ABSTRACT Background: Two-dimensional surgical planning does not adequately show the 3D aspect, which is important to assess in the planning of orthognathic surgery (OGS). In the last decade, 3D virtual surgical planning (VSP) has become an advantageous method and may replace conventional planning. Aim: To determine if the experience and implementation of VSP in OGS among professionals in oral and maxillofacial surgery in northern Sweden differs from the literature on the subject. Methods: A questionnaire was created for evaluation of the experience and implementation of VSP and a literature search was conducted through PubMed. Results: Fourteen of 17 respondents answered. Only fifty percent used VSP, even though all respondents were familiar with it. A bigger proportion of respondents would use VSP, but availability and lack of training prevented use. A sample of 33 articles were collected and described 1107 patients undergoing OGS, of which 1083 patients had undergone OGS with incorporation of VSP. Sixty-eight percent underwent bimaxillary surgery, 17 % maxillary surgery and 15 % mandibular surgery. Additionally, 169 patients were treated with genioplasty as well. Conclusion: The experience and implementation of VSP in northern Sweden are both in accordance and discordance with the literature. VSP has the advantage of accurate hard tissue prediction, but the literature describes the need of improvement concerning soft tissue imaging and postoperative assessment in VSP. More studies evaluating the accuracy and reliability of VSP software are needed. Disadvantages of VSP need to be resolved before VSP can replace conventional planning.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur kognitiva och motoriska funktionsnedsättningar kan påverka den orala hälsan och den oral hälsorelaterade livskvalitén hos strokedrabbade individer. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på 18 vetenskapliga originalartiklar. Sökning efter samtliga artiklar genomfördes i databaserna CINAHL, Medline och DOSS där särskilda inklusion och exklusions kriterier styrde valet av vilka artiklar som skulle användas. Därefter kvalitetsgranskades de utvalda artiklarna. Resultat: Strokerelaterad motoriska funktionsnedsättningar påverkar individens förmåga att sköta munhygienen och att tugga och svälja. Det har även påvisat att strokerelaterade motoriska funktionsnedsättningar hade statistisk signifikant påverkan på parodontal status (p <0,001). Kognitiva funktionsnedsättningar hos strokedrabbade individer visade en statistisk signifikant påverkan på hur ofta strokedrabbade individer borstade tänderna dagligen (p <0,001) samt en statistisk signifikant koppling till parodontit. Både motoriska och kognitiva funktionsnedsättningar uppvisade en påverkan på individens dagliga välbefinnande. Slutsats: Strokerelaterade motoriska och kognitiva funktionsnedsättningar har visats ha en påverkan på oral hälsa och oral hälsorelaterad livskvalité. Dock skulle mer forskning inom detta område vara gynnsam för både allmänheten och tandvårdspersonalen.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka bakomliggande orsaker till tandvårdsrädsla hos vuxna, samt att undersöka vilka konsekvenser som tandvårdsrädsla kan ge. Metod: En litteraturstudie utfördes med hjälp av databaserna MEDLINE, CINAHL och Dentistry & Oral Sciences Source. Artiklar publicerade mellan 2015–2021 och som kunde besvara syftet eftersöktes. Femton artiklar valdes ut för att presentera resultatet. Resultat: Tandvårdsrädsla kan bero på individens negativa erfarenhet av tandvården, upplevd smärta vid tidigare besök samt en omfattande kariesproblematik i barndomen. Rädslan kan resultera i undvikande av tandvården, bristande förtroende för tandläkaren och en försämrad oral hälsa. Gingivit och fler karierade tänder var vanligare bland tandvårdsrädda individer, i jämförelse med individer som inte var tandvårdsrädda. Slutsatser: Det finns ett samband mellan tandvårdsrädsla och upplevd bristande omhändertagande från tandvården, som kan leda till försämrad oral hälsa och försämrade orala hälsovanor. Vidare forskning krävs för att kunna öka förståelsen och stödet för tandvårdsrädda individer, samt för att kunna utarbeta preventiva metoder så att risken för framtida problem minskar. / Aim: The aim of the study was to examine the underlying causes of dental anxiety in adults, and to examine the consequences that dental anxiety may have. Method: A literature study was made using the databases MEDLINE, CINAHL and Dentistry & Oral Sciences Source. Articles published 2015-2021 and were able to answer the purpose were sought. Fifteen articles were selected to present the results. Results: Dental anxiety could be caused by the individual’s previous negative experiences of dental care services, extensive caries experience in childhood and experience of pain during previous visits. This anxiety could lead to avoidance of dental care services, lack of confidence in the dentists and poor oral health. Gingivitis and more carious teeth were more common among individuals with dental anxiety, compared to individuals without dental anxiety. Conclusions: There is a link between dental anxiety and experienced lack of care from dental care services, which can lead to deteriorated oral health and deteriorated oral health behaviour. Further research is required to better the understanding and support of patients with dental anxiety, and to be able to develop preventative measures so as to mitigate these potential risks.

