Abstract  Objective:The aim of this retrospective study was to examine the influence of a cantilever on marginal bone loss (MBL) around dental implants supporting 3-unit partial fixed prostheses.  Materials and methods:Retrospective data were collected from dental records of patients at a specialist clinic in Malmö, Sweden, covering the period from 1980 to 2018. Only implants not lost and with baseline radiographs taken within 12 months after implant placement and with a minimum of 36 months of radiological follow-up were considered for the analysis of MBL. Univariate linear regression models and a final linear mixed-effects model were used to analyze the results.  Results:139 patients (64 men and 75 women) were included in our study, with 161 implant- supported FDPs undergoing radiological follow-up over at least 36 months. These patients had 428 implants (95 and 333 implants supporting prostheses with and without cantilever, respectively). Total number of double measurements for marginal bone level was 2,909, including 2,238 without cantilever and 671 with cantilever. There was a significant relationship between MBL over time the presence of cantilever, patient’s sex, implant surface, bone quality of the implant site, and bruxism.  Conclusion: MBL around dental implants supporting 3-unit partial fixed prostheses over time was significantly influenced by cantilever.  Keywords: Implant-supported fixed partial prosthesis, cantilever, marginal bone loss / Sammanfattning  Syfte: Syftet med den föreliggande retrospektiva studien var att undersöka inverkan av en kantilverburen protetisk arm på marginal benförlust runt tandimplantat som stödjer korta partiella fasta proteser. Material och metod:Det fanns 139 patienter med i vår studiegrupp (64 män och 75 kvinnor) med 161 implantatstödda FDPs som hade en röntgenologisk uppföljning under minst 36 månader. Den beskrivande datan om fallen baserades på data som samlats in från patienternas journaler gällande ålder och andra faktorer som analyserades. Studien baseras på data som samlats in från patienternas journaler mellan 1980 och 2018 på en specialistklinik i Malmö, Sverige där röntgenbilder har analyserats för att mäta benförlust runt implantat. Statistiska analyser har utförts för att utvärdera resultaten i förhållande till kantilever samt olika patientfaktorer. Resultat:Den totala mängden dubbelmättningar för marginala bennivån var 2909 st, där 2238 st var utan kantilever och 671 var med kantilever. Genom vårt resultat kunde man se ett signifikant samband mellan förlust av marginalt ben (MBL) och flera faktorer, såsom kantileverburen arm, kön, implantatyta, benkvalitet och bruxism. Slutsats: MBL runt 3-unit implantat-

Abstract  Aim: The aim of this study was to evaluate the effects of the structured implementation of screening and diagnostics of orofacial pain and jaw function in the affiliated general dentistry clinics of FTV VGR. Furthermore, evaluate differences in treatment between patients with and without a dental care subscription.   Material and method: Data regarding TMD treatments (600-series treatments) performed every month were gathered from the affiliated clinics over a 24-month timespan stretching between 2019-2021. Each treatment code was divided into three categories, all patients, patients with dental care subscription and patients without a dental care subscription. Parametrical statistics were used to assess the change of each treatment code performed before compared to after the implementation of Brief DC/TMD. The student's paired t-test was used and a probability level of P<0.05 was considered significant.    Results: The proportion of patients that received treatments and number of treatments performed saw a significant increase after the implementation project. Each specific treatment within the 600-series increased except for 604 (soft occlusalt splint) and 607 (occlusal adjustment) which decreased. Among the three treatments that increased, two were significant: 601, hard acrylic maxillary occlusal splint and 606, jaw exercises. Patients with a dental care subscription received TMD-treatment in a significantly higher degree.    