Mantle cell lymphoma (MCL) is a non-Hodgkin B-cell lymphoma with very bad prognosis. The genetic hallmark of MCL, is the translocation t(11;14)(q13;q32) which leads to overexpression of cyclin D1, a D-type cyclin that is not usually expressed at high levels in normal B lymphocytes.   Previous studies indicate that cannabinoid receptors are expressed in lymphoma and have shown that lymphoma cell death is induced as a result of exposure to cannabinoids (ligands).   The aim of this diploma work was to combined cytostatics with the cannabinoid receptor ligand R (+)-Methanandmide (R-MA). Our data suggest that combination treatment with cytostatics and R-MA induces synergistic effects in most cases.

Bone is a dynamic tissue that is continuously remodelled, a process that requires equal amounts of osteoclastic bone resorption and osteoblastic bone formation. Inflammation may disturb the equilibrium and result in local and/or systemic bone loss. Negative bone mass balance occurs in several chronic inflammatory diseases, e.g. periodontitis and rheumatoid arthritis (RA). The aetiology of periodontitis is infectious, while RA is an autoimmune disease. Despite aetiological differences, an association between the two diseases has been established but it is not known if they are causally related. Periodontitis may develop when the inflammatory process, initially restricted to the gingiva (gingivitis), further invades the periodontium and causes bone resorption. The cellular and molecular mechanisms underlying the transition from gingivitis to periodontitis are not fully elucidated. Osteoclast formation is dependent on receptor activator of nuclear factor kappa B ligand (RANKL), but how osteoclast precursors are recruited to the jawbone is poorly understood. A family of cytokines named chemokines has been reported to possess such properties and increasing evidence points towards their involvement in the pathogenesis of chronic inflammatory diseases. The overall aim of this thesis was to gain extended knowledge about the role of chemokines and a newly discovered family of leukocytes named innate lymphoid cells (ILCs) in periodontitis and concomitant inflammatory disturbed bone remodelling. Furthermore, the aim was also to study the association between periodontitis and RA. We identified increased serum levels of monocyte chemoattractant protein (MCP)-1 and CCL11 in individuals with periodontitis. Moreover, a robust correlation between the two chemokines and periodontitis was detected in a weighted analysis of inflammatory markers, subject characteristics and periodontitis parameters. We detected higher MCP-1 levels in periodontitis tissue compared to non-inflamed. Furthermore we demonstrated that human gingival fibroblasts express MCP-1 and CCL11 in response to pro-inflammatory cytokines through NF-κB signalling. Using an inflammatory bone lesion model and primary cell cultures, we discovered that osteoblasts express CCL11 in vivo and in vitro and that the expression increased under inflammatory conditions. Osteoclasts did not express CCL11, but its high affinity receptor CCR3 was upregulated during osteoclast differentiation and found to co-localise with CCL11 on the surface of osteoclasts. Exogenous CCL11 was internalised in osteoclasts, stimulated the migration of osteoclast precursors and increased bone resorption in vitro. To analyse if periodontitis precedes RA we analysed marginal jawbone loss in dental radiographs taken in pre-symptomatic RA cases and matched controls. The prevalence of jawbone loss was higher among cases, and the amount of jawbone loss correlated with plasma levels of RANKL. In the search of the newly discovered ILCs, we performed flow cytometry analyses on gingivitis and periodontitis tissue samples. We detected twice as many ILCs in periodontitis as in gingivitis. In addition we found RANKL expression on ILC1s (an ILC subset). In conclusion, we demonstrated that CCL11 is systemically and locally increased in periodontitis and that the CCL11/CCR3 axis may be activated in inflammatory disturbed bone remodelling. We also found that marginal jawbone loss correlated with plasma levels of RANKL and preceded clinical onset of symptoms of RA. Furthermore, we demonstrated