Bakgrund: Hjärtsvikt är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd och diagnosen återfinns hos en kvarts miljon människor i Sverige. Behandlingen främjas av en personcentrerad omvårdnad med delaktighet och följsamhet hos den drabbade personen. Detta bygger på att sjuksköterskan ökar sin förståelse för personens unika situation. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med hjärtsvikt Metod: En litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar inkluderades. Resultat: Personer med hjärtsvikt upplever sig fysiskt begränsade av sin sjukdom. En försämring i både fysisk och psykisk hälsa visade sig. Resultatet redovisas i katergorierna; begränsningar i vardagen, förändringar i sinnesstämningen och förändringar i det sociala nätverket. Slutsats: Resultatet visar på en stor variation i upplevelserna hos personer drabbade av hjärtsvikt. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har en bred kunskap och en omfattande förståelse för sjukdomen, då det främjar en individanpassad vård baserad på rådande förhållanden. Nyckelord: hjärtsvikt, personcentrerad omvårdad, upplevelser / Background: Heart failure is a common disease and the diagnosis is found in a quarter of a million people in Sweden. The treatment promoted by person-centered care with the participation and adherence of the affected person. This is based on that the nurse increase the understanding of the person's unique situation. Aim: To describe people's experiences of living with heart failure Methods: A literature review where thirteen qualitative articles were included. Results: People with heart failure feel physically limited by their disease. A deterioration in both the physical and mental health appeared. The results were divided into following main categories; limitations in everyday life, changes in mood and changes in the social network. Conclusion: It is important that the nurse has a broad knowledge and a comprehensive understanding of heart failure, when it showed a great variation in how people perceive their situation. This promotes an individualized care based on current conditions. Keywords: experiences, heart failure, person-centred care

Bakgrund: Var tionde kvinna har endometrios och orsaken är ännu inte klarlagd, men det finns olika teorier om den bakomliggande orsaken. Kvinnor kan ha olika symtom och det tar lång tid innan sjukdomen utreds. Sjuksköterskor möter dessa kvinnor i flera olika vårdsammanhang och har en viktig roll för kvinnorna. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av endometrios, deras upplevelser av hälso- och sjukvården samt beskriva deras livskvalitet. Metod: Litteraturöversikt med 13 vetenskapliga originalartiklar, kvalitativ, kvantitativ och mixad design som har analyserats med induktiv metod. Resultat: Bestod av tre huvudteman: Sjukdomslidandet, Vårdlidandet och Livslidandet. Resultatet belyste kvinnors upplevelser av symtomen, där smärtan var ett starkt inslag. Den långa vägen för att få en diagnos och hur kvinnorna gick tillväga för symtomlindring. Upplevelser av utsatthet, misstro och kunskaps- och informationsbrist i vården. Samt hur sjukdomen gick ut över studier, arbete, sociala livet och relationer. Diskussion: Det diskuterades om svårigheten att hitta en behandling och den långa tiden till diagnos, där kunskapsbristen spelade in. Utsattheten kvinnorna kände och vad sjukvårdspersonalen kunde göra för att förhindra det. Att kvinnorna hade många egenvårdsåtgärder och att sjukvårdspersonalen bör uppmuntra dessa. Slutligen diskuterades det att endometrios begränsade det sociala livet, arbetet och relationer. Slutsats: Endometrios skapade ett stort lidande för drabbade kvinnor och sjukdomen påverkade hela livet. Hälso- och sjukvården hade en betydande roll för kvinnorna. Begränsningarna och bristerna i vården synliggjordes, samt sjuksköterskans kunskapsbrister. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>

