No description available.

Den svenska it-politiken har som mål att den offentliga sektorn i Sverige ska bli bäst i världen på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Flera studier har påvisat att digitaliseringen av den offentliga sektorn kan gynnas genom en användning av molntjänster. När det talas om den offentliga sektorns molntjänstanvändning åsyftas i regel att en extern molntjänstleverantör tillgängliggör en funktion till användaren som denne vanligtvis hanterar på egen hand. Genom att använda molntjänster för informationshantering överförs uppgifter, däribland möjligtvis även sekretessreglerade sådana, till en molntjänstleverantör. I den här uppsatsen utreds huruvida den offentliga sektorns molntjänstanvändning är förenlig med den svenska sekretesslagstiftningen. Uppsatsen fokuserar på dels röjande av en sekretessreglerad uppgift för en molntjänstleverantör, dels utlämnande av en sekretessreglerad uppgift till en molntjänstleverantör efter en skade- och menprövning. I samband med de ovanstående rättsfrågorna utreds huruvida kryptering av de uppgifter som överförs är en lösning på de rättsliga problem som uppkommer när molntjänster används.

Syftet med detta examensarbete har varit att i förskolan undersöka hur pedagoger förhåller sig till tystnadsplikt och de etiska dilemman som de dagligen ställs inför. Frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökning och som metod har vi valt att använda semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med 11 verksamma pedagoger på två olika förskolor.Empirin har analyserats med Vygotskijs sociokulturella teori och Kohlbergs teori om moralisk utveckling. Pedagogerna anser att trots lagar och regler finns det ofta en osäkerhet. De ställningstaganden som pedagogerna tar i verksamheten är utifrån hur de är som person och dess tidigare erfarenheter, vilket gör att det skapas olika förhållningssätt i arbetslagen.

Due to their contagiousness, communicable disease require healthcare staff to not only see to the needs of their patient, but also to the protection of themselves and other people from getting infected. Ethical issues and dilemmas tied to the patient’s anatomy and confidentiality arise as interventions to prevent further spread of the disease necessarily involve informing others about the risk of infection. Knowledge of and about communicable disease is necessary for acts of caution to be taken by both the person carrying it and those who are at risk of becoming infected. The Swedish communicable disease control system is regulated mainly with the Communicable Diseases Act (smittskyddslag, SFS 2004:168) and confidentiality within healthcare is regulated by the Public Access to Information and Secrecy Act (offentlighets- och sekretesslag, SFS 2009:400). In this thesis we identify dilemmas and concessions in the taking of measures to prevent the spread of communicable diseases, focusing especially on these two laws. This is done from the perspective of social work in healthcare settings with some focus on healthcare counsellors. For this purpose we have used content analysis with a deductive approach, produced a coding schedule, and analyzed relevant data in official documents. To discuss identified dilemmas and concessions further, we have used a theory of care ethics and utilitarianism. In our results we describe dilemmas consisting of situations where it is impossible to both maintain secrecy regarding the patient’s status as ill while informing others about their risk of infection, situations where differing interests arise, and situations where several principles which need to be followed differ from one another. These dilemmas are ethical in nature rather than legal, although professionals must make decisions regarding what information to share and what to keep secret. This makes for situations where practical answers to ethical dilemmas are necessary, and the contagious nature of the patient’s disease makes work more difficult. / I arbetet med smittsamma sjukdomar ska hälso- och sjukvårdspersonal inte enbart värna om patienten, utan även andra människor. Sjukdomarnas smittsamhet medför försvårande omständigheter och medför andra etiska frågor än andra sjukdomar. Inte minst uppstår etiska problem kopplade till patientens autonomi och sekretesskydd vid smittsamma sjukdomar på grund av risken för att också andra kan bli sjuka. Vetskap om sjukdomen är ett måste för att rimliga försiktighetsåtgärder ska kunna vidtas av både den smittade och osmittade personer. Smittskyddet i Sverige regleras främst genom smittskyddslagen (SFS 2004:168) och hälso- och sjukvårdens sekretess genom offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400). Vi identifierar dilemman och avvägningar i det praktiska arbetet med att besluta om och vidta smittskyddsåtgärder utifrån lagstiftningen, och diskuterar sedan dessa. Vårdetik lyfts och appliceras. Uppsatsens utgångspunkt är socialt arbete i hälso- och sjukvård, och delvis rollen som hälso- och sjukvårdskurator. Metoden består av innehållsanalytisk bearbetning, kodning, av lagtext och förarbeten med en deduktiv ansats. I resultatet redovisar vi hur balans mellan olika rättigheter och skyldigheter genomsyrar smittskyddslagen (2004), vars primära syfte är att tillgodose befolkningens behov av skydd mot smittsamma sjukdomar. För att uppnå detta görs flera avsteg från sekretessen som annars gäller i hälso- och sjukvård. Vi identifierar och beskriver de dilemman och avvägningar som uppstår som situationer där det är omöjligt att både hemlighålla patientens sjukdomsstatus och skydda andra från smitta, då det råder skilda intressen, och situationer då skilda principer behöver följas. Dessa dilemman är främst etiska och praktiska i och med att den som fattar beslut om och vidtar smittskyddsåtgärder måste besluta vilka uppgifter som ska röjas och på vilket sätt. Etiska riktlinjer är inte irrelevanta och kan utgöra både vägledning genom olika dilemman och avvägningar, men också försvåra det praktiska arbetet i och med de verkliga konsekvenser smittskyddsåtgärder har för människorna de berör. Dessutom väger alltid lagen tyngre när det gäller att instruera professionella i hur de ska agera. Skyddet mot spridning av vissa sjukdomar prioriteras över skyddet av patientens sekretess.