Vår studie handlar om utmaningarna med utomhuspedagogik på fritidshemmet. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma pedagoger säger sig arbeta med utomhuspedagogik inom fritidshemmet. För att försöka få detta syfte besvarat använde vi oss utav forskningsfrågorna, hur definierar pedagogerna utomhuspedagogik? och vilka utmaningar pedagogerna talar om, vad det gäller att bedriva utomhuspedagogik på fritidshemmet? Vi valde att använda oss utav det didaktiska perspektivet, och att genomföra intervjuer med pedagoger. Om frågor som var förknippade med de didaktiska frågeställningarna, var, vad, hur, varför, när. Genom att använda de didaktiska frågeställningarna producerades data som vi kunde använda när vi skulle skriva den här studien. Vi använde semi-strukturerade intervjuer som metod för våra intervjuer. Vi besökte två olika skolor och intervjuade 12 verksamma pedagoger inom fritidshemmet. Genom att jämföra med forskning kring ämnet och studier med liknande syfte kunde vi se likheter och skillnader i resultatet. Resultatet av denna undersökning visar att pedagogerna arbetar olika med utomhuspedagogiken, och har olika motiv bakom användningen av metoden. Flera pedagoger beskrev hur de brukade ta med elever till skogsområden och grillplatser, utan att ha planerade aktiviteter på plats. Medans flera andra beskrev att de arbetade med utomhuspedagogik i ett pedagogiskt syfte, för att undervisa eleverna i olika ämnen. Ämnen som trafiksäkerhet uppkom. En pedagog beskrev också att denne arbetar med utomhuspedagogik för att bygga på elevernas intressen. Pedagogerna i studien definierade utomhuspedagogiken väldigt skilt. Flera beskrev den enbart som att ta med sig elevgruppen till en utomhusmiljö, medan andra förklarade det som att en pedagogisk tanke och planering, är grundläggande för att kallas utomhuspedagogik. Pedagogerna beskrev flera utmaningar med att bedriva utomhuspedagogiken, bland annat brist på tid, resurser och kunskap.

<p>The purpose of this essay is to find an answer to whether the methodology used by the Naturskolan conduces to learning and also if the Naturskolan, as a method of its own, leads to an increased interest in natural science for the pupils participating in the classes at the Naturskolan.</p><p>The method which has been used to reach the results of the study is a quantitative opinion poll. The results reached through the study has been compared to previous research in the subject. Deeper studies were made to examine however the interest of the pupils was influenced by their visit at the Naturskolan.</p><p>The results of the study show an increase of interest in natural science after visiting the Naturskolan. It also shows that the teachers’ interest in natural science and outdoor pedagogy has increased by the visit at the Naturskolan.</p><p>Through this study we came to the conclusion that the Naturskolan is a good method to learning.</p>

<p>Syftet med utvecklingsarbetet var att fördjupa oss i hur, vi som lärare, kan arbeta språkutvecklande samt stimulera förskolebarnens språkutveckling genom att använda oss av utomhusmiljön. Utvecklingsarbetet genomfördes på två förskolor i form av ett tema kring språkutveckling, med olika språkliga aktiviteter utomhus. Under temat visade barnen stort intresse och engagemang kring de samtal och aktiviteter som genomfördes, och deras åsikter belystes kontinuerligt. Resultatet visade att samtalet och samspelet, mellan lärare-barn och barn-barn, bör ligga till grund för språkutvecklande arbete utomhus. Vi ansåg att utomhusvistelsen gjorde aktiviteterna mer levande och innehållsrika.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att på en skola i Halmstads kommun se i vilken omfattning pedagogerna använder sig av utomhuspedagogik och i så fall när och om den används. Vi ville se om det skiljde sig mellan de olika årskursena. Vi genomförde en kvalitativ intervju med totalt sju lärare på vår valda skola. Materialet transkriberades sedan. Resultatet visade att skolans pedagoger använde sig av utomhuspedagogik men i varierande omfattning.</p><p>Resultatet visade även att vår hypotes om att utomhuspedagogik användes mer i de yngre årskursena stämde.</p>

