimala lösningen ensamt, utan bör användas i kombination med den ordinarie undervisningen för bästa resultat. Precis som med all undervisning finns det problemområden även här. De problemen som lyftes var framförallt den tidskrävande planeringen och lärares osäkerhet. Däremot visade det sig att en kombination av inom- och utomhusundervisning gav positiva resultat hos eleverna. Förslag till vidare forskning är att man undersöker om och i så fall vad det är som ger en positiv påverkan hos eleverna när lektionerna sker utomhus.

Utomhuspedagogik har under de senaste åren ökat inom skolans värld. Jag har upplevt att lärare har börjat prata mer om utomhuspedagogik och använder det mer och mer i undervisningen. Mitt självständiga arbete handlar om hur lärare i grundskolan förskoleklass-åk3 använder sig av utomhusmatematik och i vilket syfte lärarna har när de undervisar inom utomhusmatematik. Studiens syfte är att undersöka i vilket syfte lärare använder utomhusmatematik, vilka positiva respektive negativa sidor de ser/upplever när de undervisar med undervisningsformen samt ett ungefärligt snittvärde på hur många timmar i veckan lärarna använder det. Metoden som tillämpas till denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma lärare på olika skolor i samma kommun. Resultatet visar att alla lärare jag intervjuade jobbade med utomhusmatematik varje vecka och var positiv till att jobba med det. Lärarna såg också att fler elever fångades upp när de valde att ta ut klassrummet och jobba mer praktiskt. Genom att jobba på detta sätt har alla elever en större chans att jobba mot sina mål samt att eleverna får använda sin lärstil eftersom många olika lärstilar blir möjliga att använda utomhus.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares tankar kring utomhuspedagogik på förskolegården och hur förskollärare beskriver barns matematiska lärande på förskolegården. Syftet är även att synliggöra hur förskollärare beskriver sin roll för barns matematiska lärande på förskolegården och vilken betydelse förskolegårdens material och utformning har för barns matematiska lärande. Studiens metod är kvalitativ. Studiens resultat visar utomhuspedagogiken uppfattas som något positivt, men att förskolegården ofta inte ses som en miljö för planerade matematiska aktiviteter. Det framkommer även att det är personalens medvetenhet som är viktig för barns matematiska lärande, och att förskolegårdens miljö kan påverka det matematiska lärandet. Slutsatsen påvisar förskollärarnas skillnader och likheter i sina svar kring utomhuspedagogik och matematiskt lärande på förskolegården.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

<p>Varierat arbetssätt ger möjlighet till nyfikenhet och lust att lära. Oftast är matematiken för abstrakt för eleverna. Utomhusmatematiken ger tillfälle till att arbeta konkret och detta ser vi som ett komplement till den vanliga undervisningen. Syftet är att undersöka möjligheter med utomhusmatematik ur inlärningssynpunkt. Det framkom under en kvalitativ ostrukturerad elevobservation och i fem kvalitativa intervjuer med lärare att i det laborativa matematiska arbetssättet utomhus använder eleverna sina sinnen, kommunikation och samarbete. Samtal och samarbete med varandra underlättar för eleverna att utveckla sin kunskap och förståelse för gemensamma problemlösningar. Inlärningen blir mer verklighetsbaserad genom ett konkret arbetssätt när matematiken synliggörs utifrån elevernas lek.</p>

<p>Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes med sju förskollärare och sju lärare. Syftet var att införskaffa kunskap om hur utomhuspedagogik används som arbetssätt i förskolan och skolan. Resultatet visade att de förskollärare och lärare som deltog i studien arbetar med utomhuspedagogik men i olika stor utsträckning och med olika mål. De menade att det handlade om ett intresse för huruvida de själva vill arbeta med utomhuspedagogik eller inte, men även om de kunskaper de besitter. Många lärare ansåg att förskolan använder sig av detta arbetssätt mer än vad skolan gör, några av lärarna tyckte att de har tydligare mål med vad de vill uppnå tillsammans med eleverna. Förskollärarna i sin tur förlitade sig mer till sin spontanitet istället för att ha någon direkt planering vid utomhuspedagogiken. Resultatet visade även att samarbete mellan förskola och skola inte är något som sker särskilt ofta. Detta var dock något alla visade intresse för och framöver skulle vilja vara delaktiga i</p>