Conclusion: The present study indicates that the implementation of Brief DC/TMD increased diagnostics and treatment of TMD within the general dentistry practice of Folktandvården Västra Götaland during the analysed time periods. Further research is needed to determine the cause behind the performance disparities among the individual clinics. / Sammanfattning Syfte: Att utvärdera effekten av en strukturerad implementation av screening och diagnostik av orofacial smärta och käkfunktion inom Folktandvården Västra Götalands tandvårdskliniker. Samt jämföra patienter med och utan Frisktandvård. Material och metod: Data gällande behandling av bettfysiologiska besvär (600-serie åtgärdskoder) samt undersökningar utförda varje månad var samlade från de 118 anslutna klinikerna under en 24-månadersperiod som varade mellan 2019–2021. Varje parameter delades upp i tre kategorier, alla patienter, patienter med Frisktandvård och patienter utan Frisktandvård. Parametrisk statistik användes för att bedöma förändringarna som utfördes före jämfört med efter implementationen av kort DC/TMD. Students parade t-test användes för att beräkna signifikansen av de observerade förändringarna där ett P-värde <0,05 ansågs signifikant. Resultat: Andelen patienter som fick behandling och antalet utförda behandlingar som en helhet såg en signifikant ökning efter implementationsprojektet i jämförelse med före (procentuell skillnad på 46,8% respektive, 56,5%). Varje enskild behandling inom 600-serien såg en ökning, förutom kod 604 (mjukplastskena) och 607 (bettslipning för ocklusal stabilisering) vilket minskade. Bland de tre behandlingarna som såg en ökning, var två signifikanta: 601 (Bettskena i hård akrylat i överkäken, utförd på bettfysiologisk indikation) samt 606, (motorisk aktivering). Patienter med Frisktandvård fick behandling mot sina bettfysiologiska besvär i en signifikant högre grad. Slutsats: Denna studie indikerar att implementation av kort DC/TMD ökade diagnostik och behandling av TMD inom Folktandvården Västra Götaland under de analyserade tidsperioderna. Vidare forskning behövs för att utvärdera orsaken bakom prestationsskillnaderna mellan de individuella klinikerna.

Aim To assess the clinical outcomes of zirconia implants, namely survival rate and the prevalence of fracture, based on a systematic review of the literature. Material and method An electronic search was conducted in three databases (PubMed, Web of Science, Science Direct), last updated in October 2022. Inclusion criteria were clinical human studies providing information on implant failure rates in any group of patients receiving zirconia dental implants. Log-rank test was used to compare the survival distributions of implants between some groups of variables. Interval survival rate (ISR) and cumulative survival rate (CSR) were calculated. Results Thirty-seven publications were included in the review, with 2941 zirconia implants in 1766 patients, with a mean follow-up of 36.3 ± 22.7 months. There were 182 implant failures, with the great majority of them occurring within the first year after implant installation. Twenty-four implant fractures were reported, most of them in implants of narrow diameter. There was no statistically significant difference of implant failure between the anterior and posterior regions (p = 0.798), nor between maxilla and mandible (p = 0.341), nor between one- and two-piece implants (p = 0.787). The CSR after 10 years was 88.1 %. Conclusion Clinical studies assessing clinical outcomes of zirconia implants in humans have a relatively short mean follow-up time. Zirconia implants present a CSR of 88.1% after 10 years, with most failures happening within the first year after implant installation. Implants of narrow diameter present higher risk of fractures than implants of wider diameter. / Syfte Att bedöma de kliniska resultaten av zirkonia implantat, överlevnadsgrad och förekomst av frakturer, baserat på en systematisk översikt av litteraturen. Material och metod En elektronisk sökning gjordes i tre olika databaser (PubMed, Web of Science, Science Direct), senast uppdaterad i oktober 2022. Inklusions kriterier var kliniska humanstudier som gav information om frekvensen av implantatfel hos vilken grupp patienter som helst som fick zirkonia tandimplantat. Log-rank test användes för att jämföra överlevnadsfördelningen av implantat mellan vissa grupper av variabler. Intervallöverlevnadsfrekvens (ISR) och kumulativ överlevnadsfrekvens (CSR) beräknades. Resultat Trettio-sju publikationer inkluderades i granskningen, med 2941 zirkonia implantat hos 1766 patienter, med en genomsnittlig uppföljning på 36,3 ± 22,7 månader. Det förekom 182 implantatfel, varav den stora majoriteten inträffades under det första året efter implantatinstallationen. Tjugo-fyra implantatfrakturer rapporterades, de flesta i implantat med smal diameter. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad av implantatfel mellan de främre och bakre områdena (p = 0,798), inte heller mellan maxilla och underkäken (p = 0,341), inte heller mellan implantat i ett och två delar (p = 0,787). CSR efter 10 år var 88,1 %. Slutsats Kliniska studier som bedömer kliniska resultat av zirkonia implantat hos människor har en relativt kort genomsnittlig uppföljningstid. Zirkonia implantat uppvisar en CSR på 88,1 % efter 10 år, med de flesta fel som inträffar inom det första året efter implantatinstallationen. Implantat med smal diameter ger högre risk för frakturer än implantat med bredare diameter.