Bakgrund: Oväntad död är en händelse som sjuksköterskor kan möta överallt i sin yrkesutövning. Döden är även ett ämne som väcker många olika känslor och det är därför viktigt att sjuksköterskor har förståelse över reaktioner som kan uppstå till följd av ett oväntat dödsfall. Syftet: med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta oväntad död i yrkesutövningen. Metod: en kvalitativ design användes där tio vetenskapliga studier genomgick en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att behöva hantera sina känslor, Att närstående är i fokus, Att arbeta i en krävande arbetsmiljö och Att förståelsen utvecklas med erfarenhet. Resultat: visade att sjuksköterskor upplever många olika känslor vid ett oväntat dödsfall som måste hanteras. Omvårdnadens fokus riktas från den avlidne patienten till de sörjande närstående. Sjuksköterskans hantering av situationer med oväntad död påverkas av deras förståelse och arbetsmiljön, där förståelsen av oväntad död växer med erfarenhet. Slutsats: resultatet från denna studie kan användas för att öka kunskapen om vikten av att hantera sina känslor i mötet med oväntad död och att ha en stöttande arbetsmiljö.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige och kan påverka de drabbade kvinnorna psykiskt på olika sätt. För att kunna erbjuda en personcentrerad vård är det viktigt att sjuksköterskan har en kunskap om och förståelse för hur upplevelsen av att diagnostiseras med bröstcancer kan komma till uttryck. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att diagnostiseras med bröstcancer Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på tre patografier. Innehållsanalysen genomfördes med ett manifest förhållningssätt enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Kvinnorna i patografierna beskrev upplevelserna av att diagnostiseras med bröstcancer som något negativt, men också att de upplevde en vilja att kämpa mot sjukdomen. Analysen resulterade i tre huvudkategorier av upplevelser: 1) Att inse diagnosens verklighet delas in i underkategorierna overklighetskänsla, chock, ensamhet, rädsla och ångest 2) Att vara i behov av stöd har underkategorier som omfattar informationsstöd från sjuksköterskan och socialt stöd, samt 3) Kämpa för livet har underkategorierna kämpa och viljan att bli frisk. Slutsats: Sjuksköterskan bör ha förståelse för kvinnor som diagnostiseras med bröstcancer för att kunna bemöta dessa kvinnor på ett personcentrerat omvårdnadssätt. Starka känslor uppkommer i samband med diagnosen där kvinnan är i stort behov av information och stöd. Sjuksköterskan har en central roll genom sitt bemötande av dessa kvinnor i samband med att läkaren diagnostiserar kvinnan. Informationsstöd och emotionellt stöd är bland annat två centrala roller som krävs för att kvinnan ska känna sig bekräftad och få möjlighet att hantera sin kris i samband med diagnosticeringen.

Bakgrund:Schizofreni är en psykossjukdom som orsakar lidande, lägre livskvalité och ökad risk för suicid. Att uppleva mening i tillvaron främjar psykisk hälsa och livskvalité samt kan vara en skyddsfaktor mot suicidalt beteende. Mening är ett existentiellt behov och anses vara gynnsamt för individens återhämtning. Det behövs mer kunskap om hur upplevelse av mening uttrycker sig hos personer med schizofreni. Syfte: Syftet var att beskriva hur upplevelse av mening tar sig uttryck hos personer med en schizofrenidiagnos. Metod:En kvalitativ systematisk litteraturöversikt valdes som metod. Fjorton kvalitativa artiklar inkluderades och analyserades med Braun &amp; Clarkes mall för tematisk analys. Analysen gjordes i 6 steg och resulterade i 3 teman, med 2 tillhörande subteman var. Resultat:Trots närvaro av sjukdom och stort lidande framkommer det att personer med schizofreni upplever mening i sin vardag. Det finns även en strävan efter att leva meningsfullt. Uttryck för mening framträdde i tre huvudsakliga teman: mening genom sällskap, mening genom självkännedom samt mening genom andlighet och religion. Meningsfullhet visar sig genom både handlingar och upplevelser. Slutsats: Uttryck för mening hos personer med schizofreni framträdde i tre dimensioner som handlade om relationer till andra människor, sig själv, och till en högre makt. Kunskapen kan användas inom omvårdnad för att stödja personer med schizofreni i att skapa en meningsfull tillvaro. / Background: Schizophrenia is a psychotic disorder that causes suffering, lower quality of life and increased risk of suicide. Experiencing meaning in life promotes mental health, quality of