Spelling suggestions: "subject:"omvårdnadspersonalen"" "subject:"omvårdnadspersonalens""
1 |
Sjuksköterskans intuition i vården samt dess betydelse för beslutsfattande i omvårdnadsprocessenReinholdsson Palmqvist, Rebecca January 2015 (has links)
Abstrakt Introduktion: Begreppet intuition har förekommit i den medicinska litteraturen sedan början av 1900-talet och är ett omdiskuterat begrepp. Sjuksköterskor menar att det finns svårigheter i hur de ska förklara sina omvårdnadsåtgärder eller beslut baserade på intuition. Bakgrund: Det finns ingen universal definition på intuition, vilket försvårar forskningen på området. Intuition anses inte vara en värderad metod i klinisk verksamhet eller identifierad som en legitim komponent i beslutsfattande hos sjuksköterskor. En modell framtagen för sjuksköterskor och beslutsfattande är omvårdnadsprocessen. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskans intuition i vården samt dess betydelse för beslutsfattande i omvårdnadsprocessen. Metod: Litteraturöversikt som genomfördes med Whittemore och Knafls (2005) metod och analys. Resultat: Intuition förekommer i sjuksköterskans kliniska verksamhet och baseras på hur intuition tillämpas, betydelsen av självsäkerhet och erfarenhet. Intuition har även en koppling till omvårdnadsprocessen, både som stöd och som vägledning i beslutsfattande. Diskussion: Omvårdnadsprocessen som koncept måste inkludera både intuition och analys. Genom kritiskt tänkande och reflektion kan intuition introduceras som en vetenskaplig och validerad komponent i sjuksköterskans omvårdnadskunnande. Slutsats: Tillsammans med objektiva data bör sjuksköterskor lita till sin intuition och använda sig av denna i bedömningar och beslut vilket ökar kvalitén och säkerheten i vården av patienter. Nyckelord: Beslutsfattande, intuition, kompetens, litteraturöversikt, omvårdnadsprocessen, sjuksköterska.
|
2 |
Förutsättningar för att kunna dokumentera enligt omvårdnadsprocessenJohansson, Ann, Lenander, Eva January 2009 (has links)
Betydelsen av en adekvat omvårdnadsdokumentation i en snabbt föränderlig vård- och omsorgsstruktur är stor. Samtidigt beskrivs ofta att kvaliteten på dokumentationen är bristfällig. Syftet med föreliggande arbete är att identifiera faktorer som påverkar sjusköterskornas förutsättningar att genomföra omvårdnadsdokumentation enligt de fem stegen i omvårdnadsprocessen. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sökningarna utfördes i följande databaser: CINAHL, Cochrane Library och MEDLINE. Dessutom genomfördes manuell sökning. Tio artiklar inkluderades och kvalitetsbedömdes. Studiens resultat indikerar att viktiga faktorer för att sjuksköterskan ska kunna dokumentera enligt de fem stegen i omvårdnadsprocessen är kunskap om det samma, datorisering av dokumentation, stöd från ledningen och organisation samt sjuksköterskornas attityder till omvårdnadsprocessen / An adequate nursing documentation in a rapidly changing health and wellfare system is of great importance. Despite this the quality of nursing documentation is often described as poor. The aim of the literature study is to identify factors that influence the nursing documentation according to the five steps in the nursing process. A systematic literature review was conducted . A CINAHL, Cochrane Library and MEDLINE Database search was conducted and a manual search of the literature references completed the search. Ten articles were included and each study subjected to a quality assesment. To enable nurses to document according to the five steps of the nursing process, the results of the study indicates that knowledge of the nursing process, datorisation of documentation, the support and expectations of the management and nurses attitudes to the nursing process are vital factors.