that ILCs are present in periodontitis and represent a previously unknown source of RANKL. / Skelettet har flera viktiga funktioner i kroppen såsom att möjliggöra en upprätt hållning, utgöra fäste för muskler och mediera rörelse, skydda benmärgen och de inre organen samt reglera mängden av lösligt mineral i blodet. Med tiden uppstår mikroskador i skelettet vilket innebär att benvävnaden måste byggas om för att vara fortsatt funktionell. Ombyggnaden kallas remodellering och är en kontinuerlig process som huvudsakligen utförs av benbildande celler kallade osteoblaster och bennedbrytande celler kallade osteoklaster. Remodelleringen är strikt reglerad av olika signalmolekyler och under friska förhållanden råder jämvikt mellan mängden ben som bryts ner och mängden ben som bildas, vilket innebär att benmassan hålls konstant. Vid sjukdomar som medför långvariga inflammationsprocesser i benvävnad eller i närheten av benvävnad, exempelvis parodontit (tandlossningssjukdom) och ledssjukdomen reumatoid artrit (RA), kan den rådande jämvikten rubbas, vilket oftast resulterar i minskad benmängd. Vid parodontit är den bakomliggande orsaken till inflammationen bakterier som finns i placket på tänderna, men vid RA tros anledningen vara att immunförsvaret attackerar kroppsegna celler. Trots olikheterna delar de två sjukdomarna flera gemensamma drag med avseende på riskfaktorer, vilka signalmolekyler som återfinns i blodet samt hur inflammationsprocessen fortskrider. Parodontit föregås av gingivit (tandköttsinflammation). Hos vissa individer övergår gingivit till parodontit, en process som inkluderar nedbrytning av tandens stödjevävnader inklusive käkben. Det är inte helt klarlagt vilka celler och molekyler som finns närvarande vid gingivit respektive parodontit eller vilka mekanismer som ligger bakom skiftet mellan de två tillstånden. Det är sedan tidigare känt att molekylen RANKL är viktig för osteoklastbildning, men det är delvis okänt hur osteoklastförstadieceller rekryteras från blodcirkulationen till käkbenet. En grupp av molekyler kallade kemokiner, som även finns i förhöjda nivåer i blod vid parodontit och RA, har visat sig ha sådana egenskaper. För att finna läkemedel som kan förhindra bennedbrytning till följd av den inflammatoriskt störda benremodellering som sker vid både parodontit och RA är det viktigt att studera sambandet mellan sjukdomarna och få en tydlig bild av vilka celler som är närvarande vid inflammationsprocessen. Det är även av betydelse att kartlägga vilka celler och molekyler som främjar rekrytering av osteoklastförstadieceller och bidrar till bennedbrytning. Syftet med den här avhandlingen var att undersöka betydelsen av kemokiner vid inflammatoriskt störd benremodellering och vid parodontit samt att undersöka sambandet mellan parodontit och RA. För att skapa en tydligare bild av vilka cellertyper som är närvarande vid inflammationsprocessen vid parodontit undersöktes även förekomsten av en nyligen upptäckt celltyp vid namn ILCimmunceller (ILCs) samt om dessa celler uttrycker RANKL. Först analyserades förekomsten av olika inflammatoriska signalmolekyler i blod från individer med parodontit samt från friska kontroller. Individer med parodontit hade förhöjda nivåer av kemokinerna MCP-1 och CCL11. Genom att använda en statistisk analysmetod som utöver inflammatoriska signalmolekyler även inkluderade kliniska variabler kunde ett samband mellan de två kemokinerna och parodontit påvisas. Vidare undersöktes möjliga ursprung till de i blodet förhöjda kemokinnivåerna genom att analysera tandkött från tänder med parodontit samt friskt tandkött. Vid parodontit uppmättes högre nivåer av MCP-1. Gingivala fibroblaster (en celltyp som producerar bindväv och ansvarar för tandköttets uppbyggnad) från människa bildade MCP-1 och CCL11 när de stimulerats med inflammationsfrämjande substanser, vilket krävde aktivering en intracellulär signaleringsväg kallad NF-κB. För att utreda betydelsen av CCL11 vid inflammatoriskt störd benremodellering analyserades bencellers bildning av CCL11 in vivo i skalltak från möss samt in vitro i cellodlingar. Osteoblaster bildade CCL11 in vivo och in vitro och bildningen ökade under inflammatoriska förhållanden. Osteoklaster bildade inte CCL11, men däremot