Bakgrund: Den orala hälsan har påverkan på individers välbefinnande, livskvalitet och allmän hälsa. Hälso- och sjukvårdspersonal bör ha kunskaper om orala hälsans risk och friskfaktorer samt hantering av symtom. Munvårdsutbildning är avgörande för att utföra åtgärder som krävs vid ohälsa, för att förebygga munhälsa och för att skapa förståelse om vikten av samarbete mellan tandvård och hälso- och sjukvården. Syftet: Syftet med studien var att studera om kunskap inom oral hälsa och munvård ökar genom att genomföra munvårdsutbildningen som görs i samverkan mellan sjuksköterske- och tandhygienistutbildningen.  Material och metod: En interventionsstudie genomfördes med pappersenkäter. Urvalet var sjuksköterskestudenter i termin två på Jönköping University. Metodanalys genomfördes med fisher exact test samt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Respondenternas kunskap inom oral hälsa och munvård ökade efter utförd munvårdsutbildning och det visades en statistisk signifikant skillnad på de flesta frågor före respektive efter. Utifrån respondenternas reflektioner framkom tre kategorier, erhöll ny kunskap, Fick förståelse för munvård och sambandet mellan oral-allmän hälsa och Behöver praktisk träning. Slutsats: Sjuksköterskestudenters kunskap om munhälsa och munvård ökade efter utförd munvårdsutbildning. Utbildningen bidrog till framtida kliniska färdigheter och gav en inblick i samverkan mellan professioner. / Title: Evaluation of oral health care education for nursing students. A survey study. Background: Oral health care has an impact on individuals' well-being, quality of life and general health. Healthcare professionals should have knowledge of oral health risks and health factors as well as treatment of symptoms. Oral health education is crucial to carry out measures required in case of bad oral health and to create an understanding of the importance of cooperation between dental care and health care. Aim: The purpose of this study was to study whether knowledge in oral health and oral care increases by implementing oral health education in collaboration between the nursing program and the dental hygienist program. Method: An intervention study was conducted with paper questionnaires. The selection was nursing students in semester two at Jönköping University. Method analysis was conducted with fisher exact test and a qualitative content analysis. Results: The respondents' knowledge of oral health and oral care increased after oral health education and there was a statistically significant difference in most questions before and after. Based on the respondents' reflections, three categories emerged, Gained new knowledge, Gained an understanding of oral care and the link between oral-general health, Need practical training. Conclusion: Nursing students' knowledge of oral health and oral care increased after oral health education. The education contributed to future clinical skills and provided insight into interprofessional collaboration.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur nyutexaminerade tandläkare upplever övergången mellan utbildning och yrkesliv samt hur de upplever sin arbetssituation inom Folktandvården. Material och metod: Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med 13 tandläkare med maximalt tre års yrkeserfarenhet och som efter sin examen hade arbetat inom Folktandvården. Intervjuerna utfördes via Zoom eller via telefon och spelades in med diktafon. Materialet transkriberades, analyserades och sammanställdes sedan.   Resultat: Resultatet presenteras i fem teman: att stå på egna ben, balansera tid med vårdkvalitet, balansera ekonomi med vårdkvalitet, stöttning, trivsel på arbetsplatsen och upplevelser kring yrkesvalet. Resultatet visar att de nyutexaminerade tandläkarna upplevde svårigheter kring att gå från utbildning till yrkesliv. Svårigheterna bestod av att ta eget ansvar, arbeta självständigt, hantera nya arbetsrutiner, hantera ekonomi och brist på tid och stöd.  Slutsats: Nyutexaminerade tandläkare kan uppleva svårigheter när de kommer ut i yrkeslivet. Hur de nyutexaminerade tandläkarna kunde hantera dessa svårigheter berodde dels på hur förberedda tandläkarna kände sig, dels på stöd från mentor eller kollegor. De tandläkare som hade en närvarande och pedagogisk mentor hade lättare att bemästra svårigheter och trivdes i större utsträckning på arbetsplatsen och med sin yrkesroll, än de tandläkare som upplevde stödet som bristande. Studien kan vara av intresse för utbildningsansvariga för tandläkarutbildningen vid lärosäten och chefer i Folktandvården. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how newly graduated dentists experience the transition between education and professional life and how they experience their work situation within Folktandvården.  Material and method: This study is bases on semi-structured interviews with 13 dentists with a maximum of three years’ work experience and who after their degree had worked at Folktandvården. The interviews were conducted via Zoom or by telephone and were recorded with a Dictaphone. The material was transcribed, analyzed and compiled.  Results: The result is presented in five themes: Standing on your own two feet, balancing time with quality-care, balancing finances with quality-care, support, well-being at the workplace, the experiences around the choice of profession. The result show that the newly graduated dentists experienced difficulties in transitioning from education to professional life. The difficulties consisted of taking personal responsibility, working independently, managing new work routines, managing finances and lack of time and support. Conclusion: Newly graduated dentists can experience difficulties when they enter working life. How the newly graduated dentists were able to handle these difficulties depended partly on how prepared the dentists felt, and partly on support from mentors or colleagues. The dentists who had a present and pedagogical mentor had an easier time coping with difficulties and enjoyed themselves to a greater extent in the workplace and their professional role, than the dentists who experienced the support as lacking. The study may be of interest to education managers at dental education institutions and managers at Folktandvården.

