Bakgrunden till denna uppsats är det ökande intresset av olika designtekniker inom webbdesign. Ämnet som studeras växer och är något som de flesta individer i dagens samhälle kommer i kontakt med. Problemet ligger i att det potentiellt sett finns en baksida med att använda sig av denna typ av designelement. Med tanke på att tidigare forskning inte studerat de potentiella negativa konsekvenserna som finns med detta så väljer vi i vår studie att utforska existensen av dessa potentiella negativa påverkan genom att undersöka hur dark patterns påverkar varumärkeslojaliteten. Syftet med denna studie är därmed att förklara hur dark patterns påverkar konsumenternas varumärkeslojalitet. För att besvara vårt framtagna syfte utformas fyra stycken hypoteser som baseras på tidigare forskning, där dark patterns, oetiskt beteende, attityd och varumärkeslojalitet är våra variabler. Med utgångspunkt i en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning testas sedan hypoteserna. Datainsamlingen sker i form av en enkätundersökning där informationen sedan analyseras genom en regressionsanalys. I denna analys undersöks sambandet mellan dark patterns och varumärkeslojalitet genom två medierande variabler; oetiskt beteende samt konsument-attityder. Slutsatsen i denna studie är att de hypoteser som presenteras och är framtagna från den tidigare teorin visar sig vara signifikanta. Data och analysen tillstyrker därav våra hypoteser om att dark patterns resulterar i en minskad varumärkeslojalitet.

No description available.

I dagens samhälle sprids nyheter snabbt, vilket gör att företagsskandaler får mycket uppmärksamhet. I den här studien undersöks två olika typer av företagsskandaler, då företag begått ett ekonomiskt brott och då företag begått en annan oetisk handling. Studiens syfte är att jämföra vilken av dessa två typer av skandaler som ger störst reaktion hos investerare genom att studera företags aktiekurser. Marknadsmodellen används för att se om en förändring i aktiekursen sker i samband med att de olika skandalerna offentliggörs. Huruvida en signifikant reaktion uppstått avgörs med hjälp av t-test. Studien visade att ett signifikant fall i aktiekursen skedde i samband med offentliggörandet av ekonomisk brottslighet, men att ingen förändring i aktiekursen skedde i samband med andra oetiska handlingar. Detta innebär att investerare reagerar på en skandal som avser ekonomisk brottslighet men inte på en skandal som avser andra oetiska handlingar.

Tre separata skandaler mellan åren 2016–2019 har valts ut för att finna mönster i marknadens reaktion vid offentliggörande av oetiska eller brottsliga gärningar hos Sveriges storbanker. Vidare undersöker studien om kunder ochinvesterare förlåter storbanker enklare vid vissa typer av handlingar, exempelvis oetiska gentemot brottsliga. För att genomföra en analys av dessa tre händelser har bankernas aktiekurs hämtats under den aktuella tidsperioden samt PE 𝑡𝑎𝑙 och företags-och marknadsvärde för varje år. För att undersöka motiven bakom investerares beslut att sälja aktier under tiden av dessa handlingar har ett flertal teorier om investerares beteende studerats och även betydelsen av CSR för investerare och företagen. I samband med skandaler sjunker samtliga aktiekurser för de banker som är involverade. Investerarnas syn på banken förändras och de väljer att sälja aktien men det har inte gått att säkerställa exakt av vilken anledning investerare säljer. Bankernas företagsvärde har inte visat någon signifikant skillnad mellan de aktuella åren, det går inte heller att urskilja någon skillnad i varje enskild bank från år till år. PE 𝑡𝑎𝑙𝑒𝑡 och marknadsvärdet håller en jämn spridning för åren som undersökts. Det leder till antagandet att storbankerna i slutändan inte påverkas på lång sikt av en skandal utan endast tillfälligt, vilket syns i aktiekursen. Vid en av de tre undersökta skandalerna har bankens marknadsvärde ännu inte återhämtats men det antas bero på att skandalen fortfarande är aktiv och att banken därmed inte fått möjlighet att återuppbygga förtroendet.

Purpose: The purpose of this thesis is to analyze how different portfolio compositions on the Stockholm Stock Exchange perform in relation to its risk between the years 2008-2020. The thesis analyzes how an unethical portfolio performs in comparison with a value portfolio, growth portfolio, random portfolio and OMX30 index. Theory: This thesis is based on the effective market hypothesis, Portfolio theory, Holding Period Returns, Sharpe ratio, Fama & French's three factor model and Oparat T-test. Method: A quantitative study with a deductive approach. The study collected data between 2008-01-01 and 2020-12-31 to see what portfolio construction generated the most returns. Results: The unethical portfolio generated the worst returns in relation to its risk. The random portfolio had the highest returns, however the value portfolio generated the best returns in relation to its risk. Conclusion: The conclusion for this thesis can be seen as that it is not worthwhile to invest in Swedish unethical companies listed on Nasdaq. To increase returns, investors should review other securities to invest in as unethical stocks neither maximize profits nor contribute to a better planet. However the unethical portfolio has a higher return than the OMX30 index. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hur olika portföljsammansättningar på Stockholmsbörsen presterar i relation till dess risk mellan åren 2008-2020. Där uppsatsen analyserar hur en oetisk portfölj presterar i jämförelse med en värdeportfölj, tillväxtportfölj, slumpmässig portfölj och OMX30 index.  Teori: Denna studie grundar sig i den effektiva marknadshypotesen, Portföljteori, Holding Period Returns, Sharpekvot, Fama & Frenchs tre faktors modell och Oparat T-test. Metod: En kvantitativ studie med ett deduktivt förhållningssätt. Forskningen har bestått av datainsamling för aktier under perioden 2008-01-01 till 2020-12-31 för att undersöka vilken portföljsammansättning som genererar högst avkastning.  Resultat: Den oetiska portföljen genererar minst avkastning i relation till dess risk. Den slumpmässiga portföljen genererar högst avkastning men värdeportföljen genererar högst avkastning i relation till dess risk. Slutsats: Slutsatsen för denna uppsats kan ses som att det inte är lönt att investera i svenska oetiska bolag noterade på Nasdaq. För att höja avkastningen bör investerare se över andra värdepapper att investera i då oetiska aktier varken vinstmaximerar eller bidrar till en bättre planet. Den oetiska portföljen har en högre avkastning än OMX30 index dock.