fanns ett uttryck av receptorn CCR3, vilket är en mottagarmolekyl till CCL11. I vävnadssnitt från skalltak visades att CCL11 och CCR3 ser ut att binda till varandra på osteoklasternas yta. Dessutom hade CCL11 en positiv effekt på rekrytering av osteoklastförstadieceller och CCL11 som tillsattes till cellodlingar togs upp av osteoklaster och stimulerade benresorption. För att studera sambandet mellan parodontit och RA analyserades käkbensförlust vid tänder med hjälp av röntgenbilder tagna på individer som senare utvecklade RA (pre-symptomatiska) samt matchade kontroller. De presymptomatiska individerna hade en högre grad av käkbenförlust och det fanns också ett samband mellan käkbensförlust och nivåer av RANKL i blodet. Förekomsten av ILCs i tandkött från tänder med gingivit respektive parodontit analyserades med flödescytometri. Dubbelt så många ILCs återfanns vid parodontit än vid gingivit, varav majoriteten bestod av ILC1 (en undergrupp till ILCs). Vidare analyser visade att ILC1 cellerna bildar RANKL. Sammanfattningsvis, vid parodontit finns förhöjda nivåer av CCL11 i vävnaden och i blodet, och interaktionen mellan CCL11 CCR3 kan vara av betydelse vid inflammatoriskt störd benremodellering. Käkbensförlust föregår RA och korrelerar med nivåer av den osteoklaststimulerande molekylen RANKL i blodet, vilket stödjer teorin om att det finns ett samband mellan de två sjukdomarna. De nyligen upptäckta ILCs återfinns vid både gingivit och parodontit och utgör dessutom en tidigare okänd källa till RANKL.

Background: Elderly today have an increased life expectancy and retaining their teeth longer than before, it is important that healthcare-professionals have knowledge about oral health and how to prevent oral diseases. Objective: To study knowledge and attitude of oral health among caregivers at nursing homes in Ga-Rankuwa, Pretoria, South Africa. Method: The study was a quantitative cross-sectional study. Data was collected by a questionnaire representing four dimensions; Internal Locus of Control, External Locus of Control, Self-Efficacy and Oral Health Care Beliefs (OHCB), consisting questions about oral health and oral hygiene. The population consisted of 130 caregivers. Result: A total of 50 out of 61 caregivers participated in the study, out of which 43 were females and 7 were males. The age-interval was between 20-75 years. Generally, no statistical significant differences in knowledge and attitudes between the two nursing homes and between the caregivers´ professional statuses was noticed. T-test showed a statistical significant difference (P=0.011) between the caregivers for OHCB-dimension, and (P=0.044) between nursing home “A” and “B” for OHCB dimension. Conclusion: The general level of knowledge and attitude among the caregivers was satisfactory but low. Monitored health intervention studies should be given to promote oral health care knowledge and beliefs. / Bakgrund: Äldre har idag en ökad livslängd och allt fler behåller sina tänder längre än tidigare. För att vårdpersonalen ska kunna förebygga orala sjukdomar hos dessa individer är det viktigt att dem har kunskap om oral hälsa samt hur man förebygger orala sjukdomar. Syfte: Att studera kunskap och attityder om oral hälsa bland personal på äldreboenden i Ga-Rankuwa, Pretoria, Sydafrika. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie där datainsamlingen skedde genom ett frågeformulär som innehöll frågor om oral hälsa och munhygien. Populationen bestod av 130 vårdgivare. Resultat: Totalt deltog 50 av 61 vårdgivare i studien, varav 43 var kvinnor och 7 män. Åldersintervallen var 20–75 år. Generellt fanns det inga statistiskt signifikanta skillnader avseende kunskaper och attityder mellan dem två äldreboenden och mellan vårdpersonalens yrke. En tillfredsställande men låg kunskapsnivå och attityd uppmärksammades mellan äldreboenden och vårdgivarnas yrkesstatus. T-testen visade en statistisk signifikant skillnad (P = 0,011) mellan vårdpersonalen för OHCB-dimensionen och (P = 0,044) mellan äldreboenden "A" och "B" för OHCB-dimensionen. Slutsats: Generellt var deltagarnas attityd och kunskapsnivån tillfredställande men låg. Interventionsstudier med uppföljning bör göras för att bättra kunskap och attityd om oral hälsa.