Aim: The aim of this study was to investigate if there is a beneficial effect on the prevalence of white spot lesions (WSL) in the mandibular and maxillary teeth when the teeth in the maxilla are treated with fluoride varnish compared to a placebo group. The null hypothesis was that there is no difference between the test and placebo group in development of WSL. Material and Method: 182 patients from three clinics in Scania county (Sweden) undergoing treatment with fixed orthodontic appliances were selected to participate, in the end 149 patients were included in the study. The patients were divided into two groups, one receiving a varnish of 7700 ppm fluoride (Fluor Protector S, Ivoclar Vivadent AG, Schaan, Liechtenstein) and one a placebo varnish. Pre- and post-treatment photos were taken and WSL was graded according to Gorelick index by two independent observers.  Results: No significant difference could be seen between the test and placebo group, neither on surface nor individual level. The results were based on both t-test and percentual calculations.  Conclusion: The null hypothesis could be accepted since no significant difference could be seen between the test or placebo group. Due to the loss of a number of patients, mainly because of loss in the original study and new exclusion criteria set by the authors, the results may have been conflicted. More research is therefore needed to draw any conclusions. / Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det finns en effekt på förekomsten av white spot lesions (WSL) hos under- och överkäkens tänder när tänderna i överkäken behandlas med fluoridvarnish. Nollhypotesen sattes till att det inte finns någon skillnad mellan test- och placebogruppen i prevalens av WSL. Material och metod: Patienter från tre olika kliniker i Skåne deltog i studien, 149 av 182 deltagare fullföljde studien. Patienterna delades in i två grupper, en som fick ett fluoridvarnish med 7700 ppm fluorid (Fluor Protector S, Ivoclar Vivadent AG, Schaan, Liechtenstein) och en med placebovarnish. Kliniska foton togs innan samt efter behandling med fast apparatur som graderades och bedömdes enligt Gorelick-skalan för WSL av två oberoende observatörer. Resultat: Det fanns ingen signifikant skillnad mellan testgruppen och placebogruppen varken på individ- eller ytnivå. Resultatet baserades på både t-test och procentberäkningar. Slutsats: Nollhypotesen accepterades då ingen signifikant skillnad fanns mellan test- och placebogrupp. På grund av bortfall av patienter, både i originalstudien men även med anledning av exklusionskriterier satta för denna studie, kan resultatet ha påverkats. Mer forskning behövs därför för att dra några slutsatser.

