Diet is mentioned by many seamen as a subject of joy and aims to give nutritional value and sufficient energy to manage a long working day at sea. The purpose with this investigation is to examine if there is a need among seamen to receive more information about diet regulations onboard and if they wish that it was shaped differently to meet their demands. The study is based on a literature part where diet regulations are examined and an interview part with semi structured qualitative interviews with five seamen. The conclusion of the study indicates that seamen have limited knowledge about the enunciation of the regulation, where it is to be found and consider it to be imprecise. Interviews showed that seamen believe that variety is the most important factor in diet intake and it was this expression that they primarily wanted stated in the regulations. There are legitimate reasons to assume that Livsmedelsverket´s (compare NFA) recommendations also are applicable regarding diet at sea. A good diet is not only good for the individual’s health but also gains including safety and quality of work performed. / Kosten anges av många sjömän som ett glädjeämne ombord och ska ge den näring och energi som krävs för att orka med en lång arbetsdag på sjön. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett behov hos sjömän att få mera information om kostregleringen ombord och om de önskar att den vore utformad annorlunda för att möta deras krav. Arbetet baseras på en litteraturdel där kostregleringen undersöks och en intervjudel med semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem sjömän.  Sammanfattningsvis tyder vår undersökning på att sjömän har bristande kännedom om regleringens utformning, var den återfinns samt anser att den är oprecis. Intervjuerna visade att sjömän anser att variation är den viktigaste faktorn i kostintaget och det var också detta uttryck som främst önskades framgå av regleringen. Det finns välmotiverade skäl att utgå från Livsmedelsverkets rekommendationer även på sjön. Ett bra kostintag är inte bara bra för individens hälsa utan ger också vinster i bland annat säkerheten och kvaliteten på utfört arbete.

I studien beskrivs hur nautiska befäl upplever att vara sjukvårdsansvarig ombord. På varje fartyg finns ett skeppsapotek som innehåller utrustning som kan behövas vid ett sjukdomsfall. Det är det nautiska befälets uppgift att kunna hantera utrustningen på ett korrekt sätt för att kunna vårda passageraren eller besättningsmedlemmen. Det nautiske befälet kan också om det behövs kontakta Tele Medical för rådgivning och ordinering av receptbelagt läkemedel. Undersökningen är deskriptiv där det beskrivs och kartläggs hur nautiska befäl upplever de situationer de kan komma att ställas inför ute på fartyg. Undersökningen genomfördes med en semistrukturerad kvalitativ metod. Åtta nautiska befäl deltog i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att ingen av de intervjuade nautiska befälen upplevde sig helt trygg som sjukvårdsansvarig. De nautiska befälen upplever att stödet som ges genom Tele Medical och andra ombordanställda underlättar sjukvårdsansvaret. Nautiska befälen upplever det som betungande att ensam ha det delegerade ansvaret som sjukvårdsansvarig. / In this thesis, we examine how nautical officer experience the medical responsibility aboard. On every vessel, there is a medicine chest that contains medical supply that could be needed in case of injury or sickness. It is the nautical officer’s duty to be able to handle the equipment to treat the patient in the best way. The nautical officer can if needed contact Tele Medical for advice or to get prescribed medicine. It is an experience description where the authors aim to examine and survey how nautical officers experience the medical situations they might have to confront and take care of when aboard. The thesis was performed with a semi structured qualitative method. The study consists of interviews with 8 nautical officers. The result of the thesis showed that none of the interviewed nautical officers experienced feeling comfortable in the position as medical responsibility. The nautical officers experience that the support they get from Tele Medical and other persons in the crew aboard as a relief in the medical responsibility. The thesis showed that the nautical officers experienced it burdensome to be alone with the delegated responsibility as medical officer.