Background: The treatment outcome of temporomandibular disorders (TMD) can be assessed with Symptom Severity Index (SSI). In addition to this self-report measure, Patients’ Global Impression of Change (PGIC) provides information about the overall impression of change. The use of SSI and PGIC when assessing treatment outcome in the field of TMD, and their correlation, has not previously been reviewed. Aim: The aims of this study were to investigate the correlation between the scales SSI and PGIC, to gain knowledge about which factors that contribute to the impression of change and to identify the diagnoses that have the most improvement. Methods: Data from 193 patients was analyzed. The percentage change in symptoms between baseline and follow up was compared to PGIC. The patients were divided into three groups based on main diagnoses, for further analysis. PGIC categories “much improved” and “very much improved” were set as successful treatment outcome. Different factors impact on PGIC were analyzed.  Results: Majority of the patients had a successful treatment outcome. A higher mean percentage change correlated with a better PGIC value. Patients with articular related diagnoses needed a greater reduction in SSI to rate the impression of change as improved. According to the regression analysis, diagnosis group, age, number of treatment visits and SSI-baseline were associated with treatment outcome. Conclusions: The present study supports the use of both SSI and PGIC for assessment of the treatment outcome when treating TMD. However, a possible discrepancy between the scales addresses the need for further examination and change of treatment approach.

Background Virtual reality simulators have added a more realistic aspect of the preclinical dental training. They have been used to enable a smooth transition from the preclinical to clinical training and thus increased patient safety. However, the effect of an additional training using these virtual reality simulators remain unclear. Aim To examine the 2nd- and 3rd-year dentistry students’ experiences of training with Simodont® and to compare their preparation performances with those of a control group with traditional pre-clinical training only. Methods A group of 2nd-year dental students performed drilling exercises on Simodont® while another group of 3rd-year dental students had a trepanation exercise on Simodont®. Their performances were assessed and their answers of the questionnaires were compared with a control group from the same grade that had not been allowed any additional training on the Simodont®. Results The 2nd-year Simodont participants showed up to 40% improved performance in their final manual test results compared to their test results from baseline. The 3rd-year Simodont participants showed unchanged manual results after the additional training on the Simodont®. According to the questionnaire, 89% of both 2nd- and 3rd- year of Simodont participants did not think that Simodont® should replace traditional preclinical training. Conclusions The 2nd-year Simodont participants felt more confident about performing the final drilling test than the control group. However, the Simodont group of the 3rd-year dental students felt less confident about performing the final trepanation test compared to the control group according to the questionnaire.

Sammanfattning   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken påverkan en stabiliserad tennfluorid tandkräm har avseende gingivit på kort och långsikt jämfört med konventionell fluoridtandkräm. Metod: En allmän litteraturstudie där sökning samt insamling av originalstudier från olika tillförlitliga databaser utfördes på ett systematiskt sätt. Databaserna som användes var CINAHL, DOSS och PubMed. Sökningen och sökorden utgick från litteraturstudiens syfte där urvalet begränsades med inklusions- och exklusionskriterier. Totalt valdes 14 originalstudier, vilka kvalitetsgranskades och presenterades.  Resultat: Utvalda originalstudier delades in i tre olika underrubriker: tennfluoridens effekt på gingivit kortsiktigt och tennfluoridens effekt på gingivit långsiktigt samt tennfluoridens effekt på bakteriefloran som spelar roll vid gingivitförekomsten. Resultatet visar fler fördelar med att använda en tennfluoridtandkräm jämfört med en konventionell fluoridtandkräm avseende patienter med gingivit. Resultatet visar även färre aktiva patogena bakterier i hela munnen vid användning av tennfluoridtandkräm. Slutsats: tandkrämer som innehåller tennfluorid kan ha förebyggande och terapeutiska effekter mot plack och gingivit. Framför allt ger den fler fördelar än en vanlig konventionell fluoridtandkräm i den dagliga munhygienrutinen. Flera studier med större population bör utföras för att säkerställa resultaten och kunna driva rekommendationen via Socialstyrelsens riktlinjer. / Stannous fluoride Toothpaste and plaque-induced gingivitis  -A comparison between stannous fluoride and conventional toothpaste A literature study Summary   Aim: The aim of this study was to investigate the effect of a stabilized stannous fluoride toothpaste on gingivitis in the short and long term compared to conventional sodium fluoride toothpaste. Method: A literature study , the searching and collecting  of articles was performed in a systematic way from specific databases CINAHL, DOSS and PubMed. The search and the keywords were based on the purpose of the study and the selection was according to the inclusion and exclusion criteria. A total of 14 original articles were selected, which were quality reviewed and presented. Results: Selected articles were divided into three different subheadings: the effect of stannous fluoride on gingivitis in the short term, the effects of stannous fluoride on gingivitis in the long term and the effect of stannous fluoride on the bacterial flora that plays a role in the occurrence of gingivitis. The results showed more advantages of using a stannous fluoride toothpaste compared to a conventional fluoride toothpaste for patients with gingivitis. The results also showed less active pathogenic bacteria throughout the mouth when using toothpaste containing stannous fluoride. Conclusion: Toothpastes that contain stannous fluoride can have preventive and therapeutic effects against plaque and gingivitis. Above all, it provides more benefits than a regular conventional sodium fluoride toothpaste in the daily oral hygiene routine. However, future studies with larger population should be carried out to ensure the results and be able to pursue the recommendation via the Swedish National Board of Health and Welfare's guidelines.