Purpose: The purpose of this study was to evaluate the fracture strength of monolithic FDPs of multi-layered zirconia (YML) with different connector dimensions and placement in the disc. Material and method: Forty 3-unit monolithic anterior FDPs were produced, 212223, and divided in four groups (n=10) based on the different connector dimensions and strategies for placement in KATANATM Zirconia Yttria Multi-Layered (YML)-disc. The groups were as follows: EB12, produced with 12 mm  connector dimension and EB7, with 7 mm  connector dimension which were both placed in Enamel layer and Body layer 1 (flexural strength: 750 and 1000 MPa, respectively) in the disc, BB12, with 12 mm  connector dimension and BB7, produced with 7 mm  connector dimension both placed in Body layer 2 and 3 (both with 1100 MPa) in the disc. The specimens were artificially aged by 10 000 cycles in thermocycling. Then, one random specimen was selected from each group (4 in total) and cemented onto the model, subsequently loaded to fracture using a universal testing machine. The result was compiled and reported descriptively. Result: The FDP in group BB12 remained intact and fracturing only occurred in this model at 893 N. The FDP in group BB7 demonstrated the highest fracture strength (972 N), followed by EB12 (842 N) and EB7 which showed the lowest fracture strength (465 N). All these three FDPs broke mesially on the pontics. Conclusion: Within the limitations of this pilot study, the following conclusions can be drawn: the fracture strength of monolithic FDPs of multi-layered zirconia is affected by the connector dimension. Placement of FDPs with a small connector area should be avoided in the layers with lower strength. The choice of model material affects the result. / Syfte: Syftet med föreliggande pilotstudie var att undersöka brotthållfastheten påmonolitiska broar av flerskiktad zirkonia (YML) med olika konnektordimensioneroch placering i disken. Material och metod: Totalt framställdes 40 stycken 3-leds monolitiska anteriorabroar, 212223. Broarna delades in i 4 grupper (n=10) efter olikakonnektordimensionering och placering i KATANATM Zirconia YttriaMulti-Layered (YML)-disken. Grupperna var enligt följande: EB12 med 12 mm²konnektordimension och EB7 med 7 mm² konnektordimension där broarnaplacerades i både Enamel Layer och Body Layer 1 (med 750 respektive 1000 MPai böjhållfasthet) i disken. Broarna i grupperna BB12 med 12 mm²konnektordimension och BB7 med 7 mm² konnektordimension placerades i BodyLayer 2 och Body Layer 3 (med 1100 MPa böjhållfasthet för respektive lager) idisken. Broarna genomgick termocykling, 10 000 cykler. Därefter valdes fyrabroar slumpmässigt ut, en bro från varje grupp, och cementerades på modell.Slutligen genomfördes ett brotthållfasthetstest med en universaltestmaskin tillsfraktur uppstod. Resultatet sammanställdes och redovisades deskriptivt. Resultat: Bron i grupp BB12 förblev intakt och fraktur skedde enbart i modellen(893N). Bron i grupp BB7 visade högst brotthållfasthet: 972N, följt av bron igrupp EB12 som visade brotthållfasthet på 842N och bron i grupp EB7 påvisadeden lägsta brotthållfastheten: 465N. Dessa tre broar frakturerade mesialt på dethängande ledet. Slutsats: Inom ramen för föreliggande pilotstudies begränsningar kan följandeslutsatser dras: brotthållfastheten på monolitiska broar i flerskiktad zirkoniapåverkas av konnektordimensioneringen. Placering av broar med mindrekonnektorarea än rekommendationen ska undvikas i skikten med lägre hållfasthet.Valet av modellmaterial har betydelse och påverkar resultatet.

Sammanfattning Syfte Syftet med pilotstudien var att utvärdera hur kristallfaserna i högtranslucent zirkoniumdioxid (3Y-TZP) påverkas av åldring i munmiljö (in-vivo-metod) och in-vitro-metoder för artificiellt åldrande: vattenförvaring, termocykling och autoklavering. Material och metod Totalt framställdes 16 provkroppar av högtranslucent zirkoniumdioxid (3Y-TZP) med slutmått på 1 mm i tjocklek och 5 mm i diameter. Provkropparna frästes med hjälp av CAD/CAM-teknik ur en Katana Zircon HTML-disk och sintrades enligt fabrikantens anvisningar. Provkropparna delades in i fyra grupper beroende på åldringsmetod. En grupp åldrades in-vivo under fem veckor i munmiljö med provkropparna cementerade på individuella gomplåtar. Resterande tre grupper åldrades artificiellt: vattenförvaring i fem veckor, termocykling i 959 cyklar och autoklavering i två minuter. Provkropparna analyserades med hjälp av diffraktometer för att undersöka kristallfaserna före och efter åldring. Resultat  kontrollgruppen innan åldringen bestod av tetragonal och kubisk fas. Tetragonala och kubisk fas var kvar efter åldringen utan någon uträknad viktprocent. Resultat från analysen av diffraktometer visade en avsaknad av topparna vid 2θ 30° och 35° för samtliga 16 provkroppar. Efter åldringen hade alla fyra grupper märkbara toppar vid 2θ 22,5°. Slutsats  Oåldrad högtranslucent 3Y-TZP innehåller mestadels tetragonal kristallfas och en mindre del kubisk kristallfas. Varken åldring i munmiljö eller artificiell åldring genom vattenförvaring, termocykling eller autoklavering, motsvarande fem veckor, påverkar kristallfaserna generellt.  