<p>Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där lärandet sker utomhus i verkliga miljöer, barnen får upplevelser de senare får reflektera över. Lärandet blir handlingsbaserat. När barnen får uppleva och använda alla sinnen i lärprocessen så ökar deras minneskapacitet. </p><p>Syftet med examensarbetet var att belysa vad pedagogerna på en förskola ser för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik. För att kunna detta måste även pedagogernas tankar om vad utomhuspedagogik är belysas. I undersökningen användes kvalitativa intervjuer som metod. Nio pedagoger på en förskola intervjuades om vad de anser att utomhuspedagogik är, vad de ser att det finns för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik samt hur de arbetar med det. Resultatet visar att det som pedagogerna ansåg vara de största möjligheterna var att det blir ett annat socialt samspel mellan barnen, fantasin främjas och motoriken utvecklas. De såg även en positiv effekt av utomhuspedagogik då ljudnivån sjunker. De hinder pedagogerna såg var sig själva, vädret, dålig utemiljö, säkerheten och att man har olika definitioner av utomhuspedagogik. På förskolan där vi intervjuade pedagogerna använde man sig inte av utomhuspedagogik i den utsträckningen de skulle vilja. Utomhuspedagogik för pedagogerna var inte densamma som den som definieras i litteraturen. Många pedagoger saknar utbildning inom utomhuspedagogik och vet inte vad utomhuspedagogik står för. Detta leder till att de inte vet hur de ska använda sig av det.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förändra och utveckla tre pedagogers förhållningssätt och få dem att börja arbeta med utomhuspedagogik. </p><p>Arbetets art Examensarbete inom Lärarutbildningen 140 p</p><p>Antal sidor 35+9</p><p>Titel Utomhuspedagogik – Kan man genom aktionsforskning förändra pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogik?</p><p>Författare Nina Altnäs och Jeanette Nilsson </p><p>Handledare Pernilla Nilsson och Jan-Olof Johansson</p><p>Examinator Anders Nelson och Eva Twetman</p><p>Syfte</p><p>Syftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förändra och utveckla tre pedagogers förhållningssätt och få dem att börja arbeta med utomhuspedagogik.</p><p>Metod</p><p>Litteraturen består av den senaste litteraturen inom utomhuspedagogik samt av delar av skol-väsendets styrdokument. Metoden vi använde oss av i studien var aktionsforskning. I studien ingick tre pedagoger som arbetar i olika spår i en 3-5:a i samma skola. Vi gjorde kvalitativ intervju före och efter en planerad utomhuslektion med pedagogerna för att se om deras re-spektive förhållningssätt till utomhuspedagogik förändrats.</p><p>Resultat </p><p>Resultatet visar att aktionsforskning som metod kan användas för att få pedagogerna att börja reflektera och förändra sitt förhållningssätt och att börja arbeta med utomhuspedagogik. Vi upplevde en positiv och nyfiken attityd hos de tre pedagogerna.</p><p>Nyckelord </p><p>Utomhuspedagogik, Pedagogers förhållningssätt, aktionsforskning,</p>