Syftet med denna studie var att undersöka hur gastric bypass-opererade individer upplever sin orala hälsa efter kirurgin. En empirisk studie med en kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen som användes var semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som underlag. Urvalet bestod av åtta informanter i åldrarna 24–64 och som valdes genom ett snöbollsurval. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultatet redovisas utifrån temat Förändringar efter gastric bypass-operation relaterat till oral hälsa. Informanterna upplevde att de fått erosionsskador, karies, muntorrhet, oral halitosis och parodontala problem postoperativt. Samtliga informanter upplevde en försämrad allmänhälsa efter operationen och förändrade kostvanor som innebar att de började äta regelbundna måltider med korta tidsintervall. Slutsatsen av studien visar att informanterna upplevde en försämrad oral hälsa efter gastric bypass-operationen, där erosionsskador, karies, muntorrhet, oral halitosis och parodontala problem angavs till följd av de förändrade kostvanorna samt den påverkan på den allmänna hälsan som uppstod till följd av operationen.

Background: Probiotic products are used to improve health, cure disease and in a prophylactic aim. However, there is limited research about its general effects on health in children, especially on oral health.  Aim: This study aimed to evaluate potential effects on oral health and otitis in 3-year- old children consuming probiotic Lactobacillus reuteri 17938 and Lactobacillus reuteri 5289.  Methods: This was a quantitative cross-sectional study where questionnaires concerning health and lifestyle of children (n=169) participating in the longitudinal study NorthPop Child, at the age of 4, 9, 18 and 36 months old, were compared to clinical parameters from a visit at the Public Dental Health Care at 3 years of age. Saliva samples from 142 children were analyzed by PCR. Results: This study showed that children consuming Lactobacillus reuteri 17938, had prevalence of the bacteria in saliva. Prevalence of Lactobacillus reuteri 5289 in saliva was not indicated. The prevalence of caries disease tended to be lower in probiotic- consuming children, though not statistically significant. Children consuming probiotics showed a higher prevalence of otitis and consumption of antibiotics compared to non- eaters.  Conclusion: Any conclusions about consumption and frequency required to gain and maintain the bacteria in the oral microbiome could not be made. Contradictory to other studies, this study found that children who consumed probiotics had more occasions of otitis media and antibiotic use. Future studies with a higher number of participants would be of interest to confirm these potential findings.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att studera hälsofrämjande strategier för gravida kvinnor i syfte att förebygga karies i tidig barndom hos deras barn. Metod: Vetenskapliga kvantitativa artiklar söktes i två medicinska databaser, DOSS och MEDLINE, med relevanta sökord och sökordskombinationer. Tolv vetenskapliga artiklar valdes enligt inklusions- och exklusionskriterier. Resultat: De fyra hälsofrämjande strategier som identifierades var munhälsoutbildning, motiverande samtal, ökade kunskaper om god munhälsovård och interprofessionell strategi. Samtliga strategier visade på en minskning av karies hos studiedeltagarnas barn fast flera studier visade inte på en statistisk signifikans. Slutsats: Hälsofrämjande strategier under graviditeten med syfte att förebygga karies i tidig barndom hos det väntade barnet verkade ha en kariesminskande effekt. Hälsovårdspersonal kan främja oral hälsa hos den gravida kvinnan och det väntade barnet i förebyggande syfte mot karies i tidig barndom. Vidare forskning behövs dock för att fastställa effekten av hälsofrämjande strategier under graviditeten i kariesförebyggande syfte då flera studier saknade statistisk signifikans fastän de visade en minskning av karies hos studiedeltagarnas barn. / Aim: The aim of the literature study was to study health promotion