Syftet med den här studien är att ta reda på vilka verksamheter som ingår i utomhusundervisningen i åk 1-6 i skolorna i Pargas, vilka möjligheter och vilka hinder lärarna upplever samt hur eleverna upplever utomhusundervisningen. Undersökningen riktar sig till samtliga klasslärare i Pargas stad. Utgående från att allt fler rapporter visar på barns och ungdomars stillasittande, försämrade hälsa och stressymptom behöver vi medvetet fundera på hur vi kan förändra skolans arbetsmetoder för att befrämja välmående och hälsa. Uppsatsen strävar till att ringa in vad utomhuspedagogik innebär, att ge en liten bakgrund samt redogöra för några, främst nordiska forskares syn på utomhusundervisning. Studien innefattar en lärarenkät, några lärarintervjuer samt belyser elevernas åsikter med hjälp av en elevenkät. Eftersom kopplingen till läroplanen är viktig för att berättiga utomhusundervisning i skolan berörs också den i uppsatsen. Resultatet visar att många lärare upplever tidsbrist och stress p.g.a. utökade uppgifter i skolan, men de flesta är ändå positiva till att undervisa utomhus. De flesta elever är också positivt inställda till undervisning utomhus.

Elever lär på olika sätt och läraren måste därför tillämpa varierande inlärningsmetoder som möjliggör för eleverna att uppnå målen i läroplanen. Utomhuspedagogik kan vara en alternativ inlärningsmetod, för att få en varierad undervisning. Syftet med studien var att undersöka hur sex lärare i grundskolans tidigare år ser på utomhuspedagogik som metod. Studien baserades på en kvalitativ undersökning där strukturerade intervjuer utgjorde huvudmetoden.  Resultatet av studien visade att lärarna uppfattade utomhuspedagogik som ett komplement till klassrumsundervisningen, där ett praktiskt, utforskande och upplevelsebaserat lärande sker. Utomhuspedagogik som metod används för att konkretisera undervisningen och skapa en djupare förståelse. Studien visar att lärarna har en samstämmig syn på att utomhuspedagogik är en möjlighet att få med fler barn i lärandet. Utomhuspedagogik ger möjlighet att använda sig av flera olika arbetssätt för att befästa lärandet. Något som lyftes fram i undervisningen var elevernas motivation. Utomhusmiljön ger möjlighet till fler pedagogiska rum på skolgården, i naturen och i närmiljön. De utmaningar med att arbeta med utomhuspedagogik som lärarna tog upp är, att det kräver mer och utförligare planering.

<p>Syftet var att jämföra hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik i olika ålderskategorier, men också att studera utomhuspedagogik och ta reda på vad pedagogernas syn på utomhuspedagogik är. Intervjuer genomfördes med 6 respondenter i en Ur och Skurförskola och 4 respondenter i en skola som är profilerad som Miljöskola/Skola för hållbar utveckling. Resultatet visade en likhet i form av att både förskolan och skolan använder sig av utomhuspedagogiken med hjälp av naturen och närområdet kring förskolan och skolan. Det fanns också olikheter och det är att förskolan låter barnen leka mer fritt under dagen än skolan som har lektioner inlagda i ett schema.</p>

<p>Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolebarns hälsa – fysiskt, psykiskt och socialt påverkas av att vistas utomhus. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer. I arbetet redovisas tio pedagogers och en av Barnhälsovårdens personals syn på utevistelsens påvekan på barns hälsa. Resultatet från vår studie visar att alla respondenter ser att utomhuspedagogik och hälsa hör ihop på ett tydligt sätt. Resultatet visade också att alla respondenter menade att utevistelse påverkade barnens hälsa positivt. De tyckte att det var självklart att gå ut minst en gång om dagen och gärna fler gånger. Vidare framkom det att flera respondenter var missnöjda med sin förskolegård, vilket ledde till att de oftare gjorde utflykter utanför förskolegården som till exempel till en skog.</p>