Syftet med studien var att undersöka förekomsten av tandvårdsrädsla samt i vilka tandvårdssituationer rädslan uttrycker sig hos tredje års elever på gymnasiet.Metoden var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkät bestående av sammanlagt 19 frågor. Enkäten var uppbyggd med hjälp av två mätinstrument, Dental Hygienist Anxiety Scale (DHAS) samt Dental Fear Survey (DFS). Respondenterna utgjordes av 103 tredje års elever ifrån en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Resultatet visade att 57 av 103 (55,3%) respondenter hade ≥ 7 poäng enligt DHAS (lätt tandvårdsrädsla). Av samtliga respondenterna hade 11 respondenter ≥13 poäng som motsvarar en hög grad av tandvårdsrädsla. De tandvårdssituationerna som utlöste mest rädsla, ångest eller obehag var att se borren, att höra borren och att känna vibrationerna från borren samt att se bedövningssprutan och känna sticket från bedövningssprutan. Slutsatsen med studien var att svår tandvårdsrädsla förekom hos 11/103 (10,7%) av tredje års eleverna.

Among elderly persons living in nursing homes in Sweden, 42 percent have poor oral health. Poor oral health is a suffering for the elderly person and can affect the person's ability to speak, chew and smile but can also lead to poor self-esteem and depression and in worst case critical illness. Therefore, oral health is an area of nursing that must be updated and prioritized. Nurses hold a key position to be able to promote good oral health for older people and could identify oral health problems at an early stage. Therefore, nursing staff need to get knowledge about oral health related to general health. The purpose of the literature review is to shed light on how care staff can improve the oral health of people in nursing homes. The method chosen was a literature review, based on four qualitative, four quantitative and two mixed method studies. Two main categories and six subcategories were created. The two main categories were barriers to good oral health and factors for good oral health and the subcategories describe lack of knowledge among care staff, priorities and attitudes, dislike to oral care as well as interprofessional collaboration, progressive strategies and organizational support. Oral health is neglected due to barriers such as lack of time, high workload, and priorities in nursing homes. For oral health to be improved among people in nursing homes, increased knowledge and cooperation between care staff and dental staff is required.