life and can be a protective factor against suicidal behavior. Meaning is an existential need and is considered favorable for the individual's recovery. More knowledge is needed about how the experience of meaning is expressed in people with schizophrenia. Aim: The purpose was to describe how the experience of meaning is expressed in people with a schizophrenia diagnosis. Method: A qualitative systematic literature review was chosen as the method. Fourteen qualitative articles were included and analyzed as described by Braun &amp; Clarke's template for thematic analysis. The analysis was done in 6 steps and resulted in 3 themes, with 2 associated sub themes each. Results: Despite the presence of illness and great suffering, it appears that people with schizophrenia experience meaning in their everyday lives. There is also a desire to live meaningfully. Expressions of meaning appeared in three main themes: meaning through company, meaning through self-knowledge, and meaning through spirituality and religion. Meaningfulness is shown through both actions and experiences. Conclusion: Expressions of meaning in people with schizophrenia appeared in three dimensions that were about relationships with other people, oneself, and a higher power. The knowledge can be used in nursing to support people with schizophrenia in creating a meaningful life.

Bakgrund: Sjuksköterskestudenten och sjuksköterskan möter människor i kris eller oro, människor som får allvariga besked om till exempel HIV/Aids. Dessa möten kräver flexibilitet, förmåga till empati och kommunikation av sjuksköterskan. Omvårdnaden innefattar de fysiska, psykiska, kulturella, andliga och sociala behoven hos patienten. Genom att tillgodose dessa behov arbetar sjuksköterskor för att ge bästa tänkbara livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser och attityder vid mötet och i omvårdnad av patienter med HIV/Aids. Metod: Litteraturstudien baseras på 12 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som är granskade enligt Fribergs modell. Katie Erikssons omvårdnadsteori relateras till resultatdiskussionen. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor hade positiva och negativa attityder och att deras upplevelser bestod av empati, medkänsla, rädsla, obehag och förakt. Sjuksköterskors huvudsakliga upplevelser var rädsla och deras attityder var positiva. Sjuksköterskestudenters upplevelser bestod också mest av rädsla och deras attityder var negativa. Resultatdiskussion: Kunskap är huvudsakligen vad som fattas och behövs för att minska rädslan och de negativa attityderna. Slutsats: Uppsatsens slutsats belyser att kunskap är nyckelordet för ett gott möte och god omvårdad för patienter med HIV/Aids. Att negativa attityder och upplevelser kan förhindras/minskas med kunskap. Slutsatsen visar även på att kultur och förförståelse spelar roll vid attityderna. / Background: Nursing students and nurses meets patients newly informed about HIV/Aids. These patients often indicate crisis and anxiety. The meetings require flexibility, empathy and communication skills. Nursing care includes the patients physical, psychological, cultural, spiritual and social needs. With these needs in mind the aim is providing best possible quality of life. Purpose: The purpose was to describe the different experiences and attitudes in the meeting and care of HIV/Aids patients. Method: Literature based on 12 qualitative and quantitative articles using The Friberg model. The use of Katie Eriksson's nursing theory relates to the result discussion. Results: Nursing students and nurses have positive and negative attitudes and different experience of empathy, compassion, fear, discomfort and contempt. While main experience of the nurses was fear with a positive attitude the nursing students were fear with a negative attitude. Discussion of the result: Knowledge is what is missing and strongly needs for loose fear and negative attitudes. Conclusion: The conclusion illustrates that knowledge is the key to a good meeting and well care for patients with HIV/Aids. The negative attitudes and experiences can be prevented/ reduced by knowledge. The conclusion also shows that culture and pre-understanding plays a role in attitudes.