Syftet med detta arbete är att undersöka utmaningarna med multikulturellt ledarskap till sjöss, och hur dessa skiljer sig från multikulturellt ledarskap iland. Från tidigare forskning och litteratur samt med hänsyn till de speciella förhållandena ombord identifieras fem punkter för ett lyckat multikulturellt ledarskap till sjöss. Dessa punkter har sedan legat till grund för en intervjuguide, som använts i intervjuer med tolv sjömän ombord på ett fartyg i svenska handelsflottan. Sjömännen har bland annat tillfrågats om hur de tycker att ett bra ledarskap ska vara, deras förväntningar på ledarskap och hur miljön ombord påverkar dem. Av sjömännens svar och åsikter under intervjuerna har det framgått att de viktigaste egenskaperna (enligt sjömännen) hos en ledare är att vara rättvis, snäll och kunnig. Sjömännen är medvetna om förväntningar på ledarskap som tillhör deras roll ombord, men reflekterar inte nämnvärt över olika kulturers förväntningar på deras roll. Detta kan ha sin förklaring i att, utifrån intervjuerna och litteraturgenomgången, kan man uppfatta att ombord råder en fartygsspecifik kultur. Det är denna fartygsspecifika kultur som besättningen uppmärksammar och anpassar sig till, och den egna nationella kulturen blir sekundär. Avslutningsvis bedöms den största utmaningen med multikulturellt ledarskap till sjöss att kunna vara en rättvis och snäll ledare i en isolerad och påfrestande miljö. / The purpose of this study is to investigate possible challenges regarding multicultural leadership at sea, and to see if these differ from challenges connected to multicultural leadership ashore. Considering the special conditions onboard a ship, and based on previous studies and literature, five components for successful multicultural leadership at sea has been identified. These five components have been the base of an interview guide, which has been used to conduct interviews with twelve seafarers onboard a Swedish flagged ship. The seafarers were asked what they consider to be good leadership, their expectations on leadership and how they feel affected by the environment onboard. According to the interviews, the seafarers feels that the most important traits for a leader is to be fair, kind and knowledgeable. The seafarers appear to be aware of the expectations connected to their roles onboard, but they do not seem to contemplate that people from different cultures may have different expectations on their role. Based on the literature study and the interviews, one can make out that a ship-specific culture rules the social environment onboard. The crewmembers seem to primarily adapt and adjust to this ship-specific culture, and their own national culture comes in second hand.  In conclusion, the biggest challenge of multicultural leadership at sea is recognized to be the ability to be a fair and kind leader in an isolated and wearying environment.

Denna studie diskuterar de ledarskapsstilar som används ombord på handelsfartyg. Den syftar till att avgöra huruvida en specifik mål-baserad ledarstil kan anpassas till att användas på ett modernt handelsfartyg. Den teori som används i studien bygger på Edwin A. Locke & Gary P. Lathams arbete inom målsättand psykologi och ledarskap. Den huvudsakliga artikeln vi har använt är “Building a Practically Useful Theory of Goal Setting and Task Motivation, A 35-Year Odyssey (2002)”.   Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning. De huvudsakliga variablerna vi undersökte, var de intervjuade sjöbefälsstudenternas inställning till att arbeta med specifikt målsättande ledarskap samt möjligheten att applicera det som ledarskapsmetod ombord på handelsfartyg.   Studenterna fick berätta om sina erfarenheter av ledarskapet ombord på de olika fartyg där de gjort sin praktik under utbildningen till sjöbefäl. Studenterna fick även svara på om ett mål-baserat ledarskap använts ombord.   Resultaten av studien visade att studenterna i allmänhet ställde sig positiva till att pröva de specifika mål-baserade ledarskapsmetoder, som presenterades under intervjuerna. Studien tyder på att en auktoritär ledarstil oftast användes ombord de olika fartygen. Vissa fartyg hade prövat olika varianter av mål-baserat ledarskap, även om ingen använt sig av ledarskap med specifika mål som denna studie syftar till.   Sammanfattningsvis tyder intervjustudien på en god inställning till utveckling i ledarskap ombord på handelsfartyg. Huruvida de specifika målteorier som används inom sjukvården, sport och industrin (Locke & Latham 2002) är den mest effektiva vägen att gå, kanske en framtida experimentell studie kan att visa. / This study discusses leadership styles used on ships and aims to determine whether a Specific Goal based Leadership style could be adapted on a modern merchant ship. The theory used in this study, is based on the work in goal setting psychology, by Edwin A. Locke & Gary P. Latham. The primary article we have used, is “Building a Practically Useful Theory of Goal Setting and Task Motivation, A 35-Year Odyssey (2002).   