Syfte: Att studera hur tidigare kariesaktiva patienter har ändrat sina vanor med resultatet minskad kariesaktivitet. Frågeställningen var: ”Hur lyckas tidigare kariesaktiva patienter ändra sina vanor?”. Material och metod: Studien genomfördes på Tandvårdshögskolan i Malmö med ett slutgiltigt urval som bestod av sex informanter varav fyra var patienter på Tandvårdshögskolan och två på Folktandvården i Malmö. Inklusionskriterierna var tidigare kariesaktiva med nu avstannad kariessjukdom, fyllda 18 år och som talade flytande svenska. För datainsamlingen genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med efterföljande dataanalys med kvalitativ innehållsanalys.     Resultat: Den ena kategorin som identifierades var: Den varierande drivkraften som omfattade subkategorierna den positiva drivkraften och den negativa drivkraften. Den andra kategorin var: Det externa stödets vara eller icke vara omfattande externt positivt inflytande och en önskan om externt stöd (under sårbara tider).  Slutsats: Informanterna lyckades med en beteendeförändring som initierades av stöd, i form av information, eller drivkrafter, i form av funktion, estetik eller rädsla. När informanterna kände sig lyssnade på, involverade, motiverade och handlingskraftiga kunde de förstå hur de skulle kunna förändras från att vara kariesaktiva till kariesinaktiva. / Aim: To study how previously caries-active patients have changed their habits with the result reduced caries activity. The research question was, "How does previous caries-active patients manage to change their habits?" Material and method: The study was conducted at The Faculty of Odontology at Malmö University with a final sample of six informants, of whom four were patients at the faculty and two at the Public Dental Health Service in Malmö. The inclusion criteria were previously caries-active with now arrested caries disease, 18 years and above and fluent in Swedish. For data collection, qualitative semi-structured interviews were conducted with subsequent data analysis using qualitative content analysis. Results: One category that was identified was: The varied driving force which included the subcategories the positive driving force and the negative driving force. The second category was: The presence or absence of external support including external positive influence and a desire for external support (during vulnerable times). Conclusion: The study showed that the informants managed a behavioral change which was initiated by support, in the form of information, or by driving force, in the form of function, aesthetics or fear. When the informants felt listened to, involved, motivated and driven, they could understand how they could change from being caries-active to caries-inactive.

Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera ytkontamination (förorenade ytor) i behandlingsrum före och efter behandling på student- och specialistkliniken i Universitetstandvården Endodonti vid Malmö universitet. Material och metod: Provtagning utfördes vid Malmö Universitet, Universitetstandvården Endodonti, före och efter behandling på specialistkliniken och studentkliniken. Följande ytor utvärderades: tangentbord, mus, lamphandtag, behandlarens unit och assistentens unit. Totalt togs prover från 200 ytor. ATP-bioluminescence tillämpades för att utvärdera potentiell kontamination av mikroorganismer vid ett tröskelvärde på 250 RLU/100cm². Fluid thioglycollatemedium (FTM) tillämpades för bakterieodling.  Resultat: Tillväxtfrekvensen i behandlingsrummen var högre före behandling i förhållande till efter. Specialistkliniken hade högre tillväxt före behandling i jämförelse med studentkliniken. Efter behandling var tillväxten högre för studentkliniken. Högst frekvens av tillväxt påvisades på tangentbord och mus på båda klinikerna. ATP-bioluminescence visade en sensitivitet på 80 % och specificitet på 31 %.  Slutsats: Trots hygienrutiner och preventiva åtgärder som tillämpas förelåg det en svikt i desinfektion av ytor som tangentbord och mus då dessa hade högst frekvens av kontamination. Utifrån studien kan det konstateras att ATP-bioluminescence och FTM kan vara ett hjälpmedel vid kontroll av hygienrutiner. Det krävs fler studier inom tandvården som utvärderar ytkontamination och förekomst av vårdrelaterade infektioner för att uppnå en säkrare vårdmiljö. / Aim: The aim of this study was to evaluate surface contamination in treatment rooms before and after treatment at the student and specialist clinic in the Dental University, department of Endodontics at Malmö University. Materials and methods: Sampling was performed at Malmö University, Dental University, Endodontics, before and after treatment at the specialist clinic and student clinic. The following surfaces were evaluated: keyboard, mouse, lamphandle, the operator's unit and the assistant's unit. A total of 200 surfaces were sampled. ATP-bioluminescence was applied to evaluate potential contamination by microorganisms at a threshold value of 250 RLU/100cm². Fluid thioglycollatemedium (FTM) was used for bacterial cultivation. Results: The microbial growth rate in the treatment rooms was higher before treatment compared to after. The specialist clinic had a higher growth before treatment compared to the student clinic. After treatment, growth was higher at the student clinic. Highest frequency of growth was detected on keyboards and mouses in both clinics. ATP-bioluminescence showed a sensitivity of 80 % and specificity of 31 %. Conclusion: Despite hygiene routines and preventive measures that are applied, there is a failure in the disinfection of surfaces such as the keyboard and mouse as these had the highest frequency of contamination. From the study, it can be concluded that ATP-bioluminescence and FTM can be used as an evaluation tool in control of hygiene routines. More studies are required in dental care that evaluate surface contamination and the occurrence of healthcare-associated infections to achieve a safer healthcare environment.