Nyckelord: 3Y-TZP, Artificiell åldring, Fasomvandling, In-vivo åldring, lågtemperatur-degradering. / Abstract  Purpose The purpose of the pilot study was to evaluate how the crystal phases of high translucent zirconium dioxide (3Y-TZP) are affected by aging in the oral environment (in-vivo method) and in-vitro methods for artificial aging: autoclaving, thermocycling and water storage. Material and Method Sixteen specimens of high translucent zirconium dioxide (3Y-TZP), 1 mm in thickness and 5 mm in diameter, were milled from a Katana Zircon HTML-disk and sintered. The specimens were divided into four groups depending on the aging method. One group was aged in-vivo for five weeks in oral environment with the specimens cemented on individual palate plates. The remaining three groups were artificially aged: water storage for five weeks, thermocycling for 959 cycles and autoclaving for two minutes. The specimens were analyzed using a diffractometer to examine the crystal phases before and after aging. Results The control group before aging consisted of tetragonal and cubic phase. Tetragonal and cubic phases remained after aging without any calculated percentage by weight. Results from the diffractometer analysis showed a lack of peaks at 2θ 30 ° and 35 ° for all 16 specimens. After aging, all four groups had noticeable peaks at 2θ 22.5 °. Conclusions Unaged high translucent 3Y-TZP contains mostly tetragonal crystal phase and a small amount of cubic crystal phase. Neither aging in an oral environment nor artificial aging by water storage, thermocycling or autoclaving, corresponding to five weeks, generally affects the crystal phases. Keywords: 3Y-TZP, Artificial aging, Phase transformation, In-vivo aging, Low-temperature degradation

Syfte: Studiens syfte är att med hjälp av enkäter utvärdera ungdomars upplevelser under besök hos ortodontist eller ortodontiassistent i samband med behandling med fast apparatur. Målsättningen är också att belysa om det eventuellt finns några skillnader i upplevelsen beroende på vilken behandlingsteknik som används vid tandreglering.  Material och metod: Studien är en del av ett större forskningsprojekt som har syftet att jämföra självligerande brackets (Damon) med konventionella brackets (Victory). Deltagarna i denna studie har efter varje behandlingstillfälle tilldelats en enkät. Frågorna handlar om hur vårdtagaren upplevt vårdgivarens kunskap, bemötande, acceptans och delgivning av information.  Resultat: Totalt ingår 113 vårdtagare i studien (54 pojkar och 59 flickor). Medelåldern vid behandlingsstart var 14,7 år. Båda teknikerna fick höga betyg, vilket innebär att vårdtagarna generellt är nöjda med behandlingarna. Fem av frågorna visade signifikanta skillnader vid jämförelse mellan Damon och Victory. Frågorna som handlade om information, förståelse, acceptans samt om vårdgivaren var hårdhänt, visade skillnad vid besök 4. För frågan gällande noggrannhet visades skillnad vid besök 3, 4 och 5. Ingen signifikant skillnad mellan könen visades för någon fråga.  Slutsats: Utfallet indikerar att svensk ortodontisk vård fungerar bra ur vårdtagarnas perspektiv, vilket är något som bör upprätthållas inom tandvården. Få skillnader noterades vid jämförelse mellan behandling med Damon och Victory. Resultatet kan indikera att vårdtagarens upplevelse av bemötande är mer positivt vid behandling med Damon, samt att den ortodontiska behandlingen upplevs mindre hårdhänt jämfört med Victory. / Aim: The aim of this study is to examine the experiences of adolescents, during visits at the orthodontist or orthodontic assistant, for fixed appliances treatment. The purpose is also to examine possible differences in experience when treated with self-ligating or conventional brackets.  Material and method: This study is a part of a larger project that aims to compare self-ligating brackets (Damon) with conventional brackets (Victory). After each treatment session the patients received a questionnaire. The questions concerning the patients experience of the care givers way of showing knowledge, acceptance, responsibility of interaction and the way of communication the information.  