We have carried out a qualitative interview study. The depended variable was the Interviewed students, attending Kalmar Maritime Academy, and their attitude towards an adaption of Specific Goal setting Theory used as management method onboard merchant vessels.   The students were asked to review their experiences of the leadership and management style, from the various ships they have been mustered on, during their education towards officer. The students also answered whether a goal-based leadership had been used onboard.   The results showed that the students in general had a positive attitude towards the Specific goal based management style that the authors presented. Further the study indicated that the authoritarian method of management were the main one used on the various vessels the students had been in contact with. Some vessels had tried variations of goal-based leadership, although none had adapted the specific goal setting that this study aims to implement in maritime management.   In conclusion the authors find the interview study to show a good attitude towards a change in management style onboard merchant ships. Whether the specific goal setting theories that has been widely spread in health care, sports, and industry (Locke & Latham 2002) is the most efficient way, perhaps a future experimental study will show.

Change detection using satellite imagery has applications in urban development, disaster response and precision agriculture. Current deep learning models show promising results. However, on-board computers are typically highly constrained which poses a challenge for deployment. On-board processing is desirable for saving bandwidth by downlinking only novel and valuable data. The goal of this work is to determine what change detection models are most technically feasible for on-board use in satellites. The novel patch based model MobileGoNogo is evaluated along current state-of-the-art models. Technical feasibility was determined by observing accuracy, inference time, storage buildup, memory usage and resolution on a satellite computer tasked with detecting changes in buildings from the SpaceNet 7 dataset. Three high level approaches were taken; direct classification, post classification and patch-based change detection. None of the models compared in the study fulfilled all requirements for general technical feasibility. Direct classification models were highly resource intensive and slow. Post classification model had critically low accuracy but desirable storage characteristics. Patch based MobileGoNogo performed better by all metrics except in resolution where it is significantly lower than any other model. We conclude that the novel model offers a feasible solution for low resolution, noncritical applications. / Upptäckt av förändringar med hjälp av satellitbilder har tillämpningar inom bl.a. stadsutveckling, katastrofinsatser och precisionsjordbruk. De nuvarande modellerna för djupinlärning visar lovande resultat. Datorerna ombord satelliter är dock vanligtvis mycket begränsade, vilket innebär en utmaning för användningen av dessa modeller. Databehandling ombord är önskvärd för att spara bandbredd genom att endast skicka ner nya och värdefulla data. Målet med detta arbete är att fastställa vilka modeller för upptäckt av förändringar som är mest tekniskt genomförbara för användning ombord på satelliter. Den nya bildfältbaserade modellen MobileGoNogo utvärderas tillsammans med de senaste modellerna. Den tekniska genomförbarheten fastställdes genom att observera träffsäkerhet, inferenstid, lagring, minnesanvändning och upplösning på en satellitdator med uppgift att upptäcka förändringar i byggnader från SpaceNet 7dataset. Tre tillvägagångssätt på hög nivå användes: direkt klassificering, postklassificering och fältbaserad klassificering. Ingen av de modeller som jämfördes i studien uppfyllde alla krav på allmän teknisk genomförbarhet. Direkta klassificeringsmodeller var mycket resurskrävande och långsamma. Postklassificeringsmodellen hade kritiskt låg träffsäkerhet men önskvärda lagringsegenskaper. Den bildfältbaserade MobileGoNogo-modellen var bättre i alla mätvärden utom i upplösningen, där den var betydligt lägre än någon annan modell. Vi drar slutsatsen att den nya modellen erbjuder en genomförbar lösning för icke-kritiska tillämpningar med låg upplösning.