Aim This study aimed to evaluate the effectiveness of the Van Beek activator in treating Class II malocclusions in the university student clinic, and to identify factors influencing treatment success. Additionally, a qualitative assessment was conducted to evaluate the quality of the recorded orthodontic journals by the students of the clinic and to rate the degree of adherence to the policy-clinic template. Material and method Data from 229 patients who had their treatment finished within the years 2012-2022 at the university clinic, including in-house and referred patients, were collected and analysed using SPSS. Results The orthodontic journals maintained a high quality, while following annotations for check-ups and end of treatment varied in quality. The success rate of Van Beek treatments was approximately 69%, which is comparable to previous studies done at the university clinic. The degree of patient cooperation was found to be significantly associated with treatment outcome, with patients who showed excellent cooperation achieving the pre-set treatment aims more frequently. Referred patients showed a higher degree of cooperation and better treatment outcomes compared to in-house patients, possibly due to a higher treatment need and more serious response to the treatment. Conclusion The Van Beek activator was found to be effective in reducing overjet, as previously reported in functional appliance studies. Overall, the study highlights the importance of patient motivation and cooperation in achieving successful orthodontic treatment outcomes. Further studies are needed to evaluate the long-term effectiveness of the Van Beek activator and to confirm the findings of this study. / Syfte Syftet med studien var att utvärdera effektiviteten av van Beek-aktivatorn vid behandling av postnormalt bett på Malmö universitets studentklinik, och att identifiera faktorer som påverkar lyckandet av behandling. Utöver det utfördes även en kvalitetsgranskning av de utförda behandlingarna för att utvärdera kvalitén på studenternas ortodontijournalanteckningar och följsamheten till journalmallen vid start av behandling. Material och metod Data från totalt 229 patienter, både remitterade och interna, som avslutade sina behandlingar på studentkliniken mellan år 2012–2022, samlades in och analyserades med hjälp av SPSS. Resultat Ortodontijournalanteckningarna höll en hög kvalitet, medan anteckningar för kontroller och avslutande av behandlingar varierade i kvalitet. Lyckandefrekvensen för van Beek-behandlingar var ca 69%, vilket är jämförbart med tidigare utförda studier på studentkliniker. Graden av kooperation visade sig vara signifikant associerad med behandlingsresultat, där patienter med utmärkt kooperation uppnådde behandlingsmålen i högre grad än övriga patienter. Remitterade patienter koopererade bättre än interna patienter och uppnådde i större utsträckning lyckade behandlingsresultat, möjligtvis på grund av ett större behandlingsbehov och en mer seriös respons på behandling. Slutsats Van Beek-aktivatorn var effektiv vid minskning av HÖB, som tidigare rapporterats i studier på avtagbara tandställningar. Studien belyser vikten av patienters motivation och kooperation för att uppnå lyckade behandlingsresultat. Ytterligare studier behöver utföras för att utvärdera den långsiktiga effektiviteten av Van Beek-aktivatorn, samt att bekräfta fynden i studien.