strategies for pregnant women to prevent early childhood caries for the expectant child. Method: The literature study used quantitative peer-review articles that were searched in two medical databases, DOSS and MEDLINE, with relevant search terms and combinations. Twelve peer review-articles were selected according to inclusion and exclusion criteria. Results: Four health promotion strategies were identified: oral health education, motivational interviewing, increased knowledge of good oral health care and interprofessional strategy. The strategies presented a reduction in caries in the participants' children, although several studies did not show a statistical significance. Conclusion: Using health promotion strategies during pregnancy had an effect to prevent early childhood caries. Healthcare professionals can promote oral health to the pregnant woman and the expectant child as a preventive measure against early childhood caries. Several studies showed a reduction of caries in children but lacked statistical significance. However, further research is needed to determine the efficacy of health promotion strategies during pregnancy for caries prevention.

This thesis aims to review if there is an association between antidepressants and caries in children and adolescents. Previous established evidence exhibits that adults prescribed tricyclic antidepressants have an increased risk of caries. Simultaneously, a global trend of increased prescriptions of antidepressant medications is seen. In Sweden during 2018, 0–17-year old’s on antidepressant medication represented 1,6% percent of the total population. It is of utmost relevance to investigate the association between antidepressants and caries as the increasing population of medicating children may lead to an increased caries prevalence. A systematic literature review was performed in accordance with PRISMAs guidelines. The title-abstract and keywords searches were conducted in the following seven bibliographic databases: PubMed, EMBASE, CINAHL, Scopus, Web of Science, PsycINFO and MedLine. The search consisted of blocks based on “caries”, “children” and “antidepressants”. Unique articles were reviewed from title and abstract. Articles that met the criteria were reviewed in full text. The search generated 1829 unique articles, 1891 were excluded from the predefined criteria. 10 articles were reviewed in full text. None of the articles were eligible within the criteria of inclusion. The conclusion is that further research is needed in this area to assess the possible association between antidepressants and caries in children and adolescents. / Uppsatsen syftar till att sammanställa forskningsläget för sambandet mellan antidepressiv medicinering och karies hos barn och ungdomar. Tidigare evidens visar att vuxna som medicinerar med tricykliska antidepressiva har ökad kariesrisk. Samtidigt kan man globalt se en generell förskrivningsökning av antidepressiva. I Sverige under 2018, utgjorde användarna av antidepressiva i åldersgruppen 0–17 år 1,6% av totalpopulationen. Det är av högsta relevans att undersöka om det finns en potentiell association mellan antidepressiva och karies finns då den ökande populationen av medicinerande barn kan medföra ökad kariesprevalens. En systematisk litteraturöversikt genomfördes enligt PRISMAs riktlinjer. Titel- sammanfattnings och nyckelordssökningen utnyttjade följande sju elektroniska databaser: PubMed, EMBASE, CINAHL, Scopus, Web of Science, PsycINFO och MedLine. Sökningen utfördes i block utifrån “karies”, “barn” och “antidepressiva”. Unika artiklar granskades utifrån titel och abstrakt. Artiklar som uppfyllde förutbestämda kriterier för inklusion granskades i fulltext. Utifrån sökningen påträffades 1829 unika artiklar, varav 1819 exkluderades utifrån från titel och abstrakt. 10 artiklar granskades i fulltext och vi konstaterade att ingen artikel uppfyllde kriterierierna. Slutsatsen för studien är att fler studier och mer forskning behövs inom området. Detta för att kunna svara på om det finns ett samband mellan antidepressiva och karies hos barn.