Result: In total 113 participants were included in the study (54 boys and 59 girls). At the beginning of the treatments the average age of the participants were 14,7 years. Both techniques received high grades, meaning the patients generally were satisfied with the treatments. Five questions showed significant differences in comparison between the techniques. The questions about information, understanding, acceptance and whether the caregiver was harsh in handling, showed differences at visit 4. Regarding the question about accuracy, a difference was noted during visit 3, 4 and 5. No significant difference between the sexes was shown for any question.  Conclusion: From the patient ́s point of view Swedish orthodontic care is satisfying. Few differences were noted when comparing the appliances. The results may indicate that treatment with Damon gives a more positive and less harshly experience in comparison with Victory. / CROWDIT

Aim: To investigate retrospectively the outcome of surgical peri-implantitis treatment taking potentially relevant parameters into account. Material and method: Patients being treated for peri-implantitis during 2013-2019 by a single specialist with sufficient radiographic and clinical documentation and at least a nine-month follow-up were considered herein. Patient-, prosthodontic-, and implant-related data were collected from the journals and available radiographs at baseline and follow-ups. Surgical procedures were divided into open flap debridement (OFD), resective, regenerative and combined treatments. Treatment outcome was defined as: good (PPD≤5mm+no BoP); acceptable (PPD>5mm without BoP or BoP+PPD≤5mm); bad (PPD>5mm+BoP and/or suppuration); and failure (explantation or re-operation). Descriptive statistics, chi-square or Fisher’s exact test were performed to assess potential predictors for the combined outcomes good and acceptable, coined as “successful”, and bad and failure, coined as “unsuccessful”. Results: Thirty-seven patients and 69 implants with a follow-up of 9 to 63 months fulfilled the inclusion criteria. Overall, 71% of the treated implants showed a good outcome and 13% an acceptable outcome, i.e., in 84% of the cases a successful outcome was achieved. Regenerative treatment had the highest success rate (87%) followed by resective (84%), OFD (83%) and combined treatment (83%). One of the predictors (i.e., smoking) affected the successful outcome negatively with >10%. However, statistical analysis failed to prove significance. Conclusion: Based on this retrospective analysis of a relatively limited number of implants, surgical treatment of peri-implantitis was successful in 84% of the cases. For defining risk factors affecting the treatment outcome a larger sample size is required. The results were of no statical significance. / Syfte: Retrospektivt undersöka resultatet av kirurgisk peri-implantitbehandling med hänsyn till potentiellt relevanta parametrar. Material och metod: Alla patienter som kirurgiskt behandlades för peri-implantit under tidsperioden 2013-2019 av en enda specialist med minst nio månaders uppföljning beaktades här. Patient-, protes- och implantatrelaterade data samlades in retrospektivt från journaler och tillgängliga röntgenbilder pre- och postoperativt. Kirurgiska ingrepp delades in i open flap debridement (OFD), resektiv, regenerativ och kombinerad behandling. Behandlingsresultatet definierades som: good (PPD≤5mm+ingen BoP); acceptable (PPD>5mm utan BoP, eller BoP+PPD≤5mm); bad (PPD>5mm+BoP och/eller suppuration); och failure (explantering eller re-operation). Beskrivande statistik, chi-square eller Fisher’s exact test utfördes för att bedöma potentiella prediktorers påverkan på resultatet. För ”lyckat” kombinerades resultaten good och acceptable, medan för ”misslyckat” kombinerades resultaten bad och failure. Resultat: Trettiosju patienter och 69 implantat med en uppföljning på 9 till 63 månader uppfyllde inklusionskriterierna. Sammantaget visade 71% av de behandlade implantaten ett bra resultat och ytterligare 13% ett acceptabelt resultat, dvs. i 84% av fallen uppnåddes ett lyckat resultat. Regenerativ behandling hade den bästa lyckandefrekvensen (87%) följt av resektiv (84%), OFD (83%) och kombinerad behandling (83%). En av prediktorerna, mer specifikt rökning, påverkade lyckandefrekvensen negativt med >10%. Statistisk analys misslyckades dock med att bevisa statistisk signifikans. Slutsats: Baserat på denna retrospektiva analys av ett relativt begränsat antal implantat lyckades kirurgisk behandling av peri-implantit i 84% av fallen. För att definiera riskfaktorer som påverkar behandlingsresultatet krävs en större provstorlek. Resultaten visade ingen statistisk signifikans.