Sammanfattning Syfte: En systematisk översikt gjordes vars syfte var att undersöka förekomsten av karies hos vuxna individer som genomgått obesitaskirurgi.  Material och metod: Databaserna som användes för sökningar av artiklar var: PubMed, Web of Science och Cochrane. Ursprungligen identifierades 81 artiklar och fem artiklar bedömdes lämpliga utifrån inklusionskriterierna. Fördelningen var: två kohortstudier, två longitudinella icke-randomiserade interventionsstudier och en tvärsnittsstudie. Totalt utvärderades 345 individer i åldrarna 18–64 år. Uppföljningstiden varierade mellan 6 och 16,9 månader. Litteraturöversikten utformades och dokumenterades enligt PRISMAs metodbeskrivning. Risken för partiskhet bedömdes enligt bland andra NOS och SBU:s granskningsmallar. Resultat: Av de fem artiklar som bedömdes relevanta för inklusion i denna studie var det tre studier som drog slutsatsen att kariesförekomsten ökade hos individer som genomgått obesitaskirurgi. De resterande två artiklarna visade ingen förändring respektive en minskning relaterad till kariesindex.  Slutsats: Det finns en möjlig koppling mellan obesitaskirurgi och en ökad kariesförekomst, dock krävs mer forskning för att kunna styrka sambandet. Att obesitaskirurgin i sig påverkar kariesförekomsten hos vuxna individer kan inte bekräftas. Den faktor som misstänks fortsatt ha en stor påverkan på kariesförekomsten är kostval och ätbeteende. Med den begränsade forskning som finns inom området, bör framtida studier fokusera på längre uppföljningstider och att göra individuella kariesriskbedömningar före och efter obesitaskirurgi. / Abstract Purpose: The purpose of this systematic review was to investigate the caries prevalence in adults having undergone obesity surgery.  Materials and methods: The following databases were used: PubMed, Web of Science and Cochrane. Originally 81 articles were identified and 5 of those were assessed for eligibility for this current study. Two cohort studies, one cross-sectional study and two longitudinal non-randomized studies of intervention were included. In total 345 individuals in the ages between 18 and 64 were evaluated. The evaluation period varied from 6 to 16,9 months. The review was conducted and reported in accordance with the PRISMA guidelines. For assessing risk of bias, the NOS and SBU checklists were used. Results: Three of five studies concluded that a higher caries prevalence was noticed in individuals after bariatric surgery. The remaining two studies could not prove any statistically significant differences regarding to the mean DMFT-index.  Conclusion: There might be a possible link between caries and bariatric surgery, though more research is needed to verify the connection. Considering the limited research available in this field, future studies ought to focus on longer follow-up periods and individual caries risk assessments both before and after bariatric surgery.

Aim: The aim of the study was to systematically review the evidence from clinical intervention trials evaluating the effect of periodontal treatment (PT) on surrogate markers on individuals diagnosed with periodontal disease (PD) and atherosclerotic cardiovascular disease (ACVD). The systematic review was based on quantitative literature. Method: A electronic search for relevant articles published between October 2012- October 2022 was carried out in the following databases: PubMed, Cochrane Library, and Web of Science. Results: The systematic search identified 686 articles, after the title and abstract screening 14 articles were read in full-text, 7 articles underwent risk of bias assessment, 1 was excluded due to high risk of bias and 6 articles were ultimately included. The results found that PT led to decreased levels of inflammatory biomarkers and surrogate markers of ACVD, improved periodontal parameters and endothelial function, and reduced levels of periodontopathogens. Conclusion: The findings indicate that PT can potentially benefit atherosclerosis by managing and improving its risk factors. As demonstrated by the small sample size further research is needed to fully determine the effects of PT on atherosclerosis. / Syfte: Studiens syfte var att systematiskt granska evidensen från kliniska interventionsstudier som utvärderade effekten av parodontal behandling på surrogatmarkörer på individer diagnostiserade med parodontit och aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom (ACVD). Den systematiska litteraturöversikten baserades på kvantitativ litteratur. Metod: En elektronisk sökning för relevanta artiklar som publicerades mellan oktober 2012 och oktober 2022 gjordes i följande databaser: PubMed, Cochrane Library och Web of Science. Resultat: Sökningen identifierade 686 artiklar, varav 14 lästes i fulltext, 7 artiklar bedömdes för risk av snedvridning, 1 var exkluderad på grund av hög risk för snedvridning och slutligen inkluderades 6 vetenskapliga studier med kvantitativ ansats. Studierna fann att parodontal behandling ledde till minskade nivåer av inflammatoriska biomarkörer och surrogatmarkörer, förbättrade parodontala parametrar och endotelfunktion samt minskade nivåer av parodontala bakterier. Slutsats: Fynden indikerar att parodontal behandling potentiellt kan gynna åderförkalkning genom att hantera och förbättra dess riskfaktorer. Vidare forskning behövs för att fullständigt bestämma effekterna av parodontal behandling på ateroskleros.