<p>Jag har valt att genom min studie synliggöra några pedagogers tankar kring utomhuspedagogik. Mina frågeställningar är:</p><ul type="disc"><li>Vad står egentligen utomhuspedagogik för och vilken syn har lärarna som jobbar med naturförskola på begreppet? </li><li>Hur ser leken ut i en utomhuspedagogisk verksamhet, kan personalen se några skillnader jämfört med leken inomhus? </li><li>Hur ser pedagogerna på sin roll som ledare när verksamheten är placerad utomhus? </li></ul><p>  I bakgrunden tar jag upp relevant forskning och historik kring utomhuspedagogik, lekens betydelse och ledarskap. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ undersökning med hjälp av ett mellanting mellan halvstrukturerade frågor och en öppen intervju. I datarbearbetningen använder jag mig av den fenomenografiska metoden som bygger på den kvalitativa analysen.  Syftet med den kvalitativa studien är att upptäcka saker, att försöka tyda och förstå meningen och innebörden av olika företeelser i världen, att förklara uppfattningar eller en kultur och i detta fall den utomhuspedagogiska verksamheten. Med hjälp av den fenomenografiska metoden har jag kategoriserat mitt material och kom fram till fyra huvudkategorier: Utomhuspedagogik där lärandet sker genom upplevelser, Pedagogens roll i en utomhuspedagogisk verksamhet, barnens lek och utomhuspedagogikens sidor. I diskussionen ställer jag resultatet mot tidigare forskning och reflekterar utifrån det. Slutsatserna visar många positiva effekter av en utomhuspedagogisk verksamhet men väcker också en del frågeställningar. Är en utomhuspedagogisk verksamhet något för alla barn, där ingen blir utesluten? Hur fungerar en naturförskola med lärare som ej är så motiverade, och inte brinner för utomhuspedagogik? I slutsatserna kom det tydligt fram att läraren roll är mycket viktig och att läraren fungerar som en medupptäckare tillsammans med barnen.  </p><p> </p>

<p><p>Litteraturen om utomhuspedagogik ger nästan bara positiva aspekter av ämnet, exempelvis att det underlättar för elever i undervisning. Däremot framkommer det endast lite om vad elever anser om att delta i undervisning utomhus. Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra om elevers inställning till utomhusundervisning skiljer sig beroende på antal lektionstillfällen utomhus. Studien gör en jämförelse av vad elever anser om att delta i undervisning utomhus och vilket lärande eleverna anser ske på utomhuslektionerna. Jämförelsen genomförs med hjälp av intervjuer av två grupper elever i åk 2. Grupperna skiljer sig vad gäller antal lektionstillfällen utomhus. Resultatet av denna studie visar att båda grupperna är positiva till utomhusundervisning. Grupp A har en positiv inställning medan hälften av grupp B har en negativ inställning till undervisning utomhus, vilket kan bero på att grupp A har en mer etablerad utomhusvana. Eleverna i grupp A anser sig lära mycket på utomhuslektionerna och tycker att kunskaperna fastnar mycket lättare då. Grupp B nämner inte något om den behållningen. Både grupp A och B visar på reflektion i lärandet. Grupp A har främst sin matematikundervisning på skolgården, vilket grupp B inte har. Sammantaget visar den här studiens undersökning att fler antal lektioner utomhus ger större utomhusvana och att det också påverkar elevers inställning till utomhusundervisning mer positivt.</p></p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Forskning visar att barn som vistas inomhus i trånga utrymmen med högt buller och dålig luft mår sämre än de barn som vistas utomhus oftare i skolan. Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger tänker och deras resonemang till undervisning utomhus samt vilka faktorer som ligger till grund om lärarna väljer att gå ut eller stanna inne i sin undervisning. Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer som gjorts med fem pedagoger på tre olika skolor. Resultatet av studien visade tydligt på att faktorer som tid, resurser och närhet till naturen spelar roll i valet om pedagoger väljer att hålla undervisning inomhus eller utomhus. Ett mönster framträdde tydligt i de olika pedagogernas tankar och synsätt. Pedagogerna är insatta och förstår vad inne och utemiljön har för betydelse för eleverna då konkreta exempel som luftens, rörelsers betydelse för elevers lärande framfördes under intervjuerna. Pedagogerna poängterade att luften gjorde eleverna piggare och de mår bra av att få röra på sig. Pedagogerna anser att man måste använda sig av de material som finns i naturen och att de är ute på matematiken, idrotten och naturkunskapen. Pedagogerna hade gärna velat gå ut oftare då alla utom en pedagog hade nära till natur och bra platser att vistas i. Olika faktorer som brist på personal samt tidsplaneringar gjorde inte det möjligt att undervisa utomhus i den mängd som pedagogerna hade velat.</p>