When developing products for space, including nanosatellites, the verification and validation process is a mandatory part of any project conducted within the European space industry. Within such a process, testing is a method for verification and validation. In this degree project, the appropriate tests for verification and validation of a nanosatellite were investigated. The project was conducted at the Royal Institute of Technology and the Polytechnic of Milan, as part of a larger research project under the name HERMES-SP. The research project was, at the time at which the degree project was taking place, in its first phase of the verification process. Therefore, tests for verification and validation of the Orbit Determination System (ODS) had not yet been defined. HERMES-SP is developing a nanosatellite platform with a very precise and reliable ODS, combining both Inertial Navigation System (INS) and Global Navigation Satellite System (GNSS). This degree project was thus conducted with HERMES-SP as an applicative case to investigate tests for a ’nanosatellites onboard ODS focusing on the GNSS. The ODS developed for the nanosatellite platform was studied, along with the underlying theory for ODS and GNSS. The plan for verification defined within HERMES-SP was also examined, and the presented methodology for test development was followed. To fully answer the project’s research question, the appropriate tests had to be identified and defined. This was done by first determining the requirements related to the ODS, and then identifying the tests that were needed to verify the requirements. Lastly, the tests were defined in test specifications and procedures. It was found that the relevant tests in the verification process were a handful of tests on the Equipment Test (ET), Software Test (SWT), and Subsystem Integration Test (SSIT) test levels. The tests were needed for verification of individual components in the system, as well as integrated components and their interfaces. The defined tests were considered appropriate for verification and validation for the first phase of the verification process. The project contributed to the identification and definition of tests for a restricted part of the verification process, related to the specified system of the HERMES-SP nanosatellite. The findings could be used in other nanosatellite projects with similar ODS by following the process and the methodology for test development documented in this report. / Vid utvecklandet av produkter ämnade för rymden, såsom satelliter, är processen för verifiering och validering en obligatorisk del av projekt utförda inom den Europeiska rymdindustrin. Under en sådan process är testning en metod för verfiering och validering. I detta examensarbete undersöktes de lämpliga testerna för verifiering och validering av en nanosatellit. Arbetet utfördes på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Politecnico di Milano, som en del av ett större foskningsprojekt under namnet HERMES-SP. När detta examensarbete tog plats var forskningsprojektet i sin första verifieringsfas. Därför hade inte tester för verifiering och validering av systemet för ombord banbestämning ännu definerats. Inom HERMES-SP utvecklas en platform för nanosatelliter med ett precist och tillförlitligt banbestämmnings system. Systemet kombinerar därför både tröghetsnavigeringssystem och satellitnavigering (GNSS). Systemet för ombord banbestäming utvecklat för nanosatelliten studerades, tillsammans med underliggande teori för banbestäming och GNSS. HERMES-SPs plan för verifiering och validering studerades, och den presenterade metodiken för testning adapterades. För att besvara arbetets forskningsfråga behövdes de lämpliga testerna identifieras och sedan defineras. Detta gjorder genom att först bestämma krav på systemet för banbestämning, och därefter identifiera de tester som behövdes för att verifiera kraven. Sist definerades testen i form av test specifikationer och test procedurer. Arbetet resulterade i att en handfull at tester relevanta för verifieringsprocessen identifierades. Dessa tester tillhörde olika nivåer av testing, nämligen testning av komponenter, mjukvara, och integrering av delsystem. Dessa tester var nödvändiga för att utvärdera individuella komponenter i systemet, samt integrerade komponenter och deras gränssnitt. De tester som definerades i arbetet ansågs nödvändiga för verifiering och validering under den första fasen av processen för verifiering. Examensarbetet bidrog till identifiering och definering av tester tillhörande en begränsad fas av verifieringsprocessen, relaterade till det specifiecerade systemet av HERMES-SPs nanosatellit. Upptäckterna skulle kunna användas i andra projekt för nanosatelliter med liknande system för banbestämning, genom att följa metodiken för utveckling av tester dokumenterade i denna rapport.