|
3 |
Sjuksköterskors uppfattning om omvårdnadsdiagnostikBusck Håkans, Vivéca January 2011 (has links)
Syfte:Beskriva sjuksköterskors uppfattning och upplevelser av att använda omvårdnadsdiagnoser i det kliniska arbetet med fokus på användande av kännetecken och relaterade faktorer. Metod:En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor som arbetar på två akutmedicinska enheter. Det insamlade materialet har efter utskriften genomgått en manifest kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Informanterna kom i sitt dagliga arbete i kontakt med och arbetade utifrån omvårdnadsdiagnoser främst i standardvårdplaner men också i individuella vårdplaner. Alla var positivt inställda till att använda vårdplaner och omvårdnadsdiagnoser. Den struktur som arbetet med vårdplaner och omvårdnadsdiagnoser gav till dokumentationen upplevdes som positiv för den medförde tydlighet och en gemensam grund att arbeta utifrån. Medvetenheten om de kriterier och relaterade faktorer som idag finns i den elektroniska patientjournalen var låg. Diskussioner om omvårdnadsdokumentation eller omvårdnadsdiagnoser var inte vanligt förekommande på enheterna. Slutsats: Det finns en omedvetenhet på de studerade enheterna om hur man på ett optimalt sätt kan använda vårdplaner med omvårdnadsdiagnoser. Idag används kliniska kännetecken och relaterande faktorer inte i någon större utsträckning vilket gör att kvalitén och jämförbarheten på omvårdnadsdiagnoserna varierar.
|
4 |
Äldre vårdtagares delaktighet i omvårdnadsprocessen : En systematisk litteraturstudieHansdotter, Linn, Rappendal, Åsa January 2009 (has links)
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva den äldre vårdtagarens delaktighet i omvårdnadsprocessen. Data samlades in genom databassökningar i databasen Cinahl och data granskades enligt modifierade granskningsmallar. Resultatet visade att de äldre vårdtagarnas upplevelse av delaktighet återfanns när sjuksköterskan såg vårdtagaren som en individ, vilket var enligt vårdtagarna när respekt visades och kunskap kunde utbytas mellan denne och sjuksköterskan. Denna litteraturstudie påvisade att kommunikation var det största behovet hos äldre vårdtagare under vårdtiden och att en god kommunikation var nyckeln till att delaktighet skapades mellan vårdtagaren och sjuksköterskan i omvårdnadsprocessen. Resultatet påvisade också att sjuksköterskan förväntas inneha kunskap att involvera den äldre vårdtagaren i omvårdnaden. En god vårdrelation stärks genom delaktighet i from av en god kommunikation mellan vårdtagare och sjuksköterskan.
|
5 |
Förutsättningar för att kunna dokumentera enligt omvårdnadsprocessenJohansson, Ann, Lenander, Eva January 2007 (has links)
Betydelsen av en adekvat omvårdnadsdokumentation i en snabbt föränderlig vård- och omsorgsstruktur är stor. Samtidigt beskrivs ofta att kvaliteten på dokumentationen är bristfällig. Syftet med föreliggande arbete är att identifiera faktorer som påverkar sjusköterskornas förutsättningar att genomföra omvårdnadsdokumentation enligt de fem stegen i omvårdnadsprocessen. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sökningarna utfördes i följande databaser: CINAHL, Cochrane Library och MEDLINE. Dessutom genomfördes manuell sökning. Tio artiklar inkluderades och kvalitetsbedömdes. Studiens resultat indikerar att viktiga faktorer för att sjuksköterskan ska kunna dokumentera enligt de fem stegen i omvårdnadsprocessen är kunskap om det samma, datorisering av dokumentation, stöd från ledningen och organisation samt sjuksköterskornas attityder till omvårdnadsprocessen. / An adequate nursing documentation in a rapidly changing health and wellfare system is of great importance. Despite this the quality of nursing documentation is often described as poor. The aim of the literature study is to identify factors that influence the nursing documentation according to the five steps in the nursing process. A systematic literature review was conducted . A CINAHL, Cochrane Library and MEDLINE Database search was conducted and a manual search of the literature references completed the search. Ten articles were included and each study subjected to a quality assesment. To enable nurses to document according to the five steps of the nursing process, the results of the study indicates that knowledge of the nursing process, datorisation of documentation, the support and expectations of the management and nurses attitudes to the nursing process are vital factors.
|
6 |
Metoder som lindrar patienters oro och ångest inför operation : en litteraturöversikt / Methods to relieve patient's anxiety before surgery : A literature reviewGrönvall, Maria, Jansson Boberg, Linda January 2014 (has links)
Bakgrund: Oro och ångest är ett återkommande fenomen som kan visa sig hos patienter inför små och stora behandlingar, som operation. Ångest beskrivs som en stark känsla av oro och fruktan med fysiska och psykiska yttringar. Oron och ångesten patienter upplever före operation kan påverka patientens tillstånd och finnas kvar efter operation och ge en försämrad återhämtning. Syftet: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka metoder i omvårdnadsarbetet sjuksköterskan utför, som visat sig ha lindrande effekt för patienters preoperativa oro och ångest. Metod: Litteraturöversikten baserades på 15 kvantitativa artiklar som bearbetades genom manifest innehållsanalys. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre kategorier; Auditiva metoder - musik och humor, Psykosociala metoder - socialt stöd från sjuksköterskan och en mellanmänsklig relationsmodell (MMR) och Fysiska metoder - fysisk stimuli via värme, massage och akupunktur. Diskussion och slutsats: I litteraturöversikten presenteras sju olika metoder, där samtliga visade sig ha lindrande effekt för patienters preoperativa oro och ångest. Musik visade sig vara den främst fungerande metoden, ekonomisk fördelaktig, enkel att utföra för sjuksköterskan och är också mest utforskad.
|
7 |
Omvårdnadsdokumentation : mer än bara ordLiljekvist Korhonen, Pernilla, Persson, Lars January 2009 (has links)
<p><p><strong>Bakgrund: </strong>Dokumentation innebär sammanställning av skriftliga underlag om ett visst objekt och/eller situation. Tydliga lagar styr sjuksköterskas dokumentationsplikt. <strong>Syfte: </strong>Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa erfarenheter och upplevelser av sjuksköterskans dokumentation. <strong>Metod: </strong>Denna allmänna litteraturstudie med mixad design baserades på ett induktivt arbetssätt med systematisk ansats. Tolv relevanta artiklar hittades i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna analyserades med manifest innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Dokumentationen är ett underlag för omvårdnadsprocessen och stimulerar samarbete och informationsöverföring. Sjuksköterskans dokumentation påverkas av teknisk och språklig kunskap samt förståelse av planerade och utförda omvårdnadsåtgärder. Brister framkom också med att allt inte dokumenterades och detta innebar att viktig information kunde gå förlorad. <strong>Diskussion: </strong>Det är svårt att se legitima orsaker till bristande dokumentation. Kunskaper som krävs är inte svåra att införskaffa och tidsbrist är inte en godtagbar anledning till bristande dokumentation. Det som utförts eller planeras att utföras, av en sjuksköterska måste ofrånkomligen dokumenteras. Det ena blir inte komplett utan det andra. Synen på ändamålet med omvårdnadsdokumentationen och kunskap om teorierna bakom omvårdnadsbegreppen är det som styr hur bra dokumentationen blir. <strong>Slutsats: </strong>Omvårdnadsdokumentationen måste utvecklas och förbättras. Sjuksköterskor måste våga kritisera andras och diskutera sin egen dokumentation.</p></p>
|
8 |
Omvårdnadsdokumentation : mer än bara ordLiljekvist Korhonen, Pernilla, Persson, Lars January 2009 (has links)
Bakgrund: Dokumentation innebär sammanställning av skriftliga underlag om ett visst objekt och/eller situation. Tydliga lagar styr sjuksköterskas dokumentationsplikt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa erfarenheter och upplevelser av sjuksköterskans dokumentation. Metod: Denna allmänna litteraturstudie med mixad design baserades på ett induktivt arbetssätt med systematisk ansats. Tolv relevanta artiklar hittades i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Dokumentationen är ett underlag för omvårdnadsprocessen och stimulerar samarbete och informationsöverföring. Sjuksköterskans dokumentation påverkas av teknisk och språklig kunskap samt förståelse av planerade och utförda omvårdnadsåtgärder. Brister framkom också med att allt inte dokumenterades och detta innebar att viktig information kunde gå förlorad. Diskussion: Det är svårt att se legitima orsaker till bristande dokumentation. Kunskaper som krävs är inte svåra att införskaffa och tidsbrist är inte en godtagbar anledning till bristande dokumentation. Det som utförts eller planeras att utföras, av en sjuksköterska måste ofrånkomligen dokumenteras. Det ena blir inte komplett utan det andra. Synen på ändamålet med omvårdnadsdokumentationen och kunskap om teorierna bakom omvårdnadsbegreppen är det som styr hur bra dokumentationen blir. Slutsats: Omvårdnadsdokumentationen måste utvecklas och förbättras. Sjuksköterskor måste våga kritisera andras och diskutera sin egen dokumentation.
|
9 |
Fördelar och nackdelar med standardiserad terminologi i sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation : en litteraturöversiktLindblom, Katarina, Örnberg, Angelica January 2017 (has links)
Bakgrund Det är lagstadgat att sjuksköterskan ska dokumentera sitt dagliga arbete. Forskare inom omvårdnadsvetenskap rekommenderar att sjuksköterskans arbete följer omvårdnadsprocessen steg. En av sjuksköterskans sex kärnkompetenser är informatik. Vilket innebär att sjuksköterskan ska kunna hantera sin kunskap inom omvårdnad och sammankoppla omvårdnad och information. Standardiserade terminologier inom hälso- och sjukvården kan underlätta dokumentation och möjliggör sammanställning av information. Syfte Syftet var att beskriva fördelar och nackdelar med standardiserad terminologi i sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation. Metod En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats skrevs. Kvalitativa samt kvantitativa studier inkluderades vilka beskrev sjuksköterskans dagliga arbete efter implementering av en standardiserad terminologi i omvårdnadsdokumentationen. Resultat Standardiserad terminologi i omvårdnadsdokumentationen var ett hjälpmedel i sjuksköterskans dagliga arbete. Vid tillämpning av standardiserad terminologi blev dokumentationen mer exakt och innehållsrik. När omvårdnadsprocessen tillämpades höjdes kvaliteten på omvårdnaden. Dock var inte datasystemen anpassade för standardiserad terminologi i omvårdnadsdokumentationen. Slutsats Då sjuksköterskan dokumenterar utifrån standardiserad terminologi tillämpas samtliga steg i omvårdnadsprocessen. När dokumentationen följer omvårdnadsprocessens alla steg höjs kvaliteten i omvårdnaden, dokumentationen blir mer korrekt, patientsäkerheten förbättras, en god och säker vård blir möjlig samt patientdatalagen följs.
|
10 |
Omvårdnad av patienter med venösa bensår - en intervjustudie som beskriver distriktsköterskors strategier vid bensårsbehandlingBrännström, Anna, Gustavsson, Lisa January 2015 (has links)
Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors strategier vid behandling av venösa bensår.Bakgrund: Svårläkta sår är ett stort problem som orsakar försämrad livskvalitet för de som drabbas. Svårläkta sår innefattar venösa bensår som distriktssköterskan har ett stort eget ansvar för i primärvårdens verksamhet. Behandlingen är dock komplex och kan vara frustrerande både för patienter och personal då läkning uteblir. Viktiga delar i behandlingen är kontinuitet, helhetsperspektiv, utredning och förståelse för orsaken bakom såret.Design: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer.Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Data insamlades september-oktober 2015.Resultat: Resultatet visar på att distriktssköterskorna använder strategier som liknar omvårdnadsprocessen. Fem kategorier identifierades, anamnes, bedömning, åtgärder, dokumentation och uppföljning. Vissa strategier är genomgående hos alla distriktssköterskor medan andra varierar. Deltagarna lade mer tyngdpunkt på vissa delar i omvårdnadsprocessen, där de fokuserade mycket på bedömning och åtgärder och mindre på anamnes och uppföljning.Slutsats: Distriktssköterskan utför självständigt behandlingen av patienter med venösa bensår men behöver ibland konsultera kollegor, allmänläkare och specialistsjukvården. Avsaknaden av skriftliga rutiner och behandlingsriktlinjer kan bidra till skillnader i behandlingen då den i nuläget baseras på beprövad erfarenhet. Det framträdde att alla distriktssköterskor har en strategi vid behandling av venösa bensår som liknar omvårdnadsprocessen.
|
Page generated in 0.101 seconds