Syftet med vårt utvecklingsarbete var att undersöka om utomhuspedagogik kunde vara ett komplement till traditionell klassrumsundervisning. Vi planerade tio matematikaktiviteter och använde oss av detektivuppdrag som tema. Aktiviteterna genomfördes utomhus i en skogsmiljö med tretton barn i en förskoleklass. Resultatet visade att uterummet var en stimulerande miljö där barnen fick möjligheter att använda sin kropp och sina sinnen. Barnen visade engagemang och tyckte att detektivuppdraget var lustfyllt och spännande. Slutsatsen blev att utomhuspedagogik och dess didaktik är ett stimulerande och inspirerande förhållningssätt till lärande. Vi har insett att det kan vara en process för pedagoger att lära sig att använda uterummet som lärmiljö.

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att fördjupa oss i hur utomhuspedagogik som lärandemiljö kan stimulera elevers lärande inom geometri. Verktyg som användes för dokumentation i utvecklingsarbetet var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sju aktiviteter i årskurs 2 och 3 med totalt 25 elever.  Genomfört utvecklingsarbete visar att utomhuspedagogikens lärandemiljö är ett bra komplement i matematikundervisningen. De deltagande eleverna har visat att ett lustfyllt arbetssätt stimulerar ett hållbart lärande. Eleverna har uppvisat ett intresse för geometri och en iver för ett fortsatt lärande. Vår slutsats är att lektioner i utemiljö stimulerar elevers lärande.

No description available.

No description available.

Denna studie berör gymnasielärares inställning till och tankar om utomhusundervisning inom biologi, varför man undervisar utomhus samt hur man väljer att genomföra det.Studien bygger på intervjuer med 7 lärare som undervisar i biologi på gymnasienivå och den visar att lärarna bedriver utomhusundervisning främst inom ämnesområdena ekologi och systematik och att lärarna anser det vara viktigt att vara ute. Lärarna ägnar sig främst åt utomhusundervisning för att få en verklighetsanknytning till den biologiundervisning som är direkt kopplad till naturen och de organismer som finns i den, men det finns fler konsekvenser och orsaker till att undervisa utomhus.Tre olika typer av lärare har kategoriserats utifrån resultaten som visar på olika grader av engagemang och olika inställningar till utomhusundervisning. Respondenternas svar gör dock tillsammans klart att utomhusundervisningen måste vara förberedd och välplanerad för att fungera optimalt. Mest förekommande är kortare arbetsuppgifter som eleverna löser i smågrupper med läraren som handledare och lärarna föredrar att agera handledare hellre än guider när de undervisar utomhus.Studien visar att utomhusundervisningen finns, uppskattas och behövs och att det finns flera områden där en vidare forskning behövs för att utveckla och förbättra kunskaperna om ämnet.

Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda på hur utomhuspedagogik kan gynna barns utveckling i matematik och om utomhusmiljön kan öka motivationen och engagemanget hos barnen. Utvecklingsarbetet genomfördes på två skolor, i en förskoleklass och i en år 3. Vi planerade, genomförde samt observerade aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö motiverade och engagerade alla barn i olika åldrar samt med olika erfarenheter och förutsättningar. Genom att barnen fått uppleva matematiken konkret har de kunnat koppla begrepp till verklighetsanknutna exempel vilket gynnar barnens utveckling och lärande. Vi ansåg att genom att använda utomhuspedagogik blev våra matematikaktiviteter mer levande och innehållsrika.

Jag har valt att genom min studie synliggöra några pedagogers tankar kring utomhuspedagogik. Mina frågeställningar är: <ul type="disc">Vad står egentligen utomhuspedagogik för och vilken syn har lärarna som jobbar med naturförskola på begreppet? Hur ser leken ut i en utomhuspedagogisk verksamhet, kan personalen se några skillnader jämfört med leken inomhus? Hur ser pedagogerna på sin roll som ledare när verksamheten är placerad utomhus?   I bakgrunden tar jag upp relevant forskning och historik kring utomhuspedagogik, lekens betydelse och ledarskap. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ undersökning med hjälp av ett mellanting mellan halvstrukturerade frågor och en öppen intervju. I datarbearbetningen använder jag mig av den fenomenografiska metoden som bygger på den kvalitativa analysen.  Syftet med den kvalitativa studien är att upptäcka saker, att försöka tyda och förstå meningen och innebörden av olika företeelser i världen, att förklara uppfattningar eller en kultur och i detta fall den utomhuspedagogiska verksamheten. Med hjälp av den fenomenografiska metoden har jag kategoriserat mitt material och kom fram till fyra huvudkategorier: Utomhuspedagogik där lärandet sker genom upplevelser, Pedagogens roll i en utomhuspedagogisk verksamhet, barnens lek och utomhuspedagogikens sidor. I diskussionen ställer jag resultatet mot tidigare forskning och reflekterar utifrån det. Slutsatserna visar många positiva effekter av en utomhuspedagogisk verksamhet men väcker också en del frågeställningar. Är en utomhuspedagogisk verksamhet något för alla barn, där ingen blir utesluten? Hur fungerar en naturförskola med lärare som ej är så motiverade, och inte brinner för utomhuspedagogik? I slutsatserna kom det tydligt fram att läraren roll är mycket viktig och att läraren fungerar som en medupptäckare tillsammans med barnen.

Litteraturen om utomhuspedagogik ger nästan bara positiva aspekter av ämnet, exempelvis att det underlättar för elever i undervisning. Däremot framkommer det endast lite om vad elever anser om att delta i undervisning utomhus. Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra om elevers inställning till utomhusundervisning skiljer sig beroende på antal lektionstillfällen utomhus. Studien gör en jämförelse av vad elever anser om att delta i undervisning utomhus och vilket lärande eleverna anser ske på utomhuslektionerna. Jämförelsen genomförs med hjälp av intervjuer av två grupper elever i åk 2. Grupperna skiljer sig vad gäller antal lektionstillfällen utomhus. Resultatet av denna studie visar att båda grupperna är positiva till utomhusundervisning. Grupp A har en positiv inställning medan hälften av grupp B har en negativ inställning till undervisning utomhus, vilket kan bero på att grupp A har en mer etablerad utomhusvana. Eleverna i grupp A anser sig lära mycket på utomhuslektionerna och tycker att kunskaperna fastnar mycket lättare då. Grupp B nämner inte något om den behållningen. Både grupp A och B visar på reflektion i lärandet. Grupp A har främst sin matematikundervisning på skolgården, vilket grupp B inte har. Sammantaget visar den här studiens undersökning att fler antal lektioner utomhus ger större utomhusvana och att det också påverkar elevers inställning till utomhusundervisning mer positivt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad- och hur aspekten av undervisningen i en naturförskola kopplat till natur och miljö. Observation och intervju har använts. Under observationerna togs utförliga anteckningar av uteaktiviteten. Genom intervjuerna har kunskap om hur lärarna upplever verksamheten erhållits liksom hur barnen upplever verksamheten samt sitt eget lärande. Resultat visar bland annat vikten av att ha ett fokuserat lärandeobjekt och att man som lärare utgår ifrån barnens erfarenhetsvärld. Att låta barnen undersöka och utforska med alla sinnen och utgå från deras erfarenhetsvärld påverkar både lärandets objekt och akt. Hur lärarna synliggör lärandeobjekten och hur de möter upp barnens tankar är också av stor vikt vid grundläggandet av en kunskap.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att öka kunskapen om utomhuspedagogik för lärare så att metoden ska kunna utveckla